Inte ens i backspegeln finns knivskarp gräns mellan rätt och fel aktier

En nyckel till framgång är att följa upp allt viktigt du gör och i efterhand utvärdera vad som blev rätt respektive fel. Det gäller livet i stort men inte minst investeringar och aktier. Därför följer Afv noga upp alla tusentals aktieråd. Överlag har det gått bra. Köpråden har i snitt gått dubbelt så bra som index. Men det finns svåra gränsfall. Här går vi igenom några typfall där gränsen mellan rätt och fel är suddig och subjektiv.

Denna krönika har uppdaterats från en tidigare version som publicerades 2017-06-22 av analystjänsten Börsplus som numera ingår i Affärsvärlden.

Stapeldiagrammet här ovan visar en ögonblicksbild över avkastningen från samtliga våra publicerade aktieråd. Aktier vi pekat ut som köpvärda har i snitt stigit med 20,8 procent och det är i snitt 14,2 procent bättre än index under respektive perioder. Afv letar primärt köpvärda aktier men några säljråd blir det också längs vägen. Dessa aktier har i snitt backat 5,7 procent och så klart ännu mycket mer mot index.

Gott så. Men lyfter man på huven finns det många svårigheter med att utvärdera om enskilda råd ska klassas som ”rätt” eller ”fel”.

Afv har ett tydligt system som vi använder när vi under vinjetten ”Uppföljning” summerar utfallet för alla råd ett år efter publicering.

Vi mäter både total avkastning efter publicering av analys, och avkastning relativt börsindexet OMXS30. Ett köpråd anges som ”Rätt” om genomsnittet av absolut och relativ avkastning är positivt. Likadant fast tvärtom gör vi med säljråd.

I tabellen nedan visar vi ett antal typfall för att illustrera hur Afv:s system för uppföljning fungerar för olika kombinationer av absolut och relativ avkastning.

Knivigare blir det med typfallen D-G. Det här är gränsfall där vårt system för uppföljning inte nödvändigtvis leder till ett utfall som stämmer med vår subjektiva syn på vad som är rätt och fel.

Exempelvis: I typfall D tänker vi oss en utpräglad lågriskaktie som alltså inte kan förväntas ge någon särskilt hög avkastning. En avkastning på 12 procent på ett år är då väldigt bra. Men är det fortfarande bra om index stiger 20 procent samma tid? Med vårt system klassas detta som en godkänd avkastning (”rätt”). Men det är som sagt ett gränsfall. Om övriga lågriskaktier stigit mycket mer kanske det borde som ett fel istället.

I typfall E har vi exakt samma avkastningssiffror som i typfall D men tänker oss istället en aktie med medelhög risk. Systemet ger oss då återigen rätt men här skulle vi på subjektiva grunder snarare välja att klassa det som ett fel.

Poängen med detta är att det inte går att hitta ett vattentätt system för att utvärdera aktieinvesteringar. Åtminstone inte om man inte ska ge sig in extremt komplexa antaganden om bolagsrisk och marknadsrisk. Sådant är inte vår melodi. Vi föredrar ett supersimpelt system kombinerat med full transparens mot våra prenumeranter.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du Afv-verktyget Uppföljning

Annons från AMF
Annons från Archelon