Utan nytt kapital kan man glömma Alzinovas vaccin

Det finns idag inget läkemedel som kan bota Alzheimers sjukdom. Göteborgsbaserade Alzinova (börskurs 13,05 kronor 6/11) hoppas kunna ändra på det. Företaget startade 2011 med idén att ta vara på forskning som utförs vid Göteborgs Universitet. Bolag kopplade till universitetet är idag största ägare i Alzinova som noterades på Aktietorget 2015.

Alzheimers är den vanligaste kognitiva hjärnsjukdomen med mer än 30 miljoner drabbade i världen och antalet ökar. Den ökande förekomsten beror sannolikt på att vi blir äldre. För den som drabbas är utsikterna dåliga. Hjärncellerna dör successivt och från diagnos har patienten i genomsnitt sju år kvar att leva.

Alzinova har en teknologi, AβCC, som möjliggör utveckling av nya terapier som kan angripa de skadliga ämnen som är centrala för uppkomsten av Alzheimers. Alzinovas utgångspunkt är att sjukdomen orsakas av ansamlandet av en kroppsegen peptid, Aβ42, i hjärnan. Varför ansamlingen sker är inte känt. När mängden blir stor finns det risk att det klumpar ihop sig till lösliga aggregat, oligomerer, som är skadliga för hjärnan. Oligomerer kan binda till synapser och då förstöra funktionen hos dessa. Ett resultat av det blir att nervceller dör.

Alzinova har utvecklat ett vaccin, ALZ-101, som angriper Aβ-oligomererna. Med Alzinovas teknologi kan de skadliga strukturerna produceras utanför kroppen vilket ger en fördel i att skapa läkemedel som specifikt angriper den skadliga formen av Aβ. Om ALZ-101 kan skydda synapserna kan sjukdomen hämmas. Att Alzinova kan producera stabila oligomerer är värdefullt och har lett till flera samarbeten bland annat inom diagnostik. Hur väl detta fungerar är dock oklart och det verkliga beviset för det blir de kommande kliniska studierna.

För tillfället är bolaget i slutfasen av sitt prekliniska program och målet är att starta en Fas 1-studie under 2018.

Börsplus syn på Alzinova

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

De största ägarna i Alzinova är bolag med kopplingar till Göteborgs Universitet, nämligen GU Ventures med 4 procent och Mivac Development med 12 procent av aktierna. Nyckelpersoner i bolaget är den vetenskapliga chefen och medgrundaren Anders Sandberg samt vd Per Wester. De äger aktier och optioner värda runt 2,5 respektive 1 Mkr i bolaget. Det totala insiderägandet (ledning plus styrelse) ligger på 8 procent. Detta är en låg nivå för ett bolag i denna fas. Vi finner ingen inspiration i incitamentsbilden.

2. Track record nyckelpersoner

Per Wester var vd på Mundipharma i 17 år innan han tillträdde som vd för Alzinova. Detta är ett marknadsbolag. Vad vi vet saknar Wester erfarenhet av att driva den typ av projekt som Alzinova representerar i mål.

Vetenskaplig chef och medgrundare Anders Sandberg är expert på proteiner. Den andra medgrundaren, Torleif Härd, sitter i styrelsen. Bägge har tunga vetenskapliga meriter.

För att vara ett litet bolag har Alzinova en ovanligt talrik styrelse bestående av åtta erfarna ledamöter. Ledamot Björn Löwenadler har lång erfarenhet av läkemedelsutveckling från AstraZeneca. Styrelseordförande Björn Larsson har lång erfarenhet inom marknadsföring från läkemedelsindustrin. Två ledamöter, ovan nämnda Torleif Härd samt Jan Holmgren, är medlemmar av Kungliga Vetenskapsakademin.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Alzinovas har två olika produkter som bygger på AβCC-teknologin – ALZ-101 (som beskrevs kort ovan) och ALZ-201. Båda produkterna slår mot Aβ-oligomerer.

ALZ-101 är ett (aktivt) vaccin som injiceras i kroppen. ALZ-101 är en syntetisk form av de skadliga oligomererna. Vaccinationen innebär att kroppen förstår att ämnet ska bekämpas. Immunförsvaret aktiveras och antikroppar bildas mot oligomererna som sedan bekämpar dessa i hjärnan. Hur ofta vaccination kommer att behövas går inte att säga idag. Förhoppningsvis fortsätter kroppen att producera antikroppar när den väl lärt sig att oligomererna är skadliga. En mer rimlig gissning är dock att vaccinationen kommer att behöva göras med viss regelbundenhet.

ALZ-101 är i slutfasen av det prekliniska-programmet. Effekt har visats i djurmodeller. Det som kvarstår är toxikologistudier på djur och att slutföra produktionsmetoder och stabilitetsstudier för ALZ-101. Efter det kan bolaget ansöka om att genomföra klinisk prövning på människa. Det borde bli aktuellt nästa år. Studien blir en fas Ib-studie som genomförs på patienter (alltså inte friska frivilliga). Primärt undersöker studien säkerhet. Sekundärt kommer biomarkörer för Alzheimers att följas och patienterna kommer att göra kognitionstester. Det innebär potentiellt relevant effektdata om än i liten omfattning.

Med positiva resultat finns möjligheterna till en licensiering eller någon annan typ av samarbete med ett större läkemedelsbolag. Det skulle vara en stor framgång för Alzinova. Det är rimligt att räkna med att studien avslutas 2019. Behandlingen kan tänkas pågå i 6 månader. Rekryteringen kommer att ta en del tid eftersom den ska genomföras på patienter med en tydlig Alzheimers-diagnos.

ALZ-201 är en monoklonal antikropp (ett passivt vaccin) som produceras utanför kroppen. Det egna immunförsvaret aktiveras då inte utan regelbundna injektioner kommer att krävas. ALZ-101 är en peptid och kommer att vara väsentligt billigare att producera än den monoklonala antikroppen ALZ-201. De patienter som har ett dåligt immunförsvar kan ha svårt att bilda egna antikroppar så både ALZ-101 och ALZ-201 kan ha sin plats i framtida terapier. ALZ-201 befinner sig dock i tidig preklinisk fas och Alzinova har inte bestämt sig för hur den fortsatta utvecklingen ska se ut.

Läkemedelsjätten Biogen presenterade en framgångsrik klinisk studie hösten 2016 med läkemedelskandidaten Aducanumab. Aducanumab är en monoklonal antikropp som slår mot Aβ-oligomererna. Det är ett gott tecken på att Alzinova är på rätt väg. Ytterligare framgångar för Aducanumab skulle vara goda nyheter för Alzinova eftersom ALZ-101 och ALZ-201 är ännu mer oligomerspecifika. Teoretiskt skulle det innebära bättre effekt med potentiellt mindre biverkningar. Positivt är också att ALZ-101 är ett aktivt vaccin och Aducanumab ett passivt vaccin.

Det läkemedelsbolag som lyckas med ett sjukdomsmodifierande läkemedel inom Alzheimers har en riktigt stor marknad att ta. Det innebär att konkurrensen är tuff. Nästan alla stora läkemedeljättar har projekt inom Alzheimers och flera resultat från kliniska prövningar väntas de närmaste åren. Än har ingen lyckats vilket visar på svårigheten. Fler än 100 kliniska studier pågår. Av dessa är cirka 70 procent inriktade på sjukdomsmodifiering. Det är viktigt att vara medveten om att forskningsvärlden inte är helt överens om vad som orsakar Alzheimers. Det finns dock mycket stöd för att det är Aβ-oligomererna som är boven (eller en av bovarna) i dramat.

Alzinovas patentsituation ser stark ut för både AβCC-teknologin och läkemedelskandidaterna ALZ-101 och ALZ-201 med skydd i större delen av världen.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

• Avslutar preklinisk fas för ALZ-101 utan förseningar
• Inleder klinisk fas Ib-studie under 2018
• ALZ-101 visar god säkerhet och effekt

ALZ-101 är i slutskedet av det prekliniska paketet. Den kliniska fas Ib-studien borde kunna inledas 2018 och avslutas 2019.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är att starta och slutföra den klinska fas Ib-studien.

Optimistiskt scenario

På det hela taget har Alzinova följt den plan bolaget aviserade i samband med notering på Aktietorget för ganska exakt två år sedan. Befintlig kassa räcker för att avsluta det prekliniska paketet och göra ALZ-101 klart för en klinisk fas Ib-studie under 2018. Tiden för det rycker närmare och därför är det sannolikt att Alzinova just nu funderar över den fortsatta finansieringen. Det mest troliga scenariot är att bolaget genomför en företrädesemission. Storleken på den är svår att sia om beroende på om resurser också ska tillföras ALZ-201 eller fokus bara kommer att vara ALZ-101.

Med tanke på att det inte finns någon sjukdomsmodifierande terapi för Alzheimers idag är marknaden stor. Den potentiella marknaden är uppskattad till 13 miljarder USD år 2023. Även om sannolikheten för framgång får betraktas som liten kommer det att locka och befintliga ägare är sannolikt medvetna om att det finns ett finansieringsbehov.

Avsaknaden av sjukdomsmodifierande terapier inom Alzheimers innebär att sannolikheten för bidragsfinansierad utveckling är god för projekt som bedöms som bra och seriösa. Vi vågar inte gissa att Alzinova kommer att kunna finansiera den fortsatta utvecklingen med bidrag men det går inte att utesluta. Det skulle så klart vara mycket positivt för befintliga aktieägare.

Om ALZ-101 kan visa god säkerhet och viss effekt i den kliniska studien är det rejält värdehöjande för Alzinova. Siffran 300 Mkr i tabellen ovan är rätt tagen ur luften men det ger en fingervisning om att en riktigt bra licensaffär kan ligga i korten om det chans att hitta ett botemedel mot Alzheimer.

Pessimistiskt scenario

Pessimistiska scenarion för läkemedelutvecklande bolag är inte svåra att måla upp. Det två mest kritiska momenten för Alzinova i närtid är förseningar i den prekliniska utvecklingen och den fortsatta finansieringen av fas Ib-studien.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Alzinova framstår som seriöst och målsättningen är ambitiös. Med goda resultat i form av primärt säkerhet och sekundärt effekt i den kommande fas 1b-studien kommer rejäla värden att skapas. Vägen dit är dock svår att sia om. Ett tydligt hinder är finansieringen. Det är rimligt att chansa på att en nyemission blir aktuell kanske till våren. Då finns det all anledning att överväga att vara med. Fram till dess intar vi en neutral hållning till aktien.