Tanken är bättre än verkligheten i Colabitoil

– Vi ser till att dieseldrivna fordon, utan
modifieringar, kan bli fossilfria vid nästa tankning
utan att det blir dyrare för kunden, skriver Colabitoils vd Jan Nordlöf i prospektet.

Colabitoils affärsidé är att sälja HVO till kunder som man når via egna tankstationer och en liten flotta av tankbilar. HVO står för hydrerade vegetabiliska oljor. Den dominerande producenten av HVO är finska Neste Oil. Colabitoil är en kund i mängden som köper HVO av Neste och sedan säljer den vidare till bulkkunder, bussbolag och åkerier via ett 30-tal tankanläggningar i Norrland.

Börsplus syn på Colabitoil

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Grundare och vd Jan Nordlöf, COO Daniel Trabold och tre styrelseledamöter äger var och en drygt 1 miljon aktier vilket tillsammans motsvarar cirka 64 procent av bolaget efter notering. Det finns alltså extremt starka incitament från styrelse och ledning att göra något bra av Colabitoil. Vi stör oss dock på att huvudägarna har möjlighet att sälja en tiondel av sitt innehav kort efter notering. Det innebär ett stort latent säljtryck på nästan 20 Mkr, nästan i samma storleksordning som IPO-erbjudandet.

2. Track record nyckelpersoner

Vi noterar att Colabitoil har en ledning och styrelse med mycket erfarenhet. De nio personerna har samlat på sig sex stycken konkurser. Colabitoils affärsplan bygger också på stora framgångar inom försäljning och marknadsföring. Att Colabitoils Försäljnings- & Marknadschef är dömd för medhjälp till grovt bedrägeri ökar inte förtroendet.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Nära noll. Det är den korta beskrivningen av Börsplus tilltro till Colabitoils strategi. Nedan följer några konkreta exempel på varför.

Leverantörsberoende av Neste Oil

Idag köper Colabitoil all HVO från finska Neste Oil. Avtalet ska omförhandlas nu i november/december. Till saken hör att HVO är en bristvara där efterfrågan är större än utbudet samtidigt som Colabitoil går till börsen med prognoser där man iskallt räknar med mer än fördubblade volymer på ett par år. Om Neste inte ger Colabitoil den önskade allokeringen så faller alla planer platt till marken. Är det ens seriöst att börsnotera bolaget innan det nya avtalet är på plats?

Man undrar också hur Neste Oil kommer agera om Colabitoil menar allvar med att starta egen produktion. Det rimliga vore ju att Neste inte levererar till en konkurrent och då är det mer eller mindre god natt för Colabitoil. Neste Oil står för över halva världsproduktionen av HVO och transportkostnader gör att import knappast är en idealisk lösning.

Förvärvet av Hällberg & Son

I somras förvärvade Colabitoil, via en rätt komplicerad affär, en verksamhet som omsätter cirka 200 Mkr på att distribuera dieselbränsle. Priset för aktierna var 9 Mkr och för det fick man 11 anställda, några tankstationer, tankekipage, varumärket Hälsingeoljor, lite material och 6 Mkr i goodwill.

2016 omsatte Colabitoil 68 Mkr så Hällberg & Sons omsättning runt 200 Mkr är ungefär tre gånger större. Colabitoil hävdar att cirka 50 procent av Q3-omsättningen är från Hällberg & Son. Även om det skulle vara sant så är det anmärkningsvärt att Colabitoil skulle ha ett börsvärde nära 300 Mkr när minst halva firman så sent som i somras var värd endast 9 Mkr.

Oklar skattestatus

HVO är skattegynnat till slutet av 2018 men det verkar i dagsläget inte bli några ytterligare subventioner från 2019 och framåt. Lärdomen från etanol och andra ”ekologiska” energikällor är att skatter och subventioner är skillnaden mellan tillväxt och kollaps.

Bulkförsäljning med låga marginaler

Colabitoil säger att man i framiden kan nå 6-10 procent ”vinstmarginal”. Det är dock ingen vinstmarginal det handlar om utan gäller ”TB1”, alltså det täckningsbidrag som inte tar hänsyn till egentligen några andra kostnader än inköp av råvaran.

I dag ligger TB1-resultatet på 5 procent och man gör förlust i rörelsen. Samtidigt påstår Colabitoil att rörelsemarginalen ska vara cirka 4 procent redan nästa år för att stiga till 6 procent 2019. Vi ser dessa mål som helt orimliga. Att köpa in en bulkråvara och sälja vidare till volymkunder kan nästan omöjligen medge så höga rörelsemarginaler som 6 procent.

Kassaflödet

Som redan konstaterats är marginalerna hittills negativa. Samtidigt ska Colabitoil bygga tio nya tankstationer till en kostnad runt 20 Mkr eller mer. Dessutom verkar hela affärsmodellen för drivmedelsdistribution innebära att man binder en hel del kapital i lager och kundfordringar.

Det finns en överhängande risk att nyemissionslikviden inte räcker långt alls. Det kan mycket väl vankas nyemission inom ett år.

Egna produkter

Colabitoil gör en mycket stor sak av att man ägnar sig åt FoU, egen produktion och annat som leder tankarna till en avancerad verksamhet med högt förädlingsvärde. Är det sant eller falskt? Den pilotanläggning som inte ens är i full gång är knappast lämplig för kommersiell produktion. Och även om den vore det så täcker den bara cirka 3 procent av bolagets totala volym. Colabitoil säger sig ligga i startgroparna för att påbörja projekteringen av en fullskalig produktionsanläggning. Men en sådan kostar 2–3 miljarder kronor. Det är oseriöst att ge sken av att det skulle vara en realistisk möjlighet för ett bolag som är så svagt som Colabitoil.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Bland annat följande måste man anta för att Colabitoil ska bli lyckosamma:

• Marknadskrafterna som gör drivmedel till en lågmarginalaffär upphävs mer eller mindre så att Colabitoil kan gå från förlust till vinst.
• Leverantören Neste Oil behandlar Colabitoil med silkesvantar trots att bolagets huvudstrategi är att börja konkurrera med Neste Oil.
• Regeringen beslutar om fler skattesubventioner till HVO.
• Colabitoil är framgångsrika i sälj- och marknadsföring.
• Bakom storförvärv och andra typiska varningsflaggor finns inga gravade hundar.
• Kassan räcker trots ett ambitiöst program att öppna nya tankstationer på orter som Ljusdal, Lindesberg, Östersund och Bollnäs.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario, alltså där vi tänker oss att Colabitoil når åtminstone vissa av de milstolpar som det skissas på i prospektet.

Optimistiskt scenario

Colabitoil själva säger att man 2019 ska omsätta 750 Mkr med en vinstmarginal på 6 procent. Den lönsamheten ser vi som utesluten. Men om Colabitoil lyckas dubbla omsättningen och mot alla odds visa riktiga vinster och positivt kassaflöde så kan nog aktien värderas till p/e 20 även om det är småbolag. Det blir ändå bara en uppsida på cirka 35 procent.

Pessimistiskt scenario

Colabitoil kanske visar sig produktiva när det gäller att producera pressreleaser och kanske även förvärv. Produktion av HVO i större skala blir det aldrig. Inom ett år lär det bli en ytterligare nyemission. Antagligen under ”offensiv” förevändning. Men klart är att Colabitoils kassaflöde kommer vara ett stort problem.

Med reservation för möjligheten att Colabitoil kan lyckas förhäxa tillräckligt många godtrogna investerare med haussiga pressreleaser så tror vi att aktien inom två år åtminstone har halverats.

Börsplus slutsats

Det är ofta hopplöst att veta hur börsnoteringar går första dagarna men på lång sikt är vi rätt övertygade om att Colabitoil inte kommer lyckas. Vårt råd till Börsplus prenumeranter är att inte teckna aktien.