Skumma affärer: Eyeon, Irisity och fredagsbomber

En extrastämma i IT-bolaget Eyeon har gett bolaget mandat att gå ut på en rejäl förvärvsjakt. I början av mars gavs styrelsen grönt ljus att trycka nya aktier upp till en utspädning på 72%. En mer normal nivå är 20%.

Bemyndigandet är för att ge maximalt utrymme att köpa attraktiva bolag, och bara för att det finns kommer det inte utnyttjas till max, svarar Eyeons VD Fredrik Björklund.

“M&A-strategin syftar helt till att öka bolagets värde, vilket är i alla aktieägares intresse”, skriver han i ett mail.

Siktet är nu inställt på IT-säkerhetsbolaget Safestate, som ska förvärvas för 100 miljoner kronor i nya aktier, med en utspädning på 19%.

“Lita på oss – siffrorna ser bra ut”

Här får Eyeons mindre ägare lita på bolagets omdöme, då informationen om Safestate är extremt knapphändig.

Väntad omsättning för 2025 och ökningen de senaste två åren är de enda siffrorna som ges. Safestates senast inskickade årsredovisning, den för 2023, höjer ögonbryn.

Då var nettoomsättningen cirka 6 Mkr med en lika stor rörelseförlust. Kundfordringarna var extremt höga – cirka 135% av årets omsättning, vilket reser frågor kring intäktsredovisningen. Eyeons ägare får hoppas att någon strukturell förändring skett sedan dess.

Får sälja – till Kaneteg

“Det har genomförts en DD (genomlysning) på aktuella siffror och det framgår av pressmeddelandet att betydande framsteg har gjorts sedan 2023”, kommenterar Fredrik Björklund.

Säljarna av Safestate får inte sälja sina nya Eyeon-aktier i marknaden på ett år, men har under den tiden en option på att avyttra dem till Eyeon-huvudägaren Mattias Kanetegs engelska bolag till samma kurs.

Kaneteg har rätt att sätta annan köpare i sitt ställe. Om säljarna vill sälja alla sina aktier kommer det behövas, såvida inte Mattias Kaneteg minskar sitt innehav i Eyeon under tiden. Detta då han redan nu äger 30%, som normalt är gränsen för budplikt.

Eyeon fortsätter annars att gå från oklarhet till oklarhet. De fula säljmetoderna hos den tidigare Eyeon-ägda samarbetspartern Protectia blev nyligen kvällstidningsstoff.

Afv befarar sedan tidigare att substansen i Eyeon är tveksam. Att köpa bolag med större potential för egna aktier är då en beprövad strategi, där medicinteknikföretaget Bico excellerade.

Korthuset kastar in handduken

I skuggan av Northvolt, Sveriges största konkurs genom tiderna, blev Cortus Energy det senaste noterade miljöteknikbolaget att kasta in handduken.

Inte en dag för tidigt. Grundat 2006 och noterat på First North 2013 var emissionsmaskinen Cortus, i folkmun kallat Korthus Energy, en av de riktiga veteranerna i smålistornas miljöteknikparalympics. Tusentals aktieägare följde med ända in i kaklet.

En som dock hann ut med en del av sitt innehav strax före konkursen var bolagets styrelseordförande, enligt Fi:s insynsregister.

Brutala besked till fredagstacon

Fredagskvällar efter börsstängning är en klassisk tidpunkt för riktigt usla nyheter från småbolagen. Här kommer ett färskt exempel: AI-kameraövervakningsbolaget Irisity gick 21 mars ut med att intäkter revideras ned på inrådan av revisor, kundfordringar är osäkra, pengarna slut och nyemission behövs.

Konnässörer av småbolagskollapser minns Braincools bomb en fredagskväll 2024. Fortfarande en favorit i genren. Då meddelades att man avskedat och polisanmält sin VD.

Bomb-PM:et innehöll kombinationen: 1) ett otillåtet lån ur kassan, 2) att man ljugit om en produkts FDA-status och 3) behov av mer pengar.

Under dagen inför Irisitys brutala besked handlades aktien ned med en tredjedel. Vi håller utkik efter fler småbolag som får bakläxa av revisorerna.

Läs mer: Eyeon: Luftslott med oroande kopplingar