Denna sida riktar sig till Affärsvärldens skribenter och läsare med särskilt intresse för språk och skrivregler.
LÄSAREN I FOKUS
Affärsvärlden skrivs för våra läsare. En text som är svår att förstå är alltid dålig. Även om den är grammatiskt perfekt eller stilistiskt högtstående.
Skribenten bör för varje artikel ha en konkret bild av Läsaren i åtanke. Tänk då på en läsare du känner som inte är proffs men intresserad, allmänbildad och långt från obegåvad. Jag brukar tänka på min kompis Helena. Hon är begåvad och aktieintresserad men har jobb och utbildning som ligger långt från finans. Vem väljer du?
Artiklar ska vara skrivna så att de är begripliga för en nytillkommen läsare. Även läsare som inte kan den aktuella branschen, bolagets historia eller vad Affärsvärlden skrivit tidigare i ämnet måste bjudas in. Detta betyder inte att varje text behöver ge en komplett bild. Däremot måste varje artikel skrivas så att läsaren inte känner sig korkad eller exkluderad.
TEXTENS DISPOSITION
Alla texter i Afv innehåller följande.
- Rubrik – Skribenten ger så klart sitt förslag men redaktören har ansvar för att den rubrik som publiceras är relevant och lockar till läsning.
- Ingress – Alla texter i Afv måste ha en ingress som i relation till texten a) lockar till läsning och b) håller vad den lovar.
- Genomtänkt struktur – Ju längre text desto viktigare att materialet presenteras i en ordning som är noga genomtänkt.
- Mellanrubriker – Alla texter utom korta notiser måste innehålla mellanrubriker. Syftet är att underlätta för läsaren att följa strukturen i punkten ovan.
- Länkar – Förutom i exceptionella undantag och för väldigt korta artiklar så måste skribenten länka till en eller flera relevanta webbsidor.
KORT, KONKRET OCH VÄSENTLIGT
Kort är gott. Ju färre ord desto bättre. Affärsvärldens språk och tilltal är koncist, enkelt och kortfattat. Vi kan använda svåra ord. Men helst inte om det finns enklare alternativ. Korthet är också en dygd när det gäller textlängd. Den är svår att kombinera med Affärsvärldens analytiska profil men alla texter som hotar att närma sig eller bli längre än 10 000 tecken (inklusive blanksteg) måsta skärskådas. Kan man korta ner? Eller bryta upp i två artiklar?
Att tvätta bort abstraktioner och skönskrivningar har ett egenvärde. Om VD berättar att ”vi investerar i ett optimerat erbjudande för att konsolidera marknadsandelen” så skriver Afv att ”de sänker priset för att inte tappa marknadsandel”. Förutom att det hjälper läsaren så blir det ett bevis för att vi på Afv har förstått verkligheten bakom flufforden.
Det väsentliga ska vara i fokus. Oväsentligheter kan ha sin plats om de har ett underhållningsvärde eller på annat sätt fyller en funktion.
Siffror är ibland överlägsna. För viktiga parametrar vars nivåer inte är självklara är det bättre att använda en siffra än att skriva något vagt som ”god tillväxt” eller ”hög marknadsandel”.
Att strössla med siffror är dåligt. Regeln om väsentlighet gäller för varje enskilt tal och överdriven precision är dåligt. Om avkastningen blev 3,73% så är det tjänstefel att inte avrunda till 4% eller möjligen 3,7%.
GRAMMATIK OCH MENINGSBYGGNAD
Affärsvärldens filosofi är att språket är ett bruksredskap. Vi gillar god svenska men regler om grammatik och meningsbyggnad är inte heliga. Vi är inga anarkister men tvekar inte att frångå regler så länge det ger begriplighet och flyt i läsningen. Här följer några tumregler.
- Rak meningsbyggnad är nästan alltid att föredra.
- Ransonera antalet kommatecken. Bisatser är ofta onödiga. Istället kan man börja på ny mening.
- En mening kan börja med och. Eller men. Och den kan vara ofullständig. Men bara så länge man lätt förstår.
- Inga inskjutna bisatser. De är oftast en styggelse som krånglar till det för läsaren.
- Försök undvika kolon, semikolon och tankestreck. De används alltför ofta för att skapa långa krångliga meningar.
- Punktlistor är ofta väldigt praktiska för läsaren. För att inte tala om tabeller och grafik.
SPRÅKLIGA SÄRDRAG
Affärsvärlden är ett analysmedia. Vi förhåller oss därför inte bara till svenska mediers språkbruk utan även till hur investmentbanker och utländsk finansmedia gör. På bland annat nedanstående punkter har Afv en egen linje även om det avviker från den svenska ”TT-normen”.
- Förkortningar skrivs utifrån följande principer.
- Uttalet styr. VD, IT, FOU, P/E och AI uttalas ve-de, ii-te, eff-oo-uu, pe-ee och aa-ii och skrivs därför med stora bokstäver. Affärsvärlden väljer här en anglosaxisk linje eftersom det är lättare för läsaren än den nuvarande svenska linjen att skriva vd, it, fou, pe och ai.
- Folks praxis styr. Alla vet vad m.m. och osv betyder och att det skrivs med små bokstäver.
- Förkortningar som uttalas som sammanhängande ord skrivs med stor begynnelsebokstav, alltså Ebitda och Unesco. Om förkortningen är okänd, udda eller kan leda till sammanblandning så kan man ändå skriva med stora bokstäver. Exempelvis TINA, FOMO och NAV.
- Om det är oklart eller om ovanstående principer står i konflikt så gör vi vad vi tror blir tydligast för läsaren vilket oftast är stora bokstäver.
- Vi skriver 14% och inte 14 procent som andra svenska medier gör. Vi anser, i likhet med många banker och amerikansk finansmedia, att %-tecken underlättar läsningen.
- Citat skriver vi med citattecken och gärna kursivt. (”Jag levererar”, säger VD.)
- Valutor skriver vi ofta med förkortning. Det är svenska kronor i normalfallet men tillsammans med en siffra kan man skriva 14 kr också. SEK kan förekomma i t.ex. tabeller eller för undvikande av missförstånd om sammanhanget berör DKK eller NOK. Utländska valutor skriver vi lite valfritt. Välkända valutor kan gärna skrivas USD, EUR, DKK etc.
- Namn på bolag och produkter är en djungel. Vi har tre regler.
- Normalfallet är att vi skriver som bolagen själva gör. Vi skriver ju exempelvis själva Afv som kortnamn för Affärsvärlden. (När vi skriver AFV så avser det bolaget AFV Media AB.)
- Men om bolag eller produkter har för knasiga kombinationer så skriver vi om till normal svenska. I Afv skriver vi Ework även om börsbolaget själva skriver eWork.
- Den tredje regeln är att vara pragmatisk. Vi ska inte störa läsningen genom att krångla till i onödan. Man kan alltså skriva iPhone eller Iphone eftersom båda formerna är välkända och inte orimliga.
SKRIBENTENS ANSVAR
Det är skribentens uppgift att säkerställa att en artikel följer ovanstående språk- och skrivregler samt är på i övrigt god svenska. Sajten http://dinsvenska.se/ är bra om man behöver dubbelkolla vad som är formellt korrekt. När en skribent lämnar en text så ska den i princip vara så felfri att den går att publicera utan minsta ändring.
REDAKTÖRENS ANSVAR
Oaktat de höga kraven på skribenten så ska alla texter till magasinet och analysredaktionen även läsas av en redaktör innan publicering. Med redaktör avses i detta sammanhang inte yrkestiteln utan en arbetsuppgift. Alla kunniga kollegor kan i detta sammanhang fungera som redaktör. Redaktörens uppgift är att:
- Läsa med friska ögon för att säkerställa begriplighet, rimlighet etc.
- Tänka till ett extra varv kring ingress, anslag, slutsats och rubrik.
- Upptäcka enstaka språkfel m.m. som trots allt alltid brukar smyga sig in.
/Publicerat 2020-08-30 av Peter Benson