”Vi måste vara störst, bäst och världsledande”

Tillväxt är allt för mig! Ska man bygga en så stor marknad som möjligt då måste man springa snabbt”. Det säger Erik Gatenholm, som fått bioteknikföretaget Cellink att bli en internationell börskomet. Från starten 2016 passerar bolaget nu en miljard i försäljning. Hittills i år har kursen gått upp med drygt 60%, trots att den backade med cirka 15% på ökad förlust i bolagets senaste kvartalsrapport den 12 maj.

Under sina fem år har Cellink fått en rad utmärkelser för sina avancerade produkter inom bioteknik. Där är bolaget nu världsledande på biologiskt bläck för 3D-printing av mänskliga vävnader och organ. Runt bläcket har Cellink utvecklat egna printrar för utskrift av vävnader och organ.

Dessutom har man, genom en rad förvärv av högteknologiska produkter, mutat in en rejäl bit av den snabbväxande marknaden där biologi och teknik förenas i Erik Gatenholms favorituttryck ”biokonvergens”.

Om Cellink nått sina framgångar med internationellt framstående och unika produkter inom framställningen av konstgjorda vävnader, så är Cellinks framgång också ett enastående företagsekonomiskt exempel på hur man på några få år bygger ett internationellt dominerande företag i en kommande framtidsbransch.

När man väl som Erik Gatenholm och Cellinks andra två grundare, Héctor Martínez och Gusten Danielsson, inser framtidspotentialen i 3D-printing av mänskliga vävnader då gäller det att vara först ut ur startblocken och att springa så snabbt det bara går.

”Springer man inte snabbt nog är risken att andra kommer och utmanar vår position”, säger Erik Gatenholm.

Pappa Paul tog patent

Konsten att kunna göra tredimensionella utskrifter av föremål uppfanns av Charles Hull 1984. I slutet på 1990-talet gjordes de första 2D-utskrifterna av levande celler. År 2001 gjordes den första 3D-utskriften av en syntetisk cell. 2003 byggdes en HP-inkjet-printer om för utskrift av biologiskt material. Utvecklingen gick snabbt och tio år senare kunde man printa artärer och andra rörformationer.

Samtidigt tar Erik Gatenholms pappa Paul ut ett antal patent på biologiska substanser som kan användas för generell bioprinting. Sonen Erik ser att patenten har en stor utvecklingspotential och köper loss dem till det nybildade bolaget Cellink. Omsättningen det första 8 månader långa verksamhetsåret blev 3,6 Mkr på sju anställda och 9 aktieägare.

I dag fem år senare är omsättningen på helårsbasis över 1 miljard kronor, antalet anställda cirka 600 och börsvärdet 27 miljarder med fler än
14 000 aktieägare.

Det universella biobläck, cellink, som bolaget har utvecklat tillverkades av alger och nanocellulosafiber från finländska UPM. Bläcket kan blandas med levande celler för att skriva ut levande mänskliga vävnader. Det kan handla om allt från hudceller till celler från cancertumörer. Det printade vävnadsmaterialet kan användas till utveckling av läkemedel, kosmetikatester utan försöksdjur och i förlängningen utskrift av hela organ för exempelvis transplantation.

När Cellink startade 2016 var det få som tillverkade bioprintrar och än färre som tillverkade bläcket. Marknadsstudier visade en förväntad marknadstillväxt på bläck och printrar på över 40% per år de närmaste åren. Cellink satsade tidigt på att utveckla vävnadsspecifikt bläck anpassat för olika kundgrupper. Här är marginalen högre än för generellt bläck. För att utveckla såväl bläckmarknaden som det egna produktsortimentet tog Cellink tidigt fram egna 3D-printrar.

Instamatic-strategi

Grundidén har varit ”Instamatic­strategin” där varje såld kamera genererar mångfaldig merförsäljning av film. Den stora intäktsgeneratorn för Cellink är försäljningen av biobläck där också en rad konkurrenter har etablerat sig. Ingen är dock i närheten av Cellinks storlek som hela tiden sprungit fortare än konkurrenterna.

Cellink har mött konkurrensen genom att själva utveckla eller förvärva produkter som är närliggande till bläckkundernas verksamhet.
”Vi vill vara verksamma på en bred bas för till exempel våra läkemedelskunder”, säger Erik Gatenholm.

”Bioprint har därför kompletterats med ytterligare två affärsområden, Biosiences för analys och Diagnostik. Blir vi störst på dessa tre områden blir vi störst på biokonvergens. För oss finns inget alternativ än att även här bli störst, bäst och världsledande”.

Strategiska förvärv

Expansionsstrategin har resulterat i en handfull strategiska köp. Under 2019 köptes två tyska bolag inom printing av enkelceller och dispensing av analysvätskor.
Sedan augusti i fjol har tre riktigt stora förvärv gjorts. Först kom köpet av tyska Scienion, specialiserat på teknologier för precisionspåfyllnad av ytterst små mängder vätskor för till exempel injicering i enkelceller och testplattor. Med en årsförsäljning på cirka 250 miljoner kronor har bolaget en ledande position inom biosensorer och diagnostik. Det är ett betydande komplement till Cellinks verksamhet inom hantering av enkelceller och bioprinting.

Nästa stora kompletteringsförvärv kom i februari i år då Cellink köpte finländska Ginolis, specialiserat på avancerad robotik och automatiserad diagnostik, också det med stark koppling till såväl Cellinks egen verksamhet som till det just förvärvade Scienion.

I mars i år köptes amerikanska MatTek, pionjär och marknadsledande inom teknologi för 3D- konstruerade mänskliga vävnader. Bolaget har byggt upp världens största portfölj av mänskliga 3D-vävnader och sjukdomsmodeller. MatTek är marknadsledande inom alternativa testmetoder till djurförsök. Årsförsäljningen uppgår till cirka 150 miljoner kronor.

Passerar en miljard i omsättning

Med de tre förvärven kommer Cellink nu att passera en årsförsäljning på över 1 miljard kronor, jämfört med runt 350 miljoner före de tre köpen som betalts med en blandning av kontanter och egna aktier. Det senare ingen dålig affär för säljarna då Cellink senare rusade på börsen.
”Med de tre förvärven får vi en bred produktbas för våra läkemedelskunder och förutsättningarna för att bli störst i världen inom biokonvergens”, sammanfattar Erik Gatenholm.

Frågan om mer precisa marknadsandelar för exempelvis biobläck är enligt Cellinks VD inte helt lätt att besvara.

”Vi har arbetat upp ett komplett erbjudande med både system och bläck. Marknadstillväxten är cirka 16% per år för att beräknas nå cirka 4,5 miljarder dollar 2028. Totalt finns det runt 11 000 akademiska institutioner i värl­den som är approcherbara för oss. I dag har vi 2 000 av dessa som kunder. Våra närmaste konkurrenter når kanske 100 till 200”, säger Erik Gaten­holm.

Det är inte bara med förvärv som Cellink ringar in en snabbt växande andel av biokonvergensmarknaden, med ett uppskattat värde på ungefär 200 miljarder dollar, utan också genom strategiska samarbetsavtal. Redan under 2017 inledde bolaget ett forskningssamarbete med MIT, Massachusetts Institute of Technology i Cambridge där Cellink också startade sitt utvecklingscenter. Man ingår i ett forskningssamarbete om blodplättar med Silkfusion tillsammans med flera europeiska universitet. Vidare har man utvecklingssamarbeten med finländska UPM och Astra Zeneca.

”Att gå ut på den kliniska marknaden är dyrt och då är det bra att ha partners med djupa fickor” kommenterar Erik Gatenholm.

Vänner och investerare med djupa fickor kan Cellink behöva då verksamheten hittills inte genererat någon vinst. Aktieägarna har kontinuerligt fått skjuta till nya medel. Utdelning till aktieägarna får vänta till Erik Gatenholm sprungit färdigt.