Turkarnas tips – så skyddar du dig mot inflationen

”De sista sex-sju månaderna har varit de värsta jag har varit med om och jag hoppas Sverige aldrig råkar ut för det här. Inflationen har vänt upp och ner vår familjs prioriteter. Vi har alltid tillbringat somrarna i Antalya, men i år är priset 20 000 lira för exakt samma rum som vi betalade 5 000 för förra året. Så vi får stanna hemma”, säger Ayse Nihal Aytamaner, säljchef på ett globalt företag i Istanbul.

Hon berättar att hennes lön det senaste halvåret helt ätits upp av en hyra som trefaldigats och dubblade avgifter för barnens privatskola. Alla andra utgifter ska täckas av hennes mans lön, vilket gör att familjen får avstå från mycket man tagit för givet.

”Det är det roliga i livet som försvinner först. Folk har slutat gå ut på restaurang och jag som älskar att gå på teater kan inte göra det längre”, säger hon. 

Så ser det se ut i ett tidigare välmående hushåll när inflationen når 78,6%. Det är junis officiella siffra för Turkiet men enligt oberoende uppskattningar kan den verkliga inflationen vara runt det dubbla. Medan stora grupper lågavlönade kämpar för sin ekonomiska existens, tvingas även företagare och högavlönade turkar söka nya vägar för att skydda köpkraften i sina löner och sparkapital. Tyvärr kan man säga att turkarna har vanan inne. Merparten av de senaste 50 åren har man dragits med tvåsiffriga prisökningar som tvingat medelklassen att löpande omprioritera sin konsumtion och omvärdera investeringar beroende på rådande takt i prisökningarna.

“Bättre att slå till nu än senare”

Nu när inflation återigen är en realitet även i Sverige så funderar många, kanske även Afv-läsarna, på om man måste lägga en falukorv istället för oxfilé på sommargrillen? Nedan följer ett antal råd från den turkiska övre medelklassen som vant sig vid problematiken.

”Man reducerar förstås omedelbart likviditeten på bankkonton och så. Men hur långt man går beror på inflationstakten. Många börjar med att göra mer regelbundna inbetalningar till pensionsfonden, kanske varje månad istället för en eller två gånger per år. Inflations-kopplade värdepapper blir också attraktiva”, säger Manuel Cañás, grundare av Archipel Capital i London.  

Cañás arbetar mot Turkiet men växte även upp i ett Argentina med skenande inflation och minns hur mamma sa åt honom att rusa direkt till affären med sommarjobbslönen. Utifrån sina erfarenheter säger han att tidigarelagda vardagsinköp kommer ganska sent i strategi-hierarkin.

”Vad gäller kapitalvaror är det däremot bättre att slå till nu än senare, även på en lägre inflationsnivå. Att boka och betala semestern tidigt för att låsa ett lägre pris är också klokt”, säger han. 

För välbeställda svenskar på semester gäller det alltså att fiska upp barnen ur vattnet och hålla familjeråd om vart resan ska gå sommaren 2024. Och hackar inte båtmotorn litet grand ändå? Säkert välkomnar vissa familjemedlemmar att en tur till Yamaha Center kan ses som en del av ansvarsfull finansiell planering.

Fastighetsköp, som enligt textboken är en inflationsskyddad investering, tycker Cañás däremot att man ska vara försiktig med givet dagens värderingar, både i Turkiet och Sverige.

”Renoveringar däremot är det många som använder som inflationsskyddande värdehöjare”, säger han.

Kanske ett överflödigt råd till svenskarna som redan har husfixande som folksport.

Stora skillnader

Selva B Baziki är ekonom på Bloomberg i Ankara med en bakgrund på Turkiets centralbank och Uppsala Universitet. Hon håller med om att fastighetsmarknaderna både i Turkiet och Sverige stigit för mycket och därför inte kan väntas bevara köpkraften. Men där slutar jämförelsen eftersom Riksbanken, den kan man lita på att den anpassar räntan till inflationen. I motsats till Turkiets centralbank som på president Erdogans order helt struntat i det starkaste inflationsbekämpande verktyget i den penningpolitiska lådan.

Till följd av kollapsat förtroende har även den turkiska liran tappat 22% mot dollarn sedan början av året. Det är mest av alla världens valutor, inklusive det krigshärjade Ukraina. Det har gjort att inhemska investeringar som normalt är inflationsskyddade givit negativ avkastning det senaste året. Bland annat har kursfallet dragit ner börsen när importberoende företag försvagats. Och marknader för cybervalutor, som lockat många turkar, är ofta dåligt reglerade. Bland annat har ägarna till två plattformsoperatörer i Turkiet stängt ner och dragit med pengarna. Baziri suckar igen.

Hon menar att oro för inflation gör folk mer riskbenägna.

”Det potentiellt farligaste är när pensionsbesparingar flyter in i riskfyllda investeringar. Då är det inte längre den enskildes problem utan blir en angelägenhet för staten”, säger hon.

Använder sig av olika valutor

Med sin oortodoxa ekonomiska politik har president Erdogan alltså bundit ris för egen rygg. Eftersom turkarna sedan decennier är rutinerade jonglörer av valutor så ökar dollariseringen snabbt. För att skydda köpkraften är det standard att man håller sig med dollar- och eurokonton parallellt med vardagskontot och av kapitalet växlas ungefär 60% till dollar och 40% till euro, enligt Baziki.

Muberra Dernek är en av dem som använder utländsk valuta både för sin privatekonomi och den semesterby hon driver i Antalya. 

”De flesta av våra gäster betalar i dollar, euro eller pund och jag växlar bara till turkiska lira i den takt jag absolut måste. Till vardagliga utlägg som löner använder jag först upp pengar jag får in från turkiska gäster”, säger hon.

I januari höjdes minimilönen med 50%. I juli ökar den ytterligare 30%, vilket får stort genomslag i en ekonomi där 60% av arbetskraften är komprimerad runt miniminivån.
Dernek, som är mån om att behålla sina anställda, höjde lönerna med 50% redan i maj och tycker att hon delvis ”kringgår” inflationen genom att låta dem bo hyresfritt på området.

För att ha mer kontroll över utgifterna har hon skiftat till större inköp av förbrukningsmaterial. Städprodukter köper hon sedan en tid in för minst sex månader framåt, men begreppet hamstring gillar hon inte och använder det ogärna i de många samtalen ”på stan” om situationen. Runt henne blir vännerna alltmer uppfinningsrika.

”Det är populärt att köpa guld att lägga i bankfack. Andra köper flera bilar och säljer dem allteftersom de behöver kontanter”, säger hon.

Guld har en betryggande symbolik i de flesta kulturer och Cem Celebiler, VD för Turkiets största oberoende telekomföretag TurkNet, ser också att många söker sig till den ädla metallen, både via fonder och i fysisk form.

Men han är mer intresserad av att differentiera mellan inflationens effekter på olika individer och företag.

”Vi har inte en inflation utan flera. Företag har olika prissättningscykler. Det finns substitutmöjligheter och olika importberoende och så vidare. Alla är inte förlorare. Scooteruthyrare till exempel tar marknadsandelar som substitut när elpriserna stiger långsammare än den bensin som taxibilar och minibussar använder”, säger Celebiler.

”Vi har inte en inflation utan flera.”

Vinnare och förlorare

Även på individnivå finns vinnare.
”Anställda med specifik kompentens som kan arbeta på distans konkurrerar på en global marknad. Duktiga personer inom tech-branschen får löneerbjudanden i euros och dollar som gör att de tjänar lika mycket som svenskar eller amerikanare. Good for them, men det gör det svårt för turkiska företag att rekrytera”, säger han och påpekar att det är svårt att budgetera överhuvudtaget när samtliga löner höjs i tvåsiffriga steg stup i kvarten. En utsikt som säkert även får svenska chefer att rysa i solstolen.

Att ha ‘pricing power’ är avgörande och i Celebilers bransch lider många telekomföretag av att sitta fast i mångåriga avtal med kunder som har rätt till fortsatt service utan att betala mer. Men ur konsumentens perspektiv rekommenderar han förstås att just låsa in priser genom att betala alla slag av prenumerationer i förtid, och tänka framåt. 

”Hittills har repressiva åtgärder främst riktats mot företag. Men nu väntar sig många att privatpersoner också ska inkluderas och de som har möjlighet flyttar sitt sparande utomlands redan nu”, säger Celebiler.

Privat märker han att gatuinflationen är hög; att kaffet på Starbucks blir dyrare för varje vecka och månad. Det återknyter till försäljaren Aytamaners upplevelse att missnöjet ökar när såväl vardagens små njutningar som de stora livsplanerna påverkas. 

”Man ser hur araber och turkiska expats köper upp allting och kan semestra på kusten med sina dollar och euros, medan vi inte kan köpa ett hus i vårt eget land. Det är en situation helt skapad av dåliga politiska beslut som gör folk i alla samhällsklasser jättearga”, säger hon. 

Med grässtrået i munnen undrar man vart en liknande situation skulle blåsa de svenska väljarvindarna i höst. Men Baziki på Bloomberg tror inte att vi behöver oroa sig för en längre tid av inflation. Hon har förtroende för Sveriges institutioner och tror inte att sälja vare sig fastigheter eller kronor är den bästa strategin just nu. 

”Som alltid när det gäller finanser så är panikbeslut det sämsta handlingsalternativet”, säger hon. 

Med andra ord kan det smartaste draget vara att ta sig en längre funderare i hängmattan. 

Källa: tradingeconomics.com