Sverige i täten i långsiktig avkastning

Finanshistorikerna Elroy Dimson, Paul Marsh och Mike Staunton vid London Business School och Cambridge University, mäter varje år den långsiktiga avkastningen i rapporten Credit Suisse Global Investment Returns Yearbook. Den redovisar hur avkastningsutvecklingen för aktier, obligationer och statsskuldväxlar varit sedan år 1900 för 23 länder. En rapport som brukar få uppmärksamhet i den internationella finanspressen.

USA har 56% av börsvärdet

I år har rapporten utvidgats till att omfatta 90 länder. En rad tillväxtmarknader som Kina och nya tillväxtmarknader som Vietnam har adderats. En konsekvens av att tillväxtmarknaders andel av det totala globala börsvärdet har ökat från 3% år 2000 till 14% idag. Men trots tillväxtmarknadernas framfart är USA störst och stod vid utgången av 2020 för 56% av börsvärdet i världen. Så dominerande har USA inte varit sedan millennieskiftet innan teknikbubblan brast.

År 2020 stack ut i finanshistorien. Börs­kraschen i mars till följd av pandemin är den snabbaste nedgången någonsin, med undantag för svarta måndagen 1987. Marknaden föll med 35% men rekylerade snabbt påeldad av massiva penning- och finanspolitiska stimulanser. Det tog sedan bara ett halvår för den amerikanska aktiemarknaden att återhämta sig. Det kan jämföras med den globala finanskrisen 2008 då det tog 5,3 år. Vaccinpositivism bidrog till att många aktiemarknader runtom i världen spurtade i slutet på 2020. Men hur har det gått över längre tidsperioder för aktier, obligationer och statsskuldväxlar?

Snittavkastning på 5% sedan 1900

Ser man på den årliga genomsnittliga reala avkastningen för aktier i världen sedan 1900 uppgår den till 5,3%. Men skillnader­na mellan enstaka år är stor, förklarar professor Paul Marsh när rapporten presenteras digitalt den 6 mars. Det bästa aktieåret globalt sett inföll vid återhämtningen efter depressionen 1933. Då gick aktiemarknaden upp 80%. Det värsta året var 2008 när den globala finanskrisen slog till och Lehman Brothers gick i konkurs och aktiemarknaden föll med 43%. För att förstå förhållandet mellan risk och avkastning måste man titta på långa tidsperioder eftersom avkastningen är så volatil. Det är ett huvudbudskap rapporten vill förmedla.

Hyperinflation kostar i avkastning

För räntor, statsskuldväxlar och stats­obli­ga­tioner, är inte utslagen lika stora. Men även för dessa tillgångar skiljer sig avkastningen åt. Framförallt slår djupgående finan­siella kriser igenom i avkastningstalen för dem. Exempelvis är Tyskland, som de flesta numera förknippar med ekonomisk stabilitet, ett av de länder som avkastningsmässigt ligger bland de sämsta. En effekt av att ha genomlidit hyperinflation under mellankrigstiden. Länder som Sverige och Schweiz, som inte deltog i världskrigen, ligger i tätposition.

I alla de 23 länderna har aktieavkastningen sedan 1900 varit mycket högre än avkastningen på obligationer och statsskuldväxlar. Det bekräftar den gamla devi­sen att aktier på lång sikt är bättre än obligationer och statsskuldväxlar. Rapport­författarna uppskattar att den långsiktiga riskpremien för aktier i världen varit 3,1% jämfört med statsobligationer och 4,4% jämfört med stats­­skuldväxlar.

Sverige har bra totalavkastning

Svenska aktier har sedan 1900 uppvisat en genomsnittlig real avkastning på 6,1% per år. Som man kan se i diagrammet ger det Sverige en femteplats i aktieavkastningsligan. Viktiga faktorer till den goda avkastningen som pekas ut i rapporten är bland annat att Sverige stått vid sidan av två världskrig, är rikt på naturtillgångar och har framgångsrika industriella investmentbolag.

Avkastningen i obligationer och statsskuldväxlar i Sverige ger också Sverige en topposition. Sverige utmärker sig genom att ha bäst ”totalavkastning” och är det enda land som placerar sig bland de bästa för aktieavkastning, obligationsavkastning och avkastning för statsskuldväxlar. Enda smolket i bägaren är den svenska kronan. Rapporten noterar att den förlorat i värde mot den amerikanska dollarn under den undersökta perioden. Men det har de flesta valutor gjort, med den schweiziska francen som det största undantaget.

I rapporten ägnas tillväxtmarknader extra utrymme (se reportage i Affärsvärlden nummer sju för en färsk genomgång av tillväxtmarknader). Som man kan se i diagrammet har avkastningen för tillväxtmarknader sedan 1900 varit något lägre än för utvecklade marknader. Professor Elroy Dimson noterar att Asien idag nästan helt dominerar tillväxtmarknadsindex där Kina, Sydkorea och Taiwan tillsammans utgör två tredjedelar. Tillväxtmarknader börjar annars efterlikna utvecklade marknader när risken i dem minskar, men Dimson ser fortfarande fördelar att vara investerad i dem, av diversifieringsskäl.

Svårt att navigera bland nollräntor

Vad tror finanshistorikerna om utvecklingen framåt? Det låga ränteläget i världen, med negativa realräntor på flera håll, innebär utmaningar för sparande/investeringar i allmänhet och pensionssystem i synnerhet. Med låga realräntor kommer också den reala aktieavkastningen vara låg menar rapportförfattarna. När rapporten går igenom hur det gått för olika investeringsstilar sedan den globala finanskrisen 2008 kan man notera att särskilt värde­förvaltningsstilen gått dåligt. Kanske är en ny vår för värdeförvaltning i antågande?