”Sverige är redan inne i en lågkonjunktur – räkna med att arbetslösheten stiger”

Den mest väntade lågkonjunkturen i historien är på ingång – om den inte redan är här vill säga. Och det finns en hel del faktorer som alla pekar i samma negativa riktning. Hushållen har mindre kvar i plånboken till följd av rekordsnabba räntehöjningar, vilket sätter avtryck i detaljhandeln som väntas minska med 4,8% i år. Dessutom har PMI för både industrin och tjänstesektorn kommit in på dystra nivåer de senaste månaderna, även om det var ett litet lyft för tjänstesektorn under juli.

Men de kanske allra mörkaste molnen vilar över byggindustrin som har tvärnitat. Antalet påbörjade bostäder i år kommer att minska med 55 procent, enligt Boverket, och med 20 procent under 2024. Jämfört med rekordåret 2021 minskar antalet byggstarter i år med över 60%.

BNP-siffran förvånande svag

Som om inte detta vore nog, blev många experter tagna på sängen när preliminärt BNP för det andra kvartalet presenterades i slutet av juli. Att siffran skulle vara negativ hade prognosmakare räknat med. Men att Sveriges ekonomi skulle ha krympt med 1,5% i det andra kvartalet, jämfört med det första, blev en riktig kalldusch.

FöretagarnaArtikel

Benjamin Dousa satsar på investmentbolag: ”Slår till när man får lite rabatt”

Snabbestimaten bör dock tas med en nypa salt. Men trots att det är en första beräkning och underlaget för slutsiffran som SCB publicerar i slutet av augusti är större, tyder mycket på att utsikterna är klart negativa. Om den faktiska BNP-siffran för andra kvartalet landar nära -1,5%, kommer många behöva revidera ned sina prognoser för helåret.

“Vi blev överraskade över att den senaste BNP-siffran var så pass svag. Exporten är svagare än vad vi hade förväntat oss”, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Även Nordeas makroekonomer var förvånade över utfallet.

“Även om siffran nog kommer att revideras är den övergripande bilden att ekonomin utvecklades svagt under andra kvartalet. Vår prognos låg på -1% i kvartalstakt”, säger Torbjörn Isaksson, Nordeas chefsanalytiker.

Svaga kronan bidrar inte till exporten

Vad som så kraftigt tyngde kvartalet är svårt att veta i dagsläget, då informationen som följer med BNP-siffran är knapphändig, enligt experterna. Det som däremot framgår är att användningssidan var starkare medan produktionssidan backat rejält. Enligt SCB:s nationalekonom Mattias Kain Wyatt, finns det flera underliggande komponenter som påverkar utvecklingen, men en bidragande orsak var en minskad varuexport. Detta kanske var något oväntat, med tanke på den svaga kronan. Men Torbjörn Isaksson påpekar att kronan faktiskt inte har så stor effekt på exportvolymerna.

“Finns det efterfrågan på lastbilar i andra delar av världen så säljer man. Ibland får man bättre betalt om kronan är svag och ibland får man mindre betalt om kronan är stark. Det är ett globalt fenomen att exporten gått svagare. Det var en enorm boom efter pandemin som nu är över och vi ser att världshandeln av varor har fallit ganska mycket i år”, säger han och fortsätter:

“Det är snarare förvånande att svensk export inte har fallit mer givet vad vi ser i omvärlden”, säger han.

SBABArtikel

”Hur ska Riksbanken stävja inflationen utan att totalknäcka bostadsmarknaden?”

Olle Holmgren, chefsstrateg på SEB, menar att det finns anledning att oroa sig för exporten framåt och att mycket ännu inte har slagit igenom i den mörka statistiken.

“Industrin i Europa ser ut att backa en del. Det märks inte så mycket i faktiska siffror än men PMI i Europa, och framför allt i Tyskland, har kommit ned på nivåer som tyder på ganska stora fall”, säger han.

Industri-PMI för euro-området som helhet landade på 42,7 i juli och på låga 38,8 i Tyskland.

Sverige sämst i klassen

I februari kom EU-kommissionen med en tillväxtprognos för alla EU-länder. Sverige pekades ut som det enda landet i unionen där ekonomin väntas krympa. Det är två faktorer som särskilt ligger till grund för detta: hushållens konsumtion, som påverkas av räntehöjningarna, och bostadsinvesteringarna, som faller snabbt.

Den svaga prognosen från EU-kommissionen ska dock ses i ljuset av den tidigare starka utvecklingen i Sverige, betonar Ylva Hedén Westerdahl.

“Det som snarare är fallet är att Sveriges ekonomi har stuckit ut tidigare då vi har vuxit snabbare och kommit upp till en högre BNP-nivå än andra länder, om man jämför med slutet av 2019. Vi går alltså ner från en högre nivå. Jämfört med andra europeiska länder så har de mer återhämtning kvar sedan pandemin”, säger hon.

Nyckfulla arbetslöshetssiffror

Arbetslösheten i Sverige är en annan alarmerande makrosiffra, som i juni steg mer än väntat till 7,9% (säsongsrensat) från 7,2% i maj. Arbetslösheten i EU i snitt var 6,4% i juni, enligt Trading Economics.

“Generellt är siffran väldigt volatil och hoppar ofta från månad till månad. Vi ser inte den där uppgången i Arbetsförmedlingens siffror och efterfrågan på arbetskraft är fortfarande hygglig, så jag räknar med att den faller tillbaka nästa månad”, säger Torbjörn Isaksson.

Ylva Hedén Westerdahl är inne på samma spår.

“Arbetsmarknaden har fortsatt varit stark. Den senaste siffran handlade mer om att många ungdomar söker jobb i juni”, säger hon. 

Arbetsmarknaden försvagas

I jämförelse med andra länder kan det se ut som att Sverige har en hög arbetslöshet. Det är dock viktigt att skilja på arbetslöshet och sysselsättning, vilket mäter hur stor andel av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatt.

“Arbetslöshetssiffrorna ger inte hela bilden, vi brukar titta mer på sysselsättningen. Den är hög i Sverige, och i synnerhet är arbetskraftsdeltagandet mycket högt”, säger Isaksson.

Han bedömer dock att arbetsmarknaden kommer försvagas under andra halvåret.

“Men inte så snabbt som den här junisiffran skulle indikera. Arbetsmarknaden är överraskande motståndskraftig.”

Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, säger till Affärsvärlden att Sverige befinner sig “i ett svårt läge”.

“Så här långt har arbetsmarknaden visat en stark motståndskraft och företagen fortsätter att leverera relativt starka rapporter. Men det är klart, förr eller senare räknar vi också med att det får ett genomslag även på svensk ekonomi”, säger han och tillägger:

“Det därför vi nu under budgetförhandlingarna fokuserar så starkt på utbildning i alla former för att vara redo.”

Är vi inne i en lågkonjunktur?

Så nu till knäckfrågan: Är Sverige inne i en lågkonjunktur? Åsikterna skiljer sig åt mellan experterna.

“Vår bedömning är att Sverige är i en lågkonjunktur. Men lågkonjunkturen syns mest i företagen, för arbetsmarknaden håller emot överraskande väl. Vi ser dock att arbetslösheten kommer att stiga under hösten och nästa år”, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Nordea har en lite mer kluven bild, och säger att det beror på hur man ser på det.

“Alla som håller på med bostadsbyggande skulle nog säga att vi definitivt är i en lågkonjunktur”, säger Torbjörn Isakssonoch tillägger:

“Men det viktigaste måttet är hur resursutnyttjandet är i förhållande till normalläget, där arbetsmarknaden är en av de viktigaste komponenterna. Och där är det inte någon lågkonjunktur, inte under det första halvåret i år i alla fall”.

SEB tycker också att läget är svårbedömt.

“I princip kunde man börja tala om lågkonjunktur redan när det började sakta in under den historiska trenden, och när BNP började falla. Då är det ju en lågkonjunktur”, säger Olle Holmgren och avslutar:

“Sedan har arbetsmarknaden än så länge hållit emot lite bättre än man hade kunnat tro. Men det finns tecken på försvagning även där.”

Under sommaren har konkurserna ökat med 65%, enligt Creditsafe. Räknat från januari till juli befinner sig konkurserna på den högsta nivån sedan kreditinstitutet började mäta 1999. Så här långt i år har 4 486 aktiebolag gått i konkurs.

Ljusning i fjärran

Nordea tror att Sverige står inför en utdragen lågkonjunktur eftersom att räntehöjningarna påverkar med en viss eftersläpning och att Riksbanken fortfarande stramar åt penningpolitiken.

“Det kommer ha en dämpande effekt på aktiviteten. Både i Sverige och i omvärlden talar det för en trög utveckling och risk för att BNP faller i Sverige även under andra halvåret”, säger Torbjörn Isaksson.

Konjunkturinstitutet bedömer däremot att lågkonjunkturen blir relativt kortvarig. Det kommer främst märkas genom att företagens produktivitet blir lägre än vanligt, enligt KI.

“Den största frågan är hur inflationen kommer att utvecklas. Kommer den fortsätta ner? Och hur kommer penningpolitiken reagera på det”, frågar sig Ylva Hedén Westerdahl.

Torbjörn Isaksson håller med om att inflationen är ett osäkerhetsmoment.

“De flesta inflationsindikatorer har vänt ner och även om utsikterna är osäkra finns det hopp om att inflationen faller markant framöver. Men kronans svaga växelkurs är en osäkerhetsfaktor.”