Stockholm kan tappa de ryska tvisterna: ”Tror på Dubai”

Så sent som den 14 december i fjol anordnades ett stort hybridevent i centrala Moskva och Stockholm som gick ut på att marknadsföra svensk tvistlösning för ryska parter. När bolag inte kommer överens finns det fördelar med att lösa sina kommersiella tvister på svensk mark var huvudbudskapet. Via länk från Stockholm deltog bland annat Kristin Campbell-Wilson, generalsekreterare på Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut (SCC), professor Kaj Hobér samt företrädare för advokatbyråerna Vinge och Westerberg & Partners. På plats i Moskva fanns flera svenska advokater som varit verksamma i skiljeförfaranden med koppling till Ryssland, bland annat från Delphi, Mannheimer Swartling och Roschier. Även ryska advokater var på plats under dagen som för fjärde gången fortlöpte under rubriken ”Swedish Law Day in Russia”.

Drygt två månader senare startade Ryssland anfallskrig mot Ukraina och alla internationella advokatbyråer lämnar nu Ryssland. Globala drakar som Baker McKenzie lämnar vid årsskiftet och svenska Mannheimer Swartling stängde snabbt sitt Moskvakontor efter hela 30 år i landet.

”Den absoluta merparten västerländska bolag av någon betydelse, inklusive internationella advokatbyråer, har bestämt sig för att lämna Ryssland”, säger Fredrik Ringquist, delägare och verksam inom Mannheimer Swartlings grupp för tvistlösning.

“Låga förväntningar på ryska statens agerande”

Genom årens lopp har ett stort antal tvister med koppling till Östeuropa och Centralasien avgjorts genom skiljeförfarande i Stockholm, och tvister av detta slag är ett särskilt kompetensområde för honom. Fredrik Ringquist har nu återvänt till byråns Stockholmskontor efter tio år i Moskva.

För en del västerländska bolag, inte minst de med många anställda eller egen tillverkning i Ryssland, är ett uttåg ur landet en komplex process. Den blir inte enklare av att ryska staten, framförallt genom lagförslag av olika slag, signalerar till västerländska bolag att ledning och personal i Ryssland kan drabbas av straffrättsliga konsekvenser om verksamheten i landet reduceras eller avvecklas helt.

”Den typen av åtgärder från rysk statlig sida skulle mycket väl kunna strida mot landets folkrättsliga, däribland investeringsrättsliga, skyldigheter. Men just nu har många av förklarliga skäl låga förväntningar på den ryska statens agerande i rättsligt hänseende vilket gör riskerna svårbedömda”, säger Fredrik Ringquist.

Handeln mellan väst och Ryssland har varit omfattande med tusentals ingångna avtal varje år. Det har därför funnits ett behov av kommersiell tvistlösning i tredje land, och skiljeklausuler som föreskriver tvistlösning genom skiljeförfarande i Stockholm (framförallt enligt SCC:s regler) har varit populära i dessa avtal.

Eftersom handeln mellan väst och Ryssland nu nästintill upphör kommer betydligt färre antal nya avtal ingås mellan västerländska och ryska bolag. Den förväntade avsaknaden av nya avtal inom överskådlig tid innebär att Rysslandsrelaterade tvister successivt lär försvinna från Stockholm och andra etablerade skiljedomscentra i Europa såsom London (där även många bosatta oligarker har bråkat med varandra), Paris och Zurich.

Framöver förväntas ryska bolag handla mer med företag utanför västvärlden och kommer med all sannolikhet inte vilja att dessa avtal innehåller skiljeklausuler som föreskriver skiljeförfarande någonstans i västvärlden. Ryska bolag kommer förmodligen att lösa sina tvister på andra platser i framtiden.

”En kvalificerad gissning är att exempelvis Dubai kommer segla upp som ett populärt alternativ för tvistlösning i sådana avtal”, säger Fredrik Ringquist.

Men på kort och medellång sikt kan de Rysslandsrelaterade tvisterna i Stockholm öka om de härstammar från avtal som ingicks före krigsutbrottet den 24 februari 2022. Det finns ett potentiellt rättsligt efterspel för västerländska bolag som beslutar att suspendera eller häva avtal på grund av sanktioner eller liknande omständigheter.

Kriget i UkrainaIntervju

Rysslandsinvesteraren: ”Blir fred innan årsskiftet – Ryssland orkar inte längre”

Dessutom kan det relativt snart komma en våg av så kallade investeringstvister mot Ryssland, inte minst om ryska staten gör allvar av hoten att beslagta tillgångar i landet som tillhör bolag från ”fientliga stater”.

”Ryssland lär dessutom möta krav i investeringstvister kopplade till expropriation och/eller egendomsförstörelse i Ukraina. En viktig fråga i bedömningen om det är meningsfullt för investerare att väcka talan mot Ryssland är om västerländska stater kommer tillåta utmätning av ryska tillgångar i väst som frusits på grund av sanktioner”, säger Fredrik Ringquist.

Belopp i mångmiljardklassen

Att SCC har varit en populär plats för internationellt skiljeförfarande, i synnerhet för tvister mellan öst och väst, har sin grund i historien. Sverige (SCC) blev en rekommenderad plats för tvistlösning mellan öst- och västblocken under kalla kriget eftersom Sverige ansågs vara ett politiskt neutralt land.

Rent formellt var det två parter, American Arbitration Association och the USSR Chamber of Commerce and Industry, som tecknade ett avtal 1977 om att affärstvister mellan blocken skulle lösas hos SCC. Det är därför naturligt att svenska advokater har arbetat med ryskrelaterade tvister i decennier och att företrädare för svenska advokatbyråer samt SCC löpande anordnade PR-events i just Moskva för att marknadsföra att tvister ska avgöras i Stockholm.

SCC har årligen hanterat mellan 150 och 200 tvister. Ungefär hälften av dessa är tvister mellan endast svenska parter, resten är internationella. Det rör sig ofta om enormt stora belopp i mångmiljardklassen. Några kända tvister som har utspelat sig hos institutet rör exempelvis de två stora gastvisterna mellan just Ryssland och Ukraina, den första under 2009 och den andra 2014, som uppstod i kölvattnet av Rysslands annektering av Krim.

”Även om vi har över 40 nationaliteter har vi ett stort inslag av öst-väst-tvister. Det kan vara alla möjliga tvister, men generellt är vi stora inom energitvister som industri och tidigare framförallt rysk-relaterade tvister”, säger Kristin Campbell-Wilson, generalsekreterare på SCC.

Oklart kring pågående tvister

Förutom att flera frågor kring framtidens tvistelösning mellan öst och väst hänger löst är det i dagsläget även osäkert om man får fortsätta med pågående tvister på grund av EU:s senaste sanktionspaket. Ryssland och sanktioner är någonting som SCC har hanterat sedan de första infördes 2014. Det senaste sanktionspaketet från EU ger dock upphov till vissa frågetecken huruvida sanktionerna även omfattar tvister, alltså skiljeförfarande.

”Det är någonting vi försöker få utrett. Det fjärde sanktionspaketet inbegriper ett totalförbud mot att delta i transaktioner som inbegriper ryska statsägda eller statskontrollerade bolag, det är en väldigt bred formulering. Tidigare har man gjort vissa undantag för juridiskt biträde och skiljeförfarande men den typen av undantag har man inte uttryckt specifikt i det senaste sanktionspaketet. Från institutets sida uppfattar vi det som att skiljeförfarande inte omfattas av det generella förbudet, men det är någonting som vi försöker bringa klarhet i”, säger Kristin Campbell-Wilson.

Det är EU-kommissionen som har meddelat sanktionerna och det är också kommissionen som SCC nu för samtal med för att få klarhet i frågan. Som tidigare nämnts torde en mängd olika typer av tvister uppstå i kölvattnet av kriget och Rysslands agerande mot utländska bolag men frågan just nu är vart parterna ska vända sig för att lösa sina pågående tvister.

”Det senaste sanktionspaketet gör att alla parter är avvaktande för tillfället. Pågående mål har i de flesta fall vilandeförklarats på begäran av parterna själva. Att göra transaktioner för ryska bolag har inskränkts. Vad gäller ukrainska bolag är de och deras ombud antingen på flykt eller ute och krigar och kan förstås inte engagera sig i affärstvister just nu.”

Marknadsför ni er alltjämt för öst-väst-tvister?

”Nej, det gör vi inte. Vi har avbokat samtliga events och resor till Ryssland med anledning av kriget. Vi är dock öppna för alla parter och vi styr egentligen inte över vem som skriver in institutet i sina avtal. Det får vi inte uppgifter om på förhand. Men som institut står vi för rättssäkerhet och demokratiska värderingar och tycker det är viktigt att värna om möjligheten att få sin sak prövad.”

Vem agerar ombud för den ryska staten eller ryska bolag när de flesta svenska byråer inte längre vill agera för ryska klienter?

”Det är svårt att säga. Historiskt har vi sett många internationella ombud i ryskrelaterade tvister men det finns ingenting som hindrar ryska advokater från att vara ombud för en rysk part.”

Men varför ska ett svenskt institut vara en plats för en stat som Ryssland – som gör sig skyldig till grova övergrepp som folkmord – att lösa sina affärstvister på?

”Skiljedomsinstitutet är att jämföra med domstol och lika lite som en domstol kan vägra pröva en tvist kan inte vi heller göra det utan juridisk grund. Vi är ett neutralt och oberoende institut som alla kan vända sig till.”

Oavsett vad som händer?

”Alltså vi är ju en organisation som är verksam inom EU och följer den lagstiftningen. Just nu måste vi bringa klarhet i de senaste sanktionerna som gäller inom EU. Det som sker nu påverkar den internationella handeln som kan pågå med ryska bolag. Det som är av vikt just nu är dock att få klarhet i hur redan ingångna avtal ska hanteras ur ett rättsligt perspektiv.”

Är läget rättsosäkert för stater och bolag när det kommer till tvister och andra affärsjuridiskt relaterade frågor?

”Ja. Men som institut är vi måna om att stå upp för internationellt skiljeförfarande eftersom man ska få tillgång till rättskipning på en neutral plats. Skulle det vara så att sanktionerna omfattar skiljeförfarande som fenomen kommer det att slå hårt mot västerländska bolag som inte kan få sin sak prövad mot ryska bolag – och vice versa. Vi läser förstås också nyheter där advokatbyråer väljer att ta ställning med anledning av kriget i Ukraina men vår främsta uppgift är att vara ett opartiskt forum för internationell tvistlösning.”

Att det senaste sanktionspaketet ger upphov till tolkning är en gemensam fråga för skiljedomsinstituten i hela Europa och för alla är det en principiellt viktig fråga som berör rätten till juridisk rådgivning, ”access to justice”.

Varnar för ny rysk lag

För att komplicera det internationella tvisteläget ytterligare har det kommit en nyinstiftad lag i Ryssland. Lagen innebär att ryska parter, som är sanktionerade, ska kunna vända sig direkt till ryska domstolar. Det är en utveckling som Kristin Campbell-Wilson varnar för.

”Det står i strid mot internationellt skiljeförfarande som rättssystem och därför är det än mer brådskande att få besked från EU. Stänger man den möjligheten återstår endast rysk domstol även för västerländska bolag. Då kan man inte få sin sak prövad i neutralt forum och det är vad de flesta bolag känner sig bekväma med. Det absolut vanligaste är att gå till internationellt skiljeförfarande. En skiljedom är verkställbar i 160 länder medan en domstolsdom gäller i det landet som den har utfärdats i.”

Enligt Kristin Campbell-Wilson är det bråttom att få svar från EU, även om hon förstår att oklarheten kring företagstvister har uppstått i krigets kölvatten.

”Det finns en mängd olika frågor som kommissionen inte har haft för ögonen när de utfärdade dessa sanktioner. Jag har svårt att tro att internationellt skiljeförfarande stod högst upp på deras agenda när de utfärdade det fjärde sanktionspaketet i mars.”