Signalerna som visar att krisen närmar sig

Under pandemin tog det tvärstopp på arbetsmarknaden och i juni 2020 toppade arbetslösheten på över 9%. Det var den högsta nivån sedan millennieskiftet.

Men när restriktionerna väl släppte kom ekonomin igång. Arbetslösheten sjönk och sedan dess har efterfrågan på arbetskraft varit stark. Och trots den vikande konjunkturen som sänkt många hushålls privatekonomi, har de flesta fått behålla sina arbeten. Mycket tack vare den starka exportindustrin som har gynnats av den svaga kronan.

Men arbetslösheten kommer ofta lite på efterkälken i en lågkonjunktur och brukar ske med viss eftersläpning. Och nu börjar siffrorna peka åt samma håll – arbetslösheten stiger och mörka moln lurar runt kröken.

“Jag tycker att det finns data som pekar på att arbetsmarknaden kommer fortsätta mattas av. Om man tittar på både sentimentsdata och hårddata så börjar man nu se svaghetstecknen”, säger Cathrine Danin, seniorstrateg på Söderberg & Partners med ansvar för bland annat ränteallokeringen, och med ett förflutet på Swedbank där hon arbetade som senioranalytiker.  

Färsk data från SCB:s arbetskraftsundersökning visar att arbetslösheten nu under det tredje kvartalet stigit till 7,7%, säsongsrensat. Det är en snabbare försämring än vad Riksbanken hade räknat med, centralbankens prognos låg på 7,3% för Q3. Men att det skulle påverka räntebeskedet den 23 november, då Riksbankens väntas höja med 25 punkter, är dock inte sannolikt.

“För centralbanker handlar det mycket om inflation”, säger Cathrine Danin, och påtalar att septemberinflationen var högre än Riksbanken förväntat.

Stor varselökning

Trots att det är en uppgång i arbetslösheten är det en stillsam och trög sådan. Däremot finns andra data som tydligare pekar på en avmattning på arbetsmarknaden. Mellan januari och september i år varslades 53 595 personer om uppsägning, vilket kan jämföras med samma period 2022 då varslen var 17 613, enligt Arbetsförmedlingen. Under den här perioden har flest varsel skett inom vård- och omsorgssektorn. I somras varslades bland annat 450 medarbetare på Karolinska, vilket motsvarar 2,8% av personalstyrkan. Även byggbranschen har drabbats hårt.

Antalet lediga jobb sjönk kraftigt i oktober jämfört med september, med en minskning på 38% jämfört med samma månad föregående år – ytterligare en stark indikation på att arbetsmarknaden avtar i fart.

“Arbetsgivare behåller sina anställda. Det är kostsamt för ett företag att säga upp personer och återanställa när det vänder. Men samtidigt anställer man inga nya”, säger Annika Sundén, fristående analytiker och docent i nationalekonomi, som dessförinnan var analyschef på Arbetsförmedlingen.  

Besvärligt för industrin

Att företagen väntas anställa färre personer framöver framkom även tydligt i Konjunkturinstitutets senaste enkätundersökning. Den visade att byggindustrin väntas göra störst neddragningar under de kommande tre månaderna. Industrins avmattning återspeglas även i PMI-siffrorna. För oktober landade inköpschefsindex för industrin utanför tillväxtzonen för femtonde månaden i rad.

“Jag skulle tro att närmsta tiden, utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, kommer fortsätta vara besvärligt”, säger Cathrine Danin.

Även om tjänstesektorn har visat större motståndskraft, har dess nivåer legat under tillväxtzonen de senaste månaderna.

En annan talande siffra är att företagskonkurserna ökar kraftigt. Till och med oktober i år har 6 414 företag gått i konkurs, jämfört med 4 152 under hela 2022, enligt Creditsafe. I oktober gick 795 aktiebolag i konkurs, vilket är den högsta oktobersiffran sedan kreditinstitutet började mäta 1999. De flesta konkurserna skedde inom byggbranschen och handel. Det här har dock delvis andra förklaringar, som inte nödvändigtvis är kopplade till konjunkturen, enligt Annika Sundén.

“En hel del av de företag som hade uppskjutna skatteskulder från pandemin har inte kunnat betalt tillbaka dem”, säger hon. 

Sysselsättningen hög

Samtidigt som arbetslösheten viker är sysselsättningsgraden ännu inte märkbart påverkad. En person räknas som sysselsatt när den har utfört minst en timmes arbete under en referensvecka. Anledningen till att Sverige generellt har hög arbetslöshet, i jämförelse med många andra länder, men samtidigt hög sysselsättning beror på att arbetskraftsdeltagandet är högt.

“Nästan alla i Sverige är med i arbetskraften och säger att man är villig att ta ett arbete. Därför är gruppen som finns på arbetsmarknaden större. Och då är både antalet sysselsatta och antalet arbetslösa fler”, säger Annika Sundén. 

Genomsnittsarbetslösheten i EU ligger på 6% och bland de 27 medlemsländerna har Sverige den tredje högsta arbetslösheten med 7,7 %, enligt Eurostat. Bara Grekland och Spanien klådde oss i den kategorin.

USA står starkt

I USA har arbetsmarknaden sedan pandemin varit oerhört stark, till viss del till Federal Reserves förtret. Det har överhettat ekonomin och gjort det svårt för centralbanken att tygla den skenande inflationen. Men precis som i Sverige har även den amerikanska arbetsmarknaden börjat visa tecken på avmattning under hösten. Den viktiga arbetssiffran, non farm payrolls, som är en stark indikator för hur arbetsmarknaden i USA mår, kom in under analytikernas förväntningar för oktober månad. Färre jobb hade skapats utanför jordbrukssektorn och arbetslösheten steg något, till 3,9%, jämfört med månaden innan. Fortfarande står den amerikanska arbetsmarknaden stadigt men en avmattning är i korten.

För Sveriges del väntar en tuff höst och vinter. Var arbetslösheten kommer att landa innan det vänder, vill inte experterna spekulera om.

“Men alla tecken pekar i alla fall på att arbetslösheten kan öka. Men det beror ju på hur snabbt vi kommer ur den här lågkonjunkturen”, säger Annika Sundén.

Kommer vi nå nivåer vi såg under pandemin?

“Då stannade hela världen av, och där är vi inte nu. Vi är ju i en lågkonjunktur och ekonomin mattas av. Vi har haft räntehöjningar och förmodligen kommer det ytterligare. Så arbetslösheten kommer upp lite grann. Men inte på det sättet som under pandemin.” 

Konjunkturinstitutet skriver i sin senaste prognos från september, att sysselsättningen kommer att utvecklas svagare framöver. Myndighetens prognos är att arbetslösheten stiger från nuvarande 7,7% till 8,3% under det andra halvåret nästa år. Riksbanken räknar med 8,3% arbetslöshet under 2024.

Vid en pressträff i onsdags talade arbetsmarknad- och integrationsminister Johan Pehrson (L) om det dystra läget på arbetsmarknaden, och aviserade planer för att möta utvecklingen. Bland annat rör det sig om satsningar på yrkesutbildningar och insatser för att stärka utrikesföddas ställning på arbetsmarknaden.

“När läget i konjunkturen försämras riskerar stora grupper människor med låg utbildning eller dåliga språkkunskaper att drabbas hårdast. Vi ser nu att arbetslösheten ökar särskilt för utrikes födda kvinnor. Vi måste stärka deras kompetens och återupprätta arbetslinjen för att se till att utanförskapet i samhället inte växer”, sa Pehrson.