Så blev svenska kronan rekordsvag: ”Förtjänar ett bättre öde”
”Det påminner mig om vad som hände under medeltiden: åderlåtning”.
Den domen gav ekonomipristagaren Joseph Stiglitz nyligen centralbankerna aggressiva räntehöjningar.
Åderlåtning användes för att bota patienters sjukdomar genom att tappa deras kroppar på blod. ”Det sjuka” skulle därmed lämna kroppen.
I stället blev de oftast sjukare, och sjukare.
”Jag är rädd för att centralbankerna kommer att göra samma sak nu”, fortsatte Stiglitz.
Börsveteranen Peter Malmqvist börjar också tala i metaforer när han får frågan om hur han ser på Riksbankens senaste räntesmäll.
”För att bromsa allt som nu rusar fram tvingas de slänga in både ankare, dra i handbromsen och vända seglen mot vinden. Det destabiliserar och vi kommer tvingas betala för det under det kommande året”, säger Malmqvist, som är oberoende analytiker och lärare i redovisning, finansanalys och företagsvärdering vid Stockholms universitet.
Betalar gör inte minst den som planerar en utlandsresa. Efter att Stefan Ingves med kollegorna i direktionen slog till med 100 räntepunkter växlades en dollar in till rekordhöga 11 kronor och 50 öre. 25% mer än vid årsskiftet.
Under den senaste veckan har dollarn sjunkit tillbaka från sin rekordnivå. Men kurvan, sett från början av året, är fortfarande brant utför.
Svenska kronan är dock inget offer för en tillfällig svacka, när centralbankerna försöker bota inflationssjukan. Det har varit långvarig utförsbacke, även om ett av Riksbankens två mål just är att ”upprätthålla ett fast penningvärde”.
Det har Riksbanken tolkat som att inflationen ska hållas på 2%.
Men till vilket pris? Bara under 2022 är raset för kronan större än för de flesta andra valutor. Och om man bortser extremer även i kategorin skräpvalutor – som venezuelansk bolívar – har endast ett fåtal valutor försvagats mer mot dollarn, visar Affärsvärldens genomgång.
Bland dem: ungersk forint, ukrainsk hryvnia, turkisk lira och argentinsk peso.
Kriser och dollarn
Nu har dollarn en förmåga att gå starkt när det ser som allra mörkast ut på börserna. Endast ett fåtal valutor har stärkts mot dollarn i år.
Och ingen valuta har stärkts mer än den ryska rubeln, som har stärkts mot dollarn med 23%. Men det är en konsekvens av att Ryssland dopat växelkursen. Bland annat genom att tvinga ryska exportörer, primärt av olja och gas, att växla in 80% av exportintäkterna till rubel.
Att dollarn går starkt är också ett mönster som känns igen från tidigare kriser.
”I de riktigt stora börskrascherna försvagas kronan. Det hände i IT-kraschen. Det hände i finanskraschen 2008–09. Och det händer i den här kraschen”, säger Peter Malmqvist.
En förklaring är utländska investerare, som drar sig undan när det råder osäkerhet kring valutautvecklingen.
”Det handlar inte om att de misstror landet, utan ett krasst konstaterande att det här brukar hända med den svenska kronan vid börskrascher. Svenska kronan är en dålig valuta att ha i orostider har det visat sig, rätt och slätt”, säger Peter Malmqvist.
Från Riksbanken har det också riktats kritik mot hur den internationella finansmarknaden ser på den svenska valutan.
”Min bedömning är att kronan är omotiverat svag. Det är också omotiverat att kronan blir ännu svagare så fort det blir ökad global osäkerhet”, sa Martin Flodén, professor och vice riksbankschef, nyligen i en intervju med Svenska Dagbladet.
Han påpekade att osäkerhet i andra länders finanser spiller över på den svenska kronan. Peter Malmqvist delar den bilden, men poängterar att också svenska exportföretag är bidragande till kronans försvagning.
”Deras finansavdelningar läser samma kurvor som jag och säger ‘Det här känner vi igen. Nu har vi en period som 2008–09 och ska nog inte växla in till svenska kronor i detta nu’”, säger han.
Kronkursens vinnare
Frågan är dock om den svaga svenska kronan är en sjuka som nödvändigtvis måste botas. Att döma av kvartalsrapporterna från några av Stockholmsbörsens viktiga exportbolag, är det inte det.
Ta skogsbolaget SCA, där omkring 85% av försäljningen prissätts i andra valutor än kronor. I den senaste rapporten stoltserar bolaget med ett förbättrat resultat som förklaras med ”försäljningspriser och positiva valutaeffekter”.
Enligt en färsk rapport från Skogsindustrierna, som är skogsbolagens intresseorganisation, var exportvolymerna på massa i princip oförändrade fram till augusti i år jämfört med motsvarande period i fjol. Trots det steg exportvärdet med 20%, just av skälen som SCA nämner.
Andra bolag är än mer explicita och skriver ut i kronor och ören hur mycket de tjänat på den svaga kronan. För Atlas Copco har kronkursen inneburit ett miljardlyft under det första halvåret: 1,88 miljarder kronor, vilket är 13% av resultatet. Andra verkstadsbolag som Sandvik och Assa Abloy tjänade 779 miljoner (30% av resultatet) respektive 401 miljoner kronor (9% av resultatet) på den låga kronkursen.
Om den svaga kronan är bra för svensk industri eller inte, tycks dock bero på vilket perspektiv man har. Ljusglimtar i kvartalsrapporter betyder inte en svag krona är bra i det längre perspektivet. SEB:s analyschef Carl Hammer menar att flera perspektiv ofta glöms bort.
”Det ger en rätt stor boost till din intjäning, men det fördröjer och försämrar incitamenten att genomföra effektiviseringar”, säger han till Affärsvärlden.
Gammal sanning
Kanske är det en gammal sanning, att en svag krona skulle vara en skänk från ovan till svensk exportindustri. På senare år tycks också ha skett ett skifte, där sambandet mellan lägre kronkurs och ökad export försvagats betydligt. Det visade ekonomer på Riksbanken i en studie häromåret.
Ett skäl enligt ekonomerna är en dramatisk ökning av reexport – det vill säga att varor importeras och exporteras utan vidare bearbetning. Som exempel exporterar Sverige tre gånger mer kläder till utlandet än vad som tillverkas inom landets gränser.
Än tydligare blir det om man ser till mobiltelefoner. Produktionen i Sverige är princip obefintlig. 2018 producerade Sverige mobiltelefoner för 31 miljoner kronor, men exporten uppgick till 22 miljarder kronor.
”Därför spelar kronan mindre roll än vad den brukade göra. Företagen har både intäkter och kostnader i andra valutor. Samtidigt ska man kvartalsredovisa och göra utdelningar i kronor, så roll spelar det. Men vi delar inte vyn att detta enkom är bra för exportindustrin. Jag tror man överdriver effekten”, säger Carl Hammer.
”Vi glömmer bort att exportindustrin drivs väldigt mycket av importerade insatsvaror. Så även om vi får en konkurrensfördel via den svaga växelkursen, så hjälper den ändå till att driva upp inhemska kostnadsnivåer”, fortsätter han.
Exportindustrins chefsekonomer ger inte heller de uttryck för någon större entusiasm över den låga kronkursen.
På kort sikt kan man inte komma ifrån att vi har en stor export och mycket pris sätts i dollar, sa chefekonomen Kerstin Hallsten till Affärsvärlden när Industriekonomerna nyligen presenterade sin konjunkturrapport.
”Vi har fått en svagare produktivitetsutveckling i Sverige jämfört med euroområdet och Tyskland, men vi har klarat oss delvis på grund av att växelkursen har försvagats”, fortsatte Hallsten, som är chefekonom för Industriarbetsgivarna och Skogsindustrierna.
”Ingen är intresserad av att bygga långsiktig konkurrenskraft på en trendmässig försvagning av valutan. Det ska man göra på stark underliggande tillväxt och omvandlingsförmåga, inte genom att köpa sig konkurrenskraft genom en svag valuta”, fyllde kollegan Mats Kinnwall, som är chefekonom på Teknikföretagen, i.
Svårt att försäkra sig mot kronfall
Handelns chefsekonomer kan inte glädjas ens åt någon kortsiktig ”boost”. Kronförsvagningen är löken på laxen, efter alla andra kostnadsökningar som slagit mot handeln, säger Johan Davidson som är chefekonom på Svensk Handel.
”Den prisbild som handlarna möter nu, där kronförsvagningen är en förklaring, men långt ifrån hela, är väldigt extrem just nu”, fortsätter han.
Särskilt tufft är det för textilindustrin, där det nästan uteslutande handlas i dollar. Hårdast drabbade är grossister, som står för mycket av importen, enligt Davidson.
Precis som de exportberoende bolagen försöker importberoende företag undvika dollarchocken med förskjutning av valutapositioner. Clas Ohlson är ett exempel, som köper dollar i terminer för att skjuta fram effekterna. Enligt den senaste kvartalsrapporten säkrar bolaget hälften av det förväntade flödet i dollar med förfall efter tre till nio månader.
Många bolag som är beroende av import är dock små och har inte heller de kortsiktiga möjligheterna att parera risker. Men de får sällan utrymme i diskussionen, menar SEB:s Carl Hammer.
”Företag med få anställda har sällan en fullt professionell Treasury-funktion, utan det är ofta ekonomichefer som jobbar med helt andra frågor än valuta”, säger han och fortsätter:
”Vi har många små importerande företag som varken har resurser, tid, ork eller kunskap att punktmarkera valutamarknaden. Därmed råkar de illa ut och drabbas fullt ut av den svaga kronkursen”.
Johan Davidson säger att det i synnerhet gäller för grossisterna, som ofta är mindre företag med få anställda. Även större företag har dock fått allt svårare att teckna valutasäkringar, menar han.
”Just nu är det mycket svårt att teckna en valutasäkring för en längre period. Typiskt sett brukar man göra det på ett kvartal, men det vi hör är att har varit för dyrt på senare tid. Marknaden är alldeles för volatil, och den delen av verksamheten är satt under press även för de företag som har tid, möjlighet och personal att ägna sig åt den”, säger Johan Davidson.
Kronan försvagades i högkonjunktur
En knäckfråga är varför den svenska kronan inte bara försvagats under 2022, när de allra flesta valutor försvagats mot dollarn. Kronan gick mot strömmen under flera år på 10-talet.
Under 2018 och 2019 gick ekonomin på högvarv, trots det försvagades kronan påtagligt mot dollarn. Ett tapp som avbröts först i början av 2020 med pandemin.
”Konjunkturen var god, men så fort ekonomin responderade på ett bra sätt och kronan stärktes gjorde Riksbanken sitt för att försöka begränsa kronuppgången. För man var fast besluten om att få upp inflationen till 2% och det gjorde man delvis genom att trycka ned kronan”, säger Carl Hammer som särskilt lyfter fram den expansiva penningpolitiken som skäl till kronförsvagningen.
”Riksbanken fortsatte med minusränta längre än vad som var befogat enligt de flesta bedömare och höjde till noll först i december 2019”
Även ekonomer på Riksbanken har lyft fram den långvariga minusräntan som ett viktigt skäl till den svaga kronkursen under perioden.
”Vi konstaterar att räntan i bland annat USA och Storbritannien sedan 2014 har varit högre än den svenska räntan och denna räntedifferens visar en hög korrelation med den svenska kronans utveckling gentemot valutor i dessa länder”, skrev två ekonomer från Riksbankens penningpolitiska avdelning i en rapport från 2020.
Inte bara Riksbankens ansvar
På frågan när det vänder för kronan svarar analytikern Peter Malmqvist:
”Den kommer stärkas igen först när börsturbulensen har ebbat ut.”
Det traumatiska sjukdomsförloppet, kanske är över då, men rehabiliteringen blir lång.
Carl Hammer tycker mer av strålkastarljuset framöver borde riktas på politikerna. Finanspolitiken påverkar dels kronan, dels vilken penningpolitik som Riksbanken behöver föra. Men politiken skulle också kunna visa intresse för valutamarknaden på ett mer direkt sätt, enligt Hammer som tar ett exempel från andra sidan Atlanten.
”Om man jämför med USA tar det amerikanska finansdepartementet fram en rapport varje år om valutamarknaden där man pekar ut länder som försöker manipulera sin egen växelkurs, men i Sverige har vi inget valutafokus överhuvudtaget från politiskt håll”, säger han och lägger till:
”Sverige har så pass starka fundamenta att kronan förtjänar ett bättre öde, men status som en så kallad ’hard currency’ måste backas upp från politiker och centralbank. Det ser vi inte”.
Här hittar du fler reportage
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
