Renässans på Sveavägen

“Vi välkomnar absolut börshajar”, säger Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm.

Han tar emot i sitt vackra kontor mot Sveavägen som är en Svenskt Tenn-inkarnation av ett engelskt bibliotek; behagligt fullbelamrat med vackra ting och vilande i rågade bokhyllors intellektuella air. Rummet förmedlar samma känsla som Strannegårds nyutkomna bok Kunskap som känns. Både i den och under samtalet med Affärsvärlden förespråkar han passionerat ett holistisk, transformativt utbildningsideal där själ, kropp och ande under studieåren närs på ett sätt som resulterar i självreflekterande, ansvarsfulla och samhällsengagerade individer. Det känns inspirerande.

Däremot frammanar orden inte spontant bilden av monetärt motiverade finansmän och nattarbetande managementkonsulter, de grupper som under senare decennier förknippats starkt med Handelshögskolan. Ändå säger Strannegård att börshajar är välkomna till korridorer och föreläsningssalar som han under åtta år på rektorsposten fyllt med modern svensk konst och kurser i litteratur och historia. Hur hänger det ihop?

Är hans ord om ett nytt utbildningsideal bara en kosmetisk tidsanpassning av Handels varumärke? Har han gått längre och sjösatt en ny produkt för att profilera sig på en tuffare utbildningsmarknad? Eller pågår en ännu mer djupgående omdaning av Handels genius loci, platsens själ? För att avspegla Strannegårds flair för latinska uttryck.

KÄNDA ALUMNER

20 näringsliv

• Carl-Johan Bonnier ägare Bonnierföretagen

• Jan Carlzon f d VD SAS

• Claes Dahlbäck f d VD Investor AB, styrelsemedlem Goldman Sachs

• Hans Dalborg f d VD Skandia, och Nordbanken

• Marie Ehrling f d VD SAS och TeliaSonera

• Christer Gardell Geer grundare Cevian Capital

• Jacob de Geer medgrundare och VD iZettle

• Reinhold Geijer Nordenchef The Royal Bank of Scotland

• Sebastian Knutsson grundare King (Candy Crush)

• Fredrik Lundberg VD Lundbergföretagen

• Daniel Sachs VD Proventus

• Björn Savén grundare IK Investment Partners

• Mikael Schiller ordförande Acne Studios

• Sebastian Siemiatkowski medgrundare och VD Klarna

• Oscar Swartz grundare Bahnhof

• Meg Tivéus f d VD Åhléns, Holmen, Posten och Svenska Spel

• Mats Qviberg ordförande huvudägare Öresund

• Ruben Rausing grundare Tetra Pak

• Anders Wall finansman, entreprenör

• Jacob Wallenberg bankman, företagsledare (1892-1980)

• Marcus Wallenberg bankman, företagsledare (1899-1982)

Källor: Wikipedia, intervjuer

Affärsvärlden har tagit reda på vad som försiggår på industrimännens och direktörernas plantskola, den som representeras med minst en alumn i styrelsen hos 72% av de största OMX-bolagen.

Den upplysta handelsstudenten

Handelshögskolans uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att driva en ekonomiutbildning i världsklass. Sedan några år tillbaka gör man det genom att fokusera utbildning och forskning på fyra områden: finans, innovation, detaljhandel, och hållbarhet. Teman valda utifrån vilka kompetenser näringsliv och förvaltning efterfrågar, samt att Sverige redan ligger i framkant inom dem.

Synligast på innehållssidan är ettomfattande nytt kurspaket vid namn Global Challenges som alla studenter på kandidatnivå läser och som behandlar bland annat klimatförändring, AI och hållbarhet med en ”breddad blick”, vilket inkluderar element som mindfulness.

En student som går både på KTH och Handels, och som just fått jobb på en av de mest eftertraktade konsultbyråerna, är sammantaget positiv:

”Vissa tycker de här kurserna är flummiga, men man inser efter ett tag att det bygger en förståelse som är användbar. Handels ger inte samma djup i matematik och metodik som KTH, vilket jag tyckte var problematiskt första året. Men jag skulle aldrig ha klarat (anställnings-) intervjuerna utan erfarenheterna från Handels.”

Inte längre ensam herre på täppan

Rörelsen mot ett nytt utbildnings- och i förlängningen ledarideal, är inte resultatet av tillfälligheter eller Strannegårds personliga vurm, utan är det strategiska svar Handels ledning valt att ge på betydande externa förändringar.

För 15 år sedan strömlinjeformade den så kallade Bolognaprocessen all högre utbildning inom EU till en 3-årig kandidatexamen följd av en 2-årig magisterexamen (Master). Det öppnade i ett slag för konkurrens mellan lärosäten runtom i Europa och även resten av världen. Sedan reformen infördes har en marknadssituation växt fram där framgångsrika handelshögskolor såväl blivit hårda konkurrenter om talangerna på en global marknad, som gjort dem beroende av varandra för att kunna erbjuda internationellt präglade utbildningsprogram.

”Bologna var en big bang som ledde till högre nivå på universiteten och som ökat Europas attraktionskraft. Många ungdomar idag väljer att göra sin kandidatexamen i ett land men sin Master i ett annat”, säger Stefano Caselli, finansprofessor och dekanus på Bocconi Business School i Milano, ett av de universitet som är rival, benchmark och samarbetspartner till Handels.

Olika former av samarbeten upptar mycket tankekraft hos alla inblandade och det gäller att ha en tydlig profil i den europeiska universitetsgruppen. Stor prestige ligger i vilka nätverk man blir tillfrågad att vara med i och Handels har sedan länge en plats i CEMS, ett globalt Master-program, men även i det nyare Global Network for Advanced Management, med cirka 30 medlemsuniversitet.

Bredvid Bocconi i Italien är St Gallen i Schweiz, Esade i Spanien och Science Po i Frankrike de enskilda samarbetspartners Handels helst jämför sig med och som sinsemellan lovprisar varandra. Men vem man tävlar mot på en marknad är som bekant inte upp till aktörerna själva.

”Den verkliga konkurrensen bestäms av vilka alternativ studenterna överväger. Det gör att vi måste vara beredda att lägga ner program som inte tillräckligt många sökerför att inte sänka kvaliteten på intaget. Idag går det inte att slänga in spenat med jordgubbarna och sälja det som jordgubbar, säger Bo Becker, Cevian-professor i finans på Handels.

17% av intäkterna från staten

Vill man servera jordgubbar i form av toppforskare och påkostade program, gäller det att ha de finansiella resurser som krävs.

”Det kostar enorma summor att höja kvaliteten, inte minst inom forskning där rekrytering av topp-talanger kräver löner som är betydligt högre än vad svenskt universitetsväsen normalt erbjuder. Det tar en stor del av min tid att vara i kontakt med våra 110 partnerföretag och organisationer och förmedla detta”, säger Strannegård.

Han påpekar att Handelshögskolan bara får 17% av sina inkomster från staten. Därutöver är de två viktigaste inkomstkällorna anslag, främst från Handelshögskoleföreningen som startades på initiativ av Wallenbergarna år 1903, och stöd från forskningsfonder. I motsats till amerikanska universitet och privata europeiska universitet fyller inga lukrativa studentavgifter kassakistan. Totalt hade Handels en inkomst ifjol på 488 miljoner kronor och Handelshögskoleföreningen förvaltar ett kapital på 1,6 miljarder kronor.

Bland företag som stöder Handels finns inte bara traditionell industri utan även tillväxtbolag. Hos många alumner finns ett ökat intresse att på anglosaxiskt manér ”ge tillbaka” till sin alma mater, berättar Strannegård. Allra helst önskar sig ledningen donationer som möjliggör långsiktig forskning; summor vars avkastning kan finansiera en professur. Det kräver 50–70 miljoner kronor.

Men man söker inte bara monetära tillskott.

”Näringslivet grundade Handels en gång i tiden och stödet därifrån har alltid varit viktigt. Idag har de organisationer som stödjer oss vidgats till att omfatta också myndigheter och ideella organisationer som stöttar genom att till exempel anställa våra studenter, gästföreläsa, vara mentorer, tillhandahålla fallstudier och projekt, och ingå i advisory boards på våra olika utbildningsprogram”, säger Katarina Hägg, Handelshögskolans Vice President External Relations & International Affairs.

Från monopol till konkurrens

Så hur ser avkastningen ut på de omfattande investeringar näringslivet gör i Handels varje år? Har ledningen lyckats ta steget från regional monopolist före Bolognareformen, till den stjärna på en öppen marknad man vill vara?

KÄNDA ALUMNER

10 inom kultur och media

• Alexander Bard författare och musiker

• Raoul Grünthal VD Schibstedt Sverige

• Cecilia Hagen författare, journalist

• Jonas Hassen Khemiri författare

• Kristian Luuk producent och TV-personlighet

• Lars Nittve f d VD Tate Modern, Moderna Museet

• Karin Pettersson kulturchef Aftonbladet

• Bo Johan Renck musiker, producent

• Mikael Storåkers konstmecenat, företagare

• Peter Wolodarski chefredaktör DN

Källor: wikipedia, intervjuer

Topplistor som utger sig för att mäta hur handelshögskolor står sig i konkurrensen förblir viktiga mått på framgång trots rättmätiga invändningar mot metodiken. Inte minst är de centrala för utländska studenter med begränsad tillgång på annan information.

I Financial Times (FT) global rankings, som är de mest lästa och citerade, går det bra för Handels givet dess storlek. Den största fjädern i hatten är en sjundeplacering för Master in Management (2020). Även en 22:a-plats för Master in Finance i tuff global konkurrens är en bedrift (2021).

Men placeringarna visar samtidigt att Handels styrka ligger på pre-experience Masternivå, d v s program för studenter utan arbetslivserfarenhet, snarare än på Executive MBA-nivå. I den ligan dominerar amerikanska universitet överlägset, med 17 av skolorna på topp-20.

”Löneutvecklingen väger ofta tungt i listorna. Det slår mot Handels när många utexaminerade söker sig till tillväxtföretag där ersättningen fungerar på ett annat sätt, fast rollen kan vara minst så omfattande. Man skulle vilja se en rankning som visar om studenternas tillägnar sig de kunskaper och färdigheter som hjälper deras långsiktiga karriär, säger professor Becker.

Enligt Strannegård är den enskilt viktigaste sak man kan göra för att avancera i listorna att stärka forskningen eftersom det skapar en positiv spiral: duktiga fakultetsmedlemmar attraherar andra av samma kaliber vilket ger kvalificerad undervisning, duktiga studenter, fler företagspartners och mer forskningsanslag. Men det kostar som sagt att rekrytera akademiska stjärnor. Tre gånger en svensk ingångslön erbjuder amerikanska universitet regelbundet forskare som Handels konkurrerar om. ”Det råder kapprustning”, säger en forskare.

Enligt akademikerna själva är de viktigaste måtten på framgång hur ofta man lyckas publicera artiklar i de mest betydelsefulla vetenskapliga tidskrifterna, och hur många gånger man citeras av andra forskare. Vad gäller den typen av mått har institutionen för innovation på Handelshögskolan, House of Innovation (HOI), enligt egna siffror gått om tunga namn som Insead, HEC och London School of Economics (LSE). Preliminära siffror för år 2020 anger att 35% av HOI:s forskningsartiklar ligger i den 10:e percentilen mest citerade på sitt område, jämfört med knappt 20% av HEC:s och Inseads artiklar. För Handelshögskolan som helhet gäller att man har fler citeringar än både Bocconi, St Gallen och LSE, och mellan 2018 och 2020 steg antalet peer-granskade artiklar med 30%.

Fisk i liten damm

När man lyfter blicken och pratar med forskare på de världskända business-skolorna är det svårt att undvika intrycket att Handels är en stor fisk i en mindre nordisk damm.

En person i högsta ledningen för LSE säger att namnet Stockholm School of Economics aldrig någonsin kommit upp i deras interna diskussioner och att han inte vågar svara på vad skolan har för rykte utomlands.

”De enda skolor vi bryr oss om i Europa är Insead och Oxbridge” (Oxford och Cambridge).

På Insead utanför Paris låter det likadant. Urs Peyer är dekanus på Degree Programmes och håller stenkoll på trender både i Europa och USA. Han betraktar Insead som medlem i en annan liga:

”Vi jämför oss med London Business School och ett par amerikanska toppuniversitet. Jag har inte tittat så mycket på den (Handelshögskolan). Då och då slåss vi om samma forskare och eftersom Stockholm är en attraktiv stad så har det hänt att vi förlorar. Men på program-sidan har jag aldrig hört talas om att någon väljer Handels över oss. De dyker inte upp på listan av mest innovativa skolor”, säger han.

Den heliga gralen

Som alla andra pratar Peyer mycket om att attrahera rätt studenter.

”Det är där allt börjar och slutar”, säger han.

Det internationella toppskiktet bland unga talanger är mycket riktigt den heliga gralen: det som gör arbetsgivare hungriga, donatorer villiga, forskare frestade, och värdet av den sociala gruppen högt. Alla universitet vill ha de bästa, men näst viktigast är att se ut att attrahera dem även när man inte har riktigt vad som krävs. Och där hjälper det att epitetet ”bäst” är en fråga om definition.

Ortodoxa forskare och studenter väljer att titta på hur höga poäng på det internationella GMAT-provet som krävs för att komma in på en viss skola. Ju högre lägsta-tröskel, desto bättre. Andra tycker att matematisk-kognitiva test inte säger allt och att man missar stora grupper högt motiverade och på andra plan talangfulla studenter om man stirrar sig blind på dem.

”Det finns ingen perfekt formel för hur man ska anta studenter, då skulle alla använt den redan. Hos oss håller vi koll på flera KPI:s som indikation på om vi rekryterat rätt: var avgångseleverna anställs, hur många som börjar forska, och så vidare”, säger professor Caselli på Bocconi.

Han tillägger att antagningen till magisterprogrammen på Bocconi tar ett mer holistisk grepp i bedömningen av sökande än vad som sker vid antagningen efter gymnasiet, vilken är helt baserat på betyg och tester.

Det är precis samma position som Handels befinner sig i. Tröskeln att komma in på kandidatprogrammet med gymnasiebetyg är fortfarande hög: 19,4 poäng av 20 möjliga. (Meritpoäng kan inte användas.) Vid antagningen till de fem Masterprogrammen, efter kandidatexamen, är det däremot svårare för skolan att ur ett internationellt perspektiv hålla samma toppnivå.

Vad gäller resultat på GMAT var genomsnittet 677 av 800 möjliga för de som började på Handels år 2020, relativt högt i internationell jämförelse eftersom endast ett fåtal europeiska skolor lyckas spränga 700-vallen, och de som har högst i världen (Stanford, Wharton och Chicago) inte når långt över 730.

Genomsnittet säger dock inte allt eftersom Handels lägsta gräns satts till 600, vilket blir relevant på de magisterprogram som har färre sökande. 600 poäng motsvarar 4.0 i gamla betygsystemet, och ”är verkligen inget att vara stolt över”, för att citera en forskare vid ett annat svenskt universitet än Handels. På jämförbara Bocconi säger man att det ”mycket ovanligt” att man accepterar någon med under 650 poäng.

Enligt Strannegård har dock lägsta-gränsen på 600 ingenting att göra med konkurrens, eller lägre kaliber på Master-studenterna.

”Vi vill bredda antagningsmöjligheterna och gör en övergripande bedömning. Det handlar om att ren kvalitet missas om man är för fokuserad på en enskild siffra”.

Professor Bo Becker uppger att han analyserar ansökningarna till Master of Finance för att bättre förstå hur Handels ligger till:

”Viktigast är att titta på dem som blir antagna men väljer en annan skola i slutskedet. Man måste titta på varför de gör det. Mitt intryck är att studenter ofta föredrar Handels framför Köpenhamn och Stockholms universitet men att det är tuffare mot LSE, HEC och LBS. Denna typ av konkurrens har Handels inte mött tidigare, säger han.

Kanske borde bli ingenjör

Dessvärre för Handels del, reser duktiga och drivna ungdomar förstås inga murar mellan ekonomistudier och andra ämnen när de väljer sin framtid. Utöver alla ekonomiutbildningar finns högkaratiga ingenjörs- och datautbildningar att välja på i en värld där både traditionell industri och tillväxtföretag domineras alltmer av teknologi-baserade affärsmodeller.

Julia Damgard gick på Djursholms gymnasium och valde i sista minuten KTH framför Handels. Nu har hon precis gått ut första året på industriella ekonomi-programmet, ”ind-ek”, som ligger närmast Handels bland ingenjörsutbildningarna.

”Jag var inställd på Handels under hela gymnasiet, men i slutskedet hörde jag talas om ind-ek och kände att det gav en bredare utbildning som inte har några begränsningar i vad man kan göra sedan. Efter Handels tänker man sig att det är litet snävare, säger hon.

Alexander Ekman valde däremot Handels, men säger att det var långt ifrån självklart.

”Teknisk fysik eller något med data känns också väldigt relevant idag, men i slutänden är Handels mest prestigefyllt. Man lär känna folk på ett annat sätt, det är högt rankat i världen, och så finns kontakterna med näringslivet.

Fler studenter som Affärsvärlden pratat med ekar uppfattningen att ingenjörslinjer får ökad uppmärksamhet både bland studenter och arbetsgivare. Det har inte gått Strannegård förbi och han öppnar samtalet på sitt kontor med att prata om ”Handels roll i en digitaliserad och robotiserad värld”.

Förutom elementen i Global Challenges-kurserna som alla studenter tar del av, utgörs Handels stora satsning på teknologiområdet av den separata institutionen House of Innovation. Den grundades 2018 med hjälp av en donation på 150 miljoner kronor från Erling-Persson Family Foundation.

Teknologi i handels tappning

Magnus Mähring innehar Erling Perssons professur i Entrepreneurship and Digital Innovation och leder HOI som har runt 40 heltidsforskare och 20 på deltid; en sjättedel av Handels samlade forskarstyrka. SSE business lab, en inkubator, finns också där.

”Vi ville samla och kraftsamla teman som tidigare studerats separat, som innovation, entreprenörskap och digitalisering. Vi har redan etablerat en stark forskningsmiljö och är på god väg mot målet att bli ett av Europas ledande forskningscentra på det här området”, säger han.

KÄNDA ALUMNER

20 politiker, tjänstemän och akademiker

• Inga-Britt Ahlenius fd undergeneralsekreterare i FN

• Magdalena Andersson finansminister, ordf IMF:s högsta rådgivande organ

• Frank Belfrage diplomat

• Staffan Burenstam Linder ekonom, politiker

• Ulf Dinkelspiel företagare, politiker

• Klas Eklund ekonom

• Lars Heikensten f d chef Sveriges Riksbank

• Eli Heckscher ekonom

• Stefan Ingves chef Sveriges Riksbank

• Olof Johansson politiker

• Anna Kinberg Batra fd partiledare moderaterna

• Sverker Littorin politiker

• Gunnar Myrdal ekonom

• Mikael Odenberg politiker

• Bertil Ohlin Nobelpristagare ekonomi

• Max Tegmark professor MIT

• Per Westerberg politiker

• Anne Wibble fd finansminister

• Margaretha af Ugglas fd utrikesminister

• Louise Wachtmeister politiker, entreprenör, atlet

Källor: wikipedia, intervjuer

Han tycker att Handelsutbildningen har ett stort värde, även i jämförelse med industriella ekonom-linjen.

”Det behövs gränsöverskridande kompetenser: folk som har teknologisk förståelse men som kan koppla ihop den med klassiska företagsekonomiska frågor. Hur bygger man affärsmodeller? Hur skalar man upp? I det avseendet har vi en secret sauce här på Handels som transformerar studenterna till individer med hög impact i samhället när de kommer ut”, säger han.

Med House of Innovation försöker Handels, som har runt 3 000 studenter, hålla universitet stången som är flera gånger större, och framtiden kommer att avgöra om man lyckas. Förutom stjärnorna MIT, Stanford och Cambridge görs nämligen även stora investeringar hos de lärosäten som befinner sig samma liga som Handels. Bocconi är fyra gånger så stort och öppnar en självständig sektion för maskinlärande i höst som samlar 20- 25 rent naturvetenskapliga forskare, flera av dem prisbelönta på sina områden. Även LSE och Insead flaggar för att de planerar stora investeringar.

Vip-kort till finanssektorn

Återigen är det upp till svenskt näringsliv att plocka upp notan om man vill att Handels ska förbli internationellt konkurrenskraftigt. Villigheten att göra det hänger i slutänden på hur attraktiva de elever är som kommer ut, och där är omdömet litet blandat hos arbetsgivare och rekryterare.

Inom kärnan i finanssektorn verkar en Handelsexamen fortfarande att gälla som VIP-kort. VD:n för ett riskkapitalbolag vid Stureplan säger att man föredrar Handelsstudenter eftersom de sätter karriären först och man inte tar någon risk när man anställer dem.

”Det är folk av garanterat hög kvalitet och hos oss behöver man sällan mer teknikkunnande eller analytisk förmåga än de har. Men för att undvika arrogans-faktorn kollar vi alltid varifrån folk kommer. Små och mellanstora städer – då vet vi att vi får duktigt folk”, säger han.

Catharina Mannerfelt, partner på executive search-företaget Alumni, rekryterar toppchefer inom olika branscher och anser inte att Handelsstudenter tappat stinget, men att de utsätts för mer konkurrens när företag vill bryta upp homogena grupper. Hon pekar på att konsultföretag sedan länge aktivt letar läkare och humanister, på bekostnad av Handelsstudenter.

En annan topprekryterare är mer reserverad och säger att ”Handels tappat litet av sitt unikum”. Att nätverket man skapar under studietiden fortfarande är viktigt men att KTH och Chalmers smäller högre kunskapsmässigt. Det ”dräller av ekonomer i ett land där teknikbolagen egentligen är starkast”. Och även finanssektorn, som tidigare i princip bara anställde ekonomer, blir alltmer teknologi-beroende, upplever han.

Lisa Åberg är senior partner på McKinsey, ett av Handelshögskolans partnerföretag och en av de mest eftertraktade arbetsgivarna. Hon gick själv på Handels men har en nyanserad bild.

”Det är epicentret för vår rekrytering, men kan inte längre stå för 80% av intaget. Det finns många olika roller hos oss, till exempel inom analytics och design som är två fokusområden. Där söker vi andra profiler, säger hon.

Konsult- och finansföretag uppskattar sedan gammalt att Handelsstudenter drillats i deras sätt att tänka redan under utbildningen; att lösa komplexa problem inom ramen för fallstudier.

”Men vi välkomnar att Handels breddar sig, till exempel inom hållbarhet som är en stor fråga för våra klienter. Det behövs expertis inom allt ifrån rena strategifrågor till att ställa om leverantörskedjor och operationer till mer hållbar produktion, och att leda förändringsarbetet”, säger Åberg på McKinsey.

Den magiska ingrediensen

Utöver Handels position i rävsaxen mellan internationell konkurrens och rusande teknologiutveckling finns en ytterligare faktor som dyker upp i alla samtal och som stundom prisas och stundom kritiseras: Handels svårkopierade roll som social kontaktyta i ett litet land som Sverige.

Studenterna är väl medvetna om det immateriella värde det representerar och det understöds i alla led av kåren, fakulteterna och ledningen. Ingen kan heller blunda för att upprätthållandet av exklusiviteten; upplevelsen av en ”elitskola” som är svår att komma in på, är en del av detta sociala värde, vad man än må tycka om saken. Varken mer teknologi, ökad social mångfald bland studenterna eller mer självreflekterande individer lär minska betydelsen av vem man lär känna under studietiden på Handels, så länge det är en begåvad och driven skara.

För dem med ett antal år i näringslivet bakom sig kan Strannegårds ideal vid första och även andra anblicken se radikalt ut: Mindre fokus på ett affärsliv i kostym, mer samhälle och individuell integritet. Mindre teleologiskt tänk, mer klassicism och reflektion.

Men efter samtal med studenter, konkurrenter, arbetsgivare, och akademiker förefaller förändringarna inte vara ett avsteg från något Handels borde förbli, utan snarare en av de flesta välkomnad utveckling som det kan innebära stora fördelar att gå i bräschen för. Ett nytt bildningsideal hotar inte Handels, så länge ekonomi förblir ett relevant ämne och så länge inträdesribban fortsatt läggs högt.