Professor till fordonsjättarna: ”Ha för fasen egen kapacitet”

”Under 2020 ställde den globala pandemin oss inför utmaningar som saknar motstycke i modern tid.” Så skrev Volvos VD Martin Lundstedt i börsjättens rapport för det fjärde kvartalet 2020.

I slutet av VD-ordet varnade han också för att det rådde brist på halvledare och att Volvo räknade med såväl produktionsstörningar som ökade kostnader. Lundstedt skrev också att företaget trodde att produktionen skulle påverkas under det första kvartalet.

Nu har det gått ungefär sju månader sedan den varningen. Och fortfarande fortsätter bolag att påverkas av bristen på halvledare. I månadsskiftet augusti-september meddelade Scania att produktionen på flera ställen i Sverige tvingades pausa. Upp emot 9 000 anställda berördes av tillverkningsstoppet. De fick helt enkelt ta ledigt en vecka.

Scanias presschef Karin Hallstan beskrev i en intervju med Sveriges Radio att läget varit ”extremt utmanande under en lång period nu”.

För AB Volvo är problemen knappast över.

“Vi har större orderbok än vad vi klarar av att producera, givet halvledarna. Det är ett jätteproblem för våra kunder”, säger presschefen Claes Eliasson.

HalvledareArtikel

Halvledarbristen kan leda till tusentals uppsagda i Sverige enligt branschorganisation

Volvo tvingades till ett större produktionsstopp i våras. Nu flaggar Eliasson för störningar även framåt. Han säger att hösten förmodligen kommer att innebära ”ytterligare taktanpassningar” beroende på tillgången på halvledare. Produktionen väntas påverkas lokalt, i vissa fabriker.

”Det kommer säkert att bli ett och annat stopp i några fabriker under hösten. Alternativet är att man taktar ner och inte går treskift. Det är ett väldigt svårbedömt läge”, säger han.

Tror på problem nästa år

Handelsbankens fordonsanalytiker Hampus Engellau har jobbat i branschen sedan 2001. Det var först efter 20 år som han började få frågor om just halvledare. Och han tror att problematiken kommer att fortsätta att påverka fordonsindustrin ett tag till. Hans gissning är i nuläget att problemen dröjer sig kvar under första halvåret 2022.

”Vissa pratar om hela 2022. Jag är inte benäget att ta det callet just nu”, säger han.

Claes Eliasson på AB Volvo svarar såhär på frågan om lastbilsjätten tror på problem även under nästa år:

”Det vi sagt hittills är vad vi tror om det här året. Sedan får vi se. Problemen återstår åtminstone resten av det här året”.

“En del svarta svanar”

Men vad är det egentligen som har hänt som gör att det nu pratas om halvledare på SVT, i Sveriges Radio och en rad andra medier? Och varför är svenska jättar som AB Volvo, Scania och Volvo Cars så hårt drabbade? Personbilstillverkaren har också fått pausa sin tillverkning under året.

Affärsvärlden har varit i kontakt med Mikael Östling, professor och prorektor på KTH, för att reda ut varför det blivit en global och akut brist på halvledare.

”Det är många olika saker som har samverkat till det vi ser nu. Det är inte materialet kisel eller andra material som man använder som spökar. Det är chipen som man gör av dessa material. Det är helt enkelt brist på specialdesignade chip som man vill ha i olika sammanhang”, säger Mikael Östling.

Han beskriver det som en tidsserie. Pandemin gjorde att det tillverkades lite färre chip då det var lockdowns och folk inte kunde gå till jobbet. Samtidigt ökade efterfrågan enormt mycket, i alla delar av samhället. De små chipen används i mer eller mindre allting, från datorer i hemmet och tv-spel till telefoner och bilar.  Och det är just sådana produkter som allt fler har passat på använda mer eller köpa på sig av till hemmakontoret under pandemin.

Dessutom har yttre faktorer, som bränder och oväder, gjort att produktionen påverkats negativt.

”Det har varit någon brand och någon storm. Det har varit en del svarta svanar i den industrin”, påpekar Claes Eliasson.

Professor: De togs på sängen

Mikael Östling säger att det är fordonsindustrin som skrikit högst om problemen med bristen på halvledare. Tillverkarna har ”designat in väldigt mycket typer av chip och integrerade chip” i moderna bilar. Det gäller inte bara elbilar.

KTH-professorn menar att tillverkarna har felprognostiserat marknaden.

”Fordonsindustrin har blivit tagen på sängen litegrann att det skulle bli en sådan här brist”.

Det blir problem för hela komponentförsörjningen när volymerna svänger kraftigt, säger Handelsbankens analytiker Hampus Engellau. Detta har hänt både för personbilar och lastbilar det se senaste åren, först gick de ner rejält för att året efter ta fart.

Halvårs väntan på bilar

Komponentbristen har gjort att det kan vara upp emot två kvartals leveranstid på en personbil, säger Handelsbankens analytiker Hampus Engellau. Han menar dock att privatpersoners efterfrågan och sug efter en ny bil inte kommer att försvinna bara för att det är längre leveranstider.

Däremot tvingas tillverkare av bilar att vara kreativa:

”Vissa monterar ur chip ur bilar som är billigare och monterar in dessa i bilar som är dyrare. Till exempel kan BMW tjäna mer pengar om de säljer en viss modell än en annan. Det är mycket fixande och trixande i fordonsindustrin just nu”, säger Engellau och fortsätter:

”Man försöker hitta kreativa lösningar för att hantera det här så gott går. Bolagen försöker maximera vinsterna och minimera förlusterna av det här, det blir att de försöker vara kreativa”.

Men det är också så att många bilar i princip är färdiga och bara står i väntan på chip, innan de kan levereras till köparen.

Uppmaning till jättarna

KTH-professor Mikel Östling skrattar när han får höra om att chip flyttas från billigare personbilar till dyrare fordon. Han uttrycker det som att nöden är uppfinningsrikedomens moder. Men han säger sig också ha ett budskap till fordonsindustrin nu när halvledarbristen ställer till problem:

”Se för fasen till att ni har en egen kapacitet, att ni har en ordentlig planering och en ordentlig tillgång på de chip som är mest centrala för er”.