Orrön Energy: Lundins make-over via M&A
Det är en blåsig men solig novemberdag 2022. Ett 40-tal personer iklädda varma kläder traskar runt de 20 vindkraftsverken, 50 meter höga, på Näsudden på sydvästra Gotland. Jonas Dahlström, VD på vindkraftsbolaget Slitevind, pekar ut hur vindkraftverken kan vridas för maximal effekt.
Det var på den här platsen som Sveriges första storskaliga vindkraftverk byggdes i slutet av 1970-talet, då Näsudden bedömdes vara den kanske bästa platsen i Sverige för alstring av vindenergi.
En av de andra 40 personerna i sällskapet som lyssnar noggrant är Daniel Fitzgerald. En australisk ingenjör i kemiteknik som spenderat hela sitt yrkesliv med att tänka på olja och gas. Nu är det nya tider, både för honom och bolaget han är VD för: det omstöpta energibolaget Orrön Energy, en del av Lundinsfären. Det hade inte varit givet bara ett halvår tidigare.
Gröna vindar
Orrön Energy är egentligen gamla Lundin Energy men i ny, mindre, kostym. Från att ha varit ett av de största bolagen i Europa, sett till börsvärde, för att prospektera och utvinna olja, så valde Lundinsfären en ny väg. Kostymbytet är lite av en omstart.
I början av september i år inleddes till slut rättegången vars förundersökning pågått i mer än ett decennium. Tidigare ordförande Ian Lundin liksom bolagets förre VD Alexandre Schneiter står åtalade för medhjälp till grovt folkrättsbrott i södra Sudan mellan åren 1999–2003. Åklagaren har lagt fram ett anspråk på 2,4 miljarder kronor i förverkande mot Orrön. En summa nästan i paritet med hela Orrön Energys nuvarande börsvärde på 2,6 miljarder kronor. Rättegången har bedömts kunna pågå i 2,5 år.
”Det finns inga skäl för anklagelser om felaktigheter från några före detta företagsrepresentanter, vilket kommer att klargöras under domstolsprocessen. Vi hyser inga tvivel om att detta kommer att resultera i ett fullständigt frikännande av individerna och även rentvå företaget från alla anklagelser”, säger Orrön Energys VD Daniel Fitzgerald och fortsätter:
”Bolaget, liksom Ian och Alex, har en stark juridisk representation som kommer att hantera försvaret i domstolen. Det gör att jag och ledningsgruppen kan fokusera vår tid på att fortsätta växa Orrön Energy till ett mycket större företag med fokus på förnyelsebar energi. Styrelsen hålls uppdaterad om utvecklingen kring rättegången rörande Sudan.”
Utöver ett par rader om advokatkostnaderna, prognos åtta miljoner euro för 2023, är det inget i bolagets senaste rapporter som skvallrar om att de är involverade i den kanske största rättegången i svensk historia.
Men det är såklart mer som skiljer Lundinbolaget från tidigare verksamhet än bara namnet.
Byter kostym
De stora tillgångarna, gas- och oljeverksamheten, bröts ut och fusionerades med norska Aker BP under sommaren 2022. Efter transaktionen är familjen Lundin en av de största ägarna i Aker BP. Anledningen till försäljningen sades vara att Lundin Energy tyckte att det var för stor utmaning att fortsätta fördubbla produktionen och växa i samma takt som innan.
Orrön fokuserar istället enbart på förnybar energi. I samband med kostymbytet lämnade även Ian Lundin, Lukas Lundin och Adam Lundin styrelsen. Istället är det den familjekopplade Ashley Heppenstall och den yngre William Lundin som får tycka till i styrelsen för Orrön.
I portföljen efter att olje- och gastillgångarna sålts fanns det kvar ett 50-procentigt ägande i en vindkraftpark i Finland och ett till hälften ägt vattenkraftverk i Norge samt en helägd vindkraftpark i Småland som var under uppbyggnad. När affären med Aker BP blev klar, som landade på 130 miljoner amerikanska dollar, satt Orrön på en signifikant påse med pengar till förvärv.
Daniel Fitzgerald plockades också in som ny VD för Orrön.
Sedan 2014 har australienaren arbetat inom olika delar av Lundin, främst inom prospektering och produktion av olja. Nu är det han som ska se till att varumärket skiftar från oljebolag till förnybar energi. Med sig har han många kollegor från Lundin Energy-tiden och rådgivare från SEB:s investmentbank, som länge arbetat tillsammans med Lundinbolagen när det kommer till affärer.
Det gotländska vindkraftsbolaget Slitevind grundades redan 1992 och första vindkraftverket kom på plats 1993. Under åren har Slitevind köpt på sig ytterligare områden och byggt vindkraftparker, på bland annat Öland och i Skåne, och har även dotterbolag i Finland. Bolaget har kapacitet att producera 435 gigawattimmar per år och har vindkraftsparker på 27 platser.
För Orrön är Slitevind en perfekt förvärvskandidat. Bolaget är lagom stort, har låga operationella kostnader, bedöms ha starka kassaflöden, ett erfaret managementteam – men framför allt goda möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare. Då Slitevind är noterat måste en affär ske ytterst diskret. Minsta läcka kan resultera i en förlorad affär.
Planerna smids
Orrön gick ut offentligt under våren 2022 om att det var läge att göra förvärv. Faktum är att bolaget aktivt hade undersökt marknaden långt innan affären med Aker BP tillkännagavs – som en del av sin strategi för avkarbonisering. Ambitionen är att etablera en portfölj av förnybara energikällor för att matcha den el som förbrukas på olje- och gasplattformarna utanför Norge.
Ett av mötena som Daniel Fitzgerald har som en del i detta är med Slitevinds VD Jonas Dahlström på Orröns kontor på Hovslagargatan 5 i Stockholm. De har aldrig tidigare träffats och förutsättningarna för mötet är enkla: lära känna varandra och presentera bolagskulturen, affärshistoriken och Orröns framtida planer. Efter några timmars möte på kontoret går de vidare till Wedholms Fisk för middag. Restaurangen på Arsenalsgatan är en klassiker inom Lundinbolagen, både Adolf Lundin och sonen Lukas Lundin var stamgäster.
Samtalen över fisk- och skaldjursmenyn fortlöpte bra. Det saknas helt klart inte saker att prata om i vindkraftsvärlden. Efter att Ryssland inlett sitt storskaliga anfallskrig mot Ukraina i februari 2022 pratar nästan hela världen om energi. I Sverige är vindkraft och dess potential ett återkommande ämne i en hetsig valrörelse där energi är en av de absolut viktigaste frågorna.
Under de senaste åren har även en global ESG-vind svept över världens investerare och vindkraftsparker har blivit hetare än någonsin. Orrön är inte ensamma om att vilja köpa producenter av grön energi. Många har varit intresserade av Slitevind, men bolaget har inte varit redo att säljas. Än.
Lunchmötet i Stockholm
Daniel Fitzgerald vet att han har en utmaning framför sig. De största aktieägarna måste övertygas. Under juli månad träffar han flera av dem. Den aktieägare som Fitzgerald bedömer är central i dominospelet får extra särbehandling. Denna ska charmeras under ett frukostmöte på Grand Hotel i Stockholm, bara runt hörnet från Orröns kontor.
Valmöjligheterna för Fitzgerald som köpare är inte många. Slitevinds aktier är inte särskilt likvida på börsen och för en stor spelare som Orrön skulle det märkas snabbt ifall de började handla på sig innehav i Slitevind över tid. Dessutom finns det en risk att förvärvet kan blockeras om mer än 10% av ägarna vänder sig emot planerna. Fitzgerald och SEB måste övertyga ägarna om att en affär ligger i allas intresse.
Tydliga villkor
Över kaffekoppar och fat pratar Daniel Fitzgerald om vad Orrön skulle vilja göra med Slitevind. Medveten om att det kan finnas andra potentiella köpare som också är intresserade av det Gotlands-baserade bolaget får han satsa allt på att visa hur Lundinsfärens kunnande, kapital och nätverk kan komma Slitevind till pass. Frukostgästen låter sig övertygas, och de andra stora följer därefter.
Under mötet slår Daniel Fitzgerald en signal till sin styrelse med beskedet att han fått tumme upp. Nästa steg är att be SEB att kontakta Slitevinds styrelse. Villkoret är tydligt – om Slitevinds styrelse går med på det måste bolaget öppna böckerna och tillåta inspektion av tillgångarna i en due diligence. Slitevinds styrelse sammankallas och ger grönt ljus.
Due diligence börjar
Det är i början av juli 2022. Sverige börjar så sakta stänga ned för att gå på industrisemester, men för ledningen på Slitevind, Orrön och rådgivningsteamet finns inget utrymme för ledighet.
Rådgivarna gräver ner sig i Slitevinds virtuella datarum som satts i ordning för den potentiella transaktionen. Juristerna sätter sig med Slitevinds alla olika avtal. Vinddata, turbintillverkare, turbinkvalitet och serviceavtal utvärderas. Bokföringen och finanserna gås igenom. Platsbesök görs även på huvudkontoret i Visby.
Samtidigt finns en viss stress över hela förfarandet. Oron ligger i ifall någon annan potentiell köpare skulle dyka upp. I juli 2022 stiger elpriserna, liksom aktiekursen. Den stundande energikrisen i Europa gör att fler investerare vill se efter sina hus och ser möjligheter i vindkraft. Arbetet måste intensifieras för att kunna ge ett indikativt bud.
Klockan tickar
I slutet av juli kontaktar SEB-rådgivarna Spiltan Fonder, som äger 11% av Slitevind, och Nordic Cross, som äger 8%, för ett brådskande möte. Informationen till mötet är knapphändig, men så kallad market sounding-information bekräftas. Den erfarne M&A-rådgivaren Hodder Stjernswärd och hans team på SEB har stämt av med juristerna. Uppdraget: att få med sig minoritetsägarna på affären.
Samtalen förs digitalt. De inbjudna har varit ovetandes om Orröns utköpsplaner. Aktieägandet i Slitevind är tänkt att vara långsiktigt och att sälja är inte helt enkelt. Efter några turer fram och tillbaka har SEB och Orrön sent på eftermiddagen lyckats övertyga dem om att en affär kan bli av. Premien som Orrön lagt på bordet är nästan 30%.
Trovärdigheten sätts på spel
På morgonen måndagen den 1 augusti skickas pressmeddelandet ut. Orrön lämnar ett rekommenderat kontant offentligt uppköpserbjudande på Slitevind. Priset är satt till 125 kronor per aktie. Samma morgon sitter Hodder Stjernswärd och hans team på SEB som på nålar. På fredagen stängde Slitevinds aktiekurs på 103,5 kronor per aktie. Skulle kursen bara klättra några procent över budet kan erbjudandet framstå som oattraktivt. Det kan i förlängningen leda till en utdragen process och att budet måste höjas ytterligare, eller att det kan finnas en annan aktör som är beredd att lägga bud. Sticker aktien iväg med 20 kronor, i linje med budet, uppåt vet de att planerna gillas av marknaden.
Slitevindaktier börjar handlas. Daniel Fitzgerald och hans team med rådgivare vet att de inte kan påverka något. Det enda de kan se på skärmarna är andelsflöden och volymer för Slitevind-aktierna. Till deras lättnad lyfter kursen alldeles lagom. Marknaden tror att köpet ska gå igenom och klockan 17.30 när börsen stänger har aktien rusat till 124,5 kronor per aktie, upp drygt 25%.
Delar av teamet kan andas ut, om än tillfälligt. De existerande aktieägarna har tre veckor på sig att acceptera budet. Det är mitt i sommaren och det är inte säkert att alla tusentals aktieägare nåtts av nyheten om förslaget på ägarbyte. Många är dessutom gotlänningar, som kanske investerat i det lokala bolaget just för dess lokala prägel. Orrön måste komma upp i en acceptansgrad om minst 90% för att köpet ska kunna gå igenom. Därför arrangeras en särskild informationsträff online där Daniel Fitzgerald och Jonas Dahlström presenterar vad de vill göra med Slitevind efter köpet. Men de vågar inte lita på att det räcker.
Lyfter luren
Rådgivarna på SEB sätter sig ned vid sina telefoner och börjar beta av nummer till de mindre direktregistrerade aktieägarna. Hundratals telefonsamtal blir det eftersom folk är på semester och inte svarar direkt. Men en efter en nås de mindre aktieägarna och blir informerade om budet, vilket långt ifrån alla var medvetna om.
Efter lite drygt två och en halv veckas ringande har de fortfarande inte nått den gyllene 90%-gränsen. SEB har även rollen som emissionsinstitut och det är dit alla anmälningssedlar skickas och räknas samman. Hodder Stjernswärd vet av erfarenhet att de flesta större investerare väntar in till sista dagen på att skicka in sin anmälan. Dagarna räknas ned till den avgörande dagen.
Tackar ja
Morgonen den 23 augusti strömmar anmälningssedlarna in till SEB. Sakta men säkert ser rådgivarna på banken att acceptgraden sakta tickar uppåt. 91% av aktieägarna har tackat ja till budet. Snabbt kastar Hodder Stjernswärd sig på telefonen för att ringa upp Orröns team i Genève och berätta nyheten: Slitevindbudet har gått igenom.
För de kvarvarande aktieägarna blir det ytterligare tre veckors betänketid. Ytterligare aktieägare accepterar och till slut har 96,5% av aktieägarna gått med på att bolaget byter ägare helt och hållet. Resterande aktieägare får vara med om ett tvångsinlösenförfarande där de sista aktierna kommer på plats. Totalt blir priset på bolaget 890 miljoner kronor när affären väl gått i hamn.
Det var alltså på det här sättet som ett av börsen största bolag bytte skepnad genom stora affärer. Men det är också talande om hur annorlunda vindkraftsbranschen såg ut bara för ett år sedan.
Mojnar på marknaden
I slutet av augusti tappade danska energikoncernen Ørsted 20% av börsvärdet på en dag efter att bolaget meddelat att de befarade jättenedskrivningarna för flera av företagets amerikanska havsvindprojekt. Anledningen ska vara stora förseningar i försörjningskedjan, stigande amerikanska räntor och svårförhandlade skatteavdrag.
Danskarnas meddelande drog även ner svenska OX2:s aktiekurs med 23%. Även svenska Vattenfall annonserade i somras att de tvingas lägga ned sitt havsbaserade vindkraftprojekt i Storbritannien – en kostnad på 5,5 miljarder kronor.
Orrön-aktien intog under andra halvan av 2022 rollen som en riktig raket. Som mest handlades aktien för strax under 30 kronor, innan det påbörjade en utförslöpa i november. Idag handlas aktien strax under 9 kronor. I linje med värderingen innan köpet av Slitevind.
Det finns utrymme för Orrön att fortsätta öka på storleken på sin nya kostym. Under sommaren 2023 fick Orrön en kreditfacilitet på 150 miljoner euro för att kunna fortsätta växa.
Här hittar du fler reportage
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.