Oljan över 60 dollar efter historisk dipp

Ett priskrig mellan Ryssland och Saudiarabien bidrog till ett lägre oljepris i början av 2020. När sedan pandemin bredde ut sig och den ekonomiska aktiviteten stannade av fortsatte priset ned. I mars 2020 halverades priset på olja och dök till 23 dollar per fat. Den lägsta uppmätta nivån sedan 1999.

”Som om världen blev galen” utbrast sedan statsepidemiolog Anders Tegnell under våren 2020 när han refe­rerade till hur nästan hela världen stängde ner sina samhällen för att skydda sig mot Covid-19. En bransch som bokstavligen levde upp till galen­­epitetet var oljebranschen. Den 20 april handlades för första gången i  historien den amerikanska WTI­­-oljan under dagen till negativa priser. Den som då ville köpa olja fick alltså betalt för att motta. Det var dock snarare följd av brist på lagringsutrymme när konsumtion dök än att oljan tappat sitt värde. Efter dykningen i april återhämtade sig emellertid oljan och snittet för hel­året 2020 uppgick till knappt 42 dollar per fat.

Oljebolagen fokuserar på annat…

Oljebolagen upplevde 2020 sitt svagaste börsår sedan den globala finanskrisen 2008. De gör nu sitt bästa för att ge sig in i den fossilfria världen. Brittiska BP annonserade nyligen att bolaget kommer göra stora investeringar i brittisk vindkraft till havs och Kinas största oljebolag doppar nu tårna på allvar i fossilfria energislag.

Olja har nästan blivit ett skällsord när världen prioriterar fossilfri energi. Aversio­nen mot olja (och ännu mer kol) har spritt sig från miljörörelsen in i näringslivets styrelserum. Norska Pensionsfonden, världen största kapitalförvaltare, som förvaltar oljeinkomsterna, har slutat investera i oljebolag. Larry Fink, VD för världens största fondbolag BlackRock, skrev i ett brev till sina kunder i början av 2020 att bolaget avser att kraftigt minska sina fossila investeringar. Flera banker har nyligen meddelat att de helt slutar att finansiera fossila projekt. Slutligen har Vita huset precis haft vaktavlösning där den mest oljeälskande presidenten i modern tid, Donald Trump, bytts ut mot Joe Biden, den grönaste.

… men världen är inte mätt på olja ännu

Men trots attityd- och handlingsförändringar kommer oljan att vara en del av vår vardag länge. Efterfrågan på olja har vuxit varje år från 2009 fram till pandemin och förväntas växa i år igen efter en dipp under pandemiåret 2020 (se diagram 2). Konsultfirman McKinsey förutspår att konsumtionen av olja kommer att toppa under 2029 för att därefter mattas av. Men jakten på olja fortsätter. För några veckor sedan fastslog norska Högsta domstolen att norska staten inte bryter mot grundlagen när den öppnar upp för oljeletning i Arktis. I en färsk prognos från norska statistikbyrån SSB förutses kraftigt ökade investeringar i gas och olja i Norge i år.

Vad tror marknaden om oljepriset framgent? I den senaste genomgången från Consensus Economics, som varje månad sammanställer prognoser från en rad prognosmakare världen över, förväntas ett pris runt 54 dollar per fat för olja (Brent) under 2021 (se diagram 1). Ska man tolka marknaden har alltså oljepriset överreagerat något under början av året när priserna rört sig upp över 60 dollar.

Ett analyshus som tror på ett högre oljepris är Capital Economics. Institutet förutspår att oljepriserna kan röra sig upp mot 70 dollar per fat vid årets slut. Den högre prognosen har att göra med en ljusare syn på världsekonomin där Capital Economics antar en snabbare ekonomisk tillväxt i världen år än marknaden i stort. Institutet tror även att Opec+ (dvs Opec-länderna och Ryssland) kommer vara skickligare i att begränsa oljeutbudet än vad många andra bedömare tror, vilket förväntas pressa upp oljepriset.

Vad tror då våra officiella prognos­makare här i Sverige? Nuförtiden är inte oljepriset lika viktigt som det var tidigare. Men det är ändå en komponent i den inflationsprognos som Riksbanken gör som ska vägleda penningpolitiken. Riksbanken antar ett oljepris på knappt 55 USD per fat 2021, mycket nära marknadens bedömning.

USA producerar och konsumerar mest olja

USA konsumerar fortfarande mest olja av alla länder, men Kina närmar sig. Under 2018 gick USA dessutom om Saudiarabien och Ryssland i oljeproduktion och är nu världens största producent. För första gången på 75 år blev landet en nettoexportör av olja. Uppgången beror på skifferoljerevolutionen som gjort att den amerikanska produktionen av olja fördubblats på bara tio år. Skifferoljan är dock bara lönsam vid ett relativt högt oljepris. Den osäkerhet som rått om oljeprisets utveckling sedan pandemins utbrott har därför varit en hämsko för amerikansk oljeproduktion.

Vad kan störa bilden av en ganska balanserad förväntad prisuppgång? Eftersom en stor del av jordens oljeresurser ligger i det geopolitiskt instabila Mellanöstern kan mycket hända. Inte minst med en ny amerikansk president med andra prioriteringar än sin föregångare. Øystein Noreng, professor emeritus i petroleumekonomi vid Handelshögskolan BI i Oslo, ser flera frågetecken knutna till hur mycket olja Iran kommer att kunna sälja och vilket pris Saudiarabien kommer kämpa för att uppnå. Om efterfrågan på olja kommer att utvecklas svagt utesluter Noreng inte att det kan bli en rejäl kamp om marknadsandelar bland de oljeproducerande länderna – kanske till gagn för konsumenterna.