Reportage Jämställdhet
Missat mål
För sex år sedan, 2014, satte Kollegiet för Bolagsstyrning upp ett mål för andelen kvinnor i styrelserna bland de bolag som omfattas av koden (bolag på Stockholmsbörsen samt First North Premier). I snitt skulle 40 procent av ledamöterna vara kvinnor efter stämmosäsongen år 2020.
Bakgrunden var ett ökat politiskt tryck både från Sverige och EU med hot om kvotering om inte läget förbättrades. Flera andra länder, bland andra Norge hade kvotering och i Sverige drev jämställdhetsminister Margaretha Winberg på hårdast.
När målsättningen infördes låg andelen bland de större bolagen på cirka 30 procent och genomsnittet på 25 procent. Kollegiet sade då att utvecklingen gick för långsamt och ville att ägarna, via valberedningarna, skulle se till att det blev cirka 40 procents andel för det minst företrädda könet sammantaget i börsbolagens styrelser.
Nu när stämmosäsongen 2020 är passerad kan konstateras att andelen har ökat markant sedan 2014 men att den ändå ligger ändå en bit under målet. Enligt granskningen som Affärsvärlden gjort tillsammans med ägardatabasen Holdings så låg den genomsnittliga andelen kvinnor i styrelserna för de 341 bolag som omfattas av koden på 33,3 procent i början av september. Om de VD:ar som sitter i styrelsen exkluderas stiger andelen till 34,2 procent.
Uppgången tycks också ha planat ut, efter en snabb ökning de första åren efter att målet sattes 2014 har nästan ingenting hänt från 2017 fram till 2020. Enligt Kollegiets egen mätning handlar det om en uppgång från 33,2% 2017 till 34,7% i år, andelen kvinnor bland nya styrelseledamöter har fallit under de senaste åren.
”Jag tycker inte att frågan om jämn könsfördelning generellt är löst bara för att vi nu närmar oss 40 % målet. Enligt min erfarenhet är detta en fråga vi kontinuerligt måste ha i fokus för att inte tappa tempo. Och i ett långsiktigt perspektiv är 50/50 det vi måste sikta på, för det är så populationen ser ut i stort, säger Marianne Nilsson, ägaransvarig på en av börsens största ägare, Swedbank Robur. Hon sitter också i ett tiotal valberedningar.
Det är de största bolagen som kommit längst med att öka andelen kvinnor och på börsens large cap-lista ligger andelen på 36,7 procent och det finns minst en kvinna i varje styrelse. På small cap-listan faller andelen till 29,9 procent och 8 av 103 bolag saknar helt kvinnor i styrelsen.
En tredjedel av First North-bolagen saknar kvinnor i styrelsen
Riktigt illa ser det dock ut hos de noterade bolag som inte omfattas av bolagskoden. På First North ligger andelen på 18,9 procent och 102 av 307 bolag saknar helt kvinnor i styrelsen. Då ingår dessutom ändå de drygt 50-tal bolag på First North Premier som förbundit sig att följa koden.
På Spotlight är läget ännu sämre. Där saknar hälften av de 161 styrelserna kvinnor och andelen kvinnor ligger på 16,1 procent. Marianne Nilsson är dock hoppfull.
”Det blir allt vanligare med att även bolag på First North har valberedningar i enlighet med svensk Kod för bolagsstyrning och i takt med ett breddat ägande i dessa bolag bör vi på sikt få en liknande utveckling som för börsbolagen”, säger hon.
Fokus, både medialt och från ägarhåll, har främst legat på de större bolagen vilket gjort att i synnerhet i bolag utan något större institutionellt ägande inte ägnat frågan tillräcklig uppmärksamhet.
”Läget inom large cap är okej medan det är sämre ställt på de mindre listorna och det är bekymmersamt. I mindre bolag är styrelsen ofta ännu viktigare än i stora. Där kan de fungera mer som konsulter och mångfald i styrelsen borde vara ännu viktigare”, säger Ramsay Brufer ägaransvarig på Alecta.
Delar man upp styrelseledamöterna mellan beroende (oftast en ägarrepresentant i någon form) och oberoende (som inte står i beroendeställning till bolaget eller större aktieägare) blir bilden en annan. Bland beroende ledamöter är andelen kvinnor 17,8 procent och bland oberoende ledamöter är andelen 42,3 procent. De 341 bolag som finns på de reglerade marknaderna har 272 beroende ledamöter i någon omfattning.
Den skeva fördelningen speglar sannolikt hur ägandet eller ”ägarmakten” ser ut i Sverige och att ägarkonstellationer som investmentbolag, sfärer och familjer har en övervikt på män i ledande positioner.
”Alla ägare måste bidra”
Bland de institutionella ägarna finns det många som skulle vilja se en mer aktiv roll bland övriga ägare i arbetet med jämställda styrelser.
”För att få en väl sammansatt och kompetent styrelse måste alla ägare bidra. Det verkar som att vissa typer av ägare har svårt att få fram relevanta kandidater och heller inte har samma intresse för mångfald och jämställdhet som vi institutionella ägare har. För oss är valberedningsarbetet ett mycket viktigt verktyg för att hjälpa bolagen att få en bra och jämställd styrelse. Vi har aktivt valt att tillsätta kvinnor i runt 70 procent av de valberedningar vi deltar i, eftersom det faktiskt kan göra skillnad. Frågan är svårare att ignorera när nya kandidater till styrelsen intervjuas, utvärderas och tillsätts när det finns en kvinna i valberedningen, säger Magdalena Wahlqvist Alveskog, VD för Handelsbanken Fonder.
Även bland AP-fonderna är man inne på samma spår.
”Det finns en problematik här och vi anser att det finns ägare som borde söka bredare än vad de gör i dagsläget, säger Arne Lööw, ägaransvarig på Fjärde AP-fonden.
Beroende ledamöter kommer ofta från familjeägande och entreprenörer men också större konstellationer som investmentbolag som i och för sig i grunden också ofta är familjestyrda. På Investor menar man dock att man redan idag spänner över ett brett område.
”Vi är ju en tydlig huvudägare och har normalt ordföranderollen i valberedningen där vi aktivt driver arbetet kring styrelserekryteringar. Vi ser inte att vi har svårt att ”hitta” kvinnliga styrelsekandidater; tvärtom vi vinnlägger oss om att utveckla ett brett nätverk av personer med olika erfarenheter och kompetenser. Det är ju i hög grad genom vårt arbete som till exempel de oberoende kvinnliga ledamöterna har identifierats och rekryterats till bolagens styrelser. Andelen kvinnor i styrelserna i styrelserna i våra listade bolag visar att vi är på rätt väg vad gäller könsfördelning, säger Viveka Hirdman-Ryrberg, kommunikationschef på Investor.
Oftare handlar det dock om mindre grupperingar där ägandet ofta också är direkt personligt. Det begränsar valredningens arbete.
”Vi som ingår i valberedningar från fondbolag och andra institutioner har ett begränsat inflytande över gruppen ej oberoende ledamöter som sitter där i kraft av sitt eget ägande i bolaget. Ofta är det huvudägaren själv som ibland dessutom grundat bolaget, säger Johannes Wingborg som är ägaransvarig på Länsförsäkringar.
Koncentrationen av kvinnor bland oberoende ledamöter gör att det finns en risk att många jagar efter samma namn. Fenomenet som kallas ”overboarding” innebär att en ledamot siter i fler styrelser än vad den borde.
Generellt verkar det dock overboarding-problemet inte vara särskilt stort i Sverige. Valberedningar har haft ett öga på problemet. I takt med att det dels kommit regler för hur många styrelser som man får sitta i (till exempel i banker) och att styrelsearbetet blivit mer krävande har det blivit allt färre som sitter i tre eller fler styrelser.
Bland de som ändå gör det är det dock vanligare bland kvinnor. För alla listor och ledamöter totalt så sitter nästan 8% i tre eller fler styrelser bland kvinnorna mot cirka 4% för män. Det är inga höga siffror men ändå en klar skillnad mellan könen.
”Det är svårt att säga vad som är för många styrelser men det finns mer att göra när det gäller att bredda underlaget av kvinnor till styrelsepositioner. Hittills är det fler kvinnor än män som valt att jobba enbart med styrelsearbete och i många fall det handlar om mindre bolag med relativt låga ersättningar. Därför har en del valt att engagera sig i flera styrelser för att få en rimlig totalersättning. Att jobba för att skapa mer konkurrenskraftiga styrelsearvoden, inte minst i mindre och medelstora bolag, är en fråga vi aktivt driver som ägare, säger Marianne Nilsson.
Normalt sett flyter samarbetet mellan institutioner och huvudägare på bra men emellanåt havererar det. Några gånger de senaste åren har det lett till att institutioner hoppat av valberedningen i protest mot att frågan om jämställd styrelse inte tagits på allvar.
”Man försöker ju så långt det går men sedan får man markera och lämna valberedningen”, säger en valberedare som gjort just det.
Att det är relativt tunnsått med kvinnor i ägarleden spiller också över på ordförandeposterna som ofta innehas av en huvudägare eller någon representerar denna.
Knappt var tionde ordförande kvinna
Totalt på alla listor är drygt 9 procent av ordförandena en kvinna. Störst är andelen på börsens mid cap-lista med 11,5 procent när man bortser från NGM Main Regulated som bara omfattar sex bolag.
”Jag tror att det är en konsekvens både av lägre andel kvinnor generellt i styrelserna och lägre andel bland beroende ledamöter”, säger Marianne Nilsson.
När styrelserna nu i alla fall börjat närma sig 40% understryker flera institutioner att det inte får stanna där men att det också klan vara dags att flytta mer fokus på ledningsgrupperna. Enligt Allbrightrapporten från 2019 var andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper 24 procent då vilket var en liten uppgång från 23 procent året innan. Enligt Andra AP-fondens barometer från 2020 var 10 procent av börs-vd kvinnor vilket var liten uppgång från året innan.
”Det finns fortfarande för få kvinnor i ledande befattningar och från institutionernas sida så kan vi lyfta frågan och skapa förväntningar på bolagen. Jag tycker nog att det tar längre tid än nödvändigt att öka andelen”, säger Ramsay Brufer.
Och det hänger inte alltid bara på att få fram kandidater. När de väl fått frågan händer det ofta att de tackar nej.
”Jag upplever tyvärr detta för ofta och hör även från andra valberedare att det är vanligare att kvinnor tackar nej till styrelseposter, ibland till och med på grund av motstånd från deras chefer”, säger Susanne Sandler som jobbar som valberedare, investerare och styrelseproffs och bland annat ingår i Handelsbankens ”stall” av valberedare.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du fler reportage
