Micael Johansson bygger ”mini-Saab” i Australien

Saab har säkrat rätten att förse nuvarande och kommande ytfartyg i den australiska marinen med sitt stridsledningssystem 9 LV. För Saab betyder det en kommande mångmiljardmarknad och att den svenska försvarsjätten nu öppnar sin andra utländska produktionsbas efter West Lafayette i USA.

”Australien är nu efter USA ett sådant område där vi länge haft en stark position och där vi nu ytterligare bygger upp vår kompetens och närvaro genom att bygga upp ett ’mini-Saab’”, säger Micael Johansson.

”Vi har varit där i tre decennier och utvecklat stridsledningssystem för marina plattformar. Australien betraktar oss som ett lokalt viktigt försvarsföretag, en del av deras försvarsförmåga och har gjort oss till något av en `hovleverantör´ av de här systemen, där de också stöttar oss vad gäller export”, säger Micael Johansson.

Australiens försvarsminister Linda Reynolds spar inte på lovorden över Saab när hon i försvarsdepartementets pressrelease från februari i år tillkännager att Australien tecknat ett avtal med Saab. Saab Australia ska leverera alla kommande stridsledningssystem till den australiska flottans större ytfartyg.

”Saabs stridsledningssystem är en avgörande del i ett fartygs stridsförmåga och det försäkrar nu att flottan kan försvara Australien i årtionden framöver”, säger försvarsministern.

Enligt försvarsdepartementet är avtalet med Saab en del i mångmiljardprojektet (i dollar) för flottans stridssystem.

Saab uppger att avtalet med Australien ännu inte gett någon konkret ny order och att man inte kan tala om vad avtalet är värt. Avtalet säger dock att Saab Australia ska ”leverera nästa generations stridsledningssystem för hela flottan”

I dag har Saab Australia kontrakt på stridsledningssystem och eldledningssystemet EOS 500 till tolv beslutade patrullbåtar med planerad leverans de kommande tio åren. Saab uppger inte något beställningsvärde, men enligt huvudleverantören Lurzen kostar de tolv båtarna totalt ca 25 miljarder kronor.

Saab har vidare kontrakt på att uppgradera stridsledningssystemen på 8 Anzac-fregatter, varav en har levererats. Tidigare har ett årsarbete med uppgradering av Anzac debiterats med cirka 250 miljoner kronor.  Vidare arbetar Saab med att installera sina system på två stödfartyg med leverans 2021. Kontraktvärdet är här 226 miljoner kronor.

Andra kommande beställningar som kommer att gå Saabs väg, men där ingen ny formell order lagts, är integrering av stridsledningssystem till de nio nya fregatter av Hunterklass som Australien beslutat bygga med start 2022 och till tre jagare av Hobartklass

Ordervärden på 5-6 miljarder kronor

Grovt räknat handlar det om 25 till 30 fartyg som ska utrustas med Saab-system av varierande omfattning. Om, som räkneexempel, varje order är på t ex 200 miljoner kronor handlar det alltså om totalt 5-6 miljarder kronor, men ett värde på 10 miljarder förefaller heller inte osannolikt. I de fyra Pohjanmaa-korvetter som Finland har beställt med avancerade stridsledningssystem är Saabs ordervärde totalt 412 miljoner euro.

I avtalet med Australien ingår också att de stöttar det australiska bolaget med export, säger Micael Johansson. Australien sände till exempel en officiell delegation till Kanada där Saab Australia ingick, inför dess beslut att bygga 15 nya fregatter. Ordern gick till BEA Systems som Saab samarbetar med i Australien.

Strategin med att bygga nya ”minisaab” utanför Sverige drogs upp tillsammans av Saabs förre vd Håkan Buskhe och Micael Johansson utifrån tesen att det är viktigt att ha fäste på flera marknader. Som ny vd sedan oktober i fjol menar Micael Johansson att han inte gjort några större förändringar i strategin.

”Vi ska nu implementera det vi sagt att vi ska göra. Om vi verkligen ska fortsätta växa som företag och ta marknadsandelar, då måste vi bli större i ett antal länder. Där lägger vi stor kraft på tre länder: USA, där byggnationen av vår fabrik i West Lafayette går enligt plan, Australien och Storbritannien som är prioriterade marknader för oss”, säger Micael Johansson.

I Australien har Saab 520 anställda varav 240 i Adelaide specialiserade på marina stridsledningssystem. Man är också leverantör till den australiska armén samt säljer säkerhetslösningar för australiska fängelser.

”Vi satsar nu på att utöka produktionskapacitet och infrastruktur på vår anläggning i Adelaide för över 100 miljoner kronor”, säger Micael Johansson.

Som jämförelse sysselsätter Saab i Linköping 6 500 personer varav ca 4 000 inom utveckling och produktion av flyg och kringutrustning inom Gripen-serien. Anläggningen i West Lafayette kommer initialt att sysselsätta 300 personer när produktionen av Saabs del av det nya amerikanska skolflygplanet T-X till Boeing startar där 2021. De 300 personerna är tänkta att klara inledningen av den beställning på 351 skolflygplan som US Air Force vill köpa i ett första skede. Det kontraktet är värt nära 90 miljarder kronor för huvudleverantören Boeing, varav en stor del faller på Saab. Hur mycket har parterna inte avslöjat.

Skolflygplan till amerikanska marinen

”Boeing har ett enormt tryck i försvarsverksamheten. USA har bestämt att försvarsindustrin är en samhällskritisk verksamhet, det gäller även vår verksamhet. Beställningar tidigareläggs, de här projekten går fantastiskt bra”, påpekar Micael Johansson.

”Den amerikanska marinen är intresserad av det här skolflygplanet men med vissa anpassningar. Liksom en del andra länder, där vissa också tittar på att kunna använda planet som ett lätt stridsflygplan, bland annat genom att tillföra en sensor i nosen”, säger Micael Johansson.

För marint bruk krävs att planen kan landa på hangarfartyg. Saabs ingenjörer är inte främmande för en marin anpassning, sedan några år tillbaka arbetar man också på en marin version av Gripen, Gripen Maritime.

Saab har inte velat gå in på några detaljsiffror om vad T-X projektet kan ge Saab, men uppenbart är att det handlar om många miljarder per år i ny fakturering i USA.

Vad gäller Saabs tredje prioriterade marknad Storbritannien, så tecknade Storbritannien och Sverige i juli i fjol ett avtal om utveckling av ett framtida stridsflygsystem.

Storbritannien har varit kallsinniga till att gå med i den tysk/fransk/spanska satsningen på att utveckla ett gemensamt stridsflyg efter Eurofightern. Britterna har i stället fokuserat på sitt projekt Tempest där BAE Systems, Rolls Royce och italienska Leonardo ingår tillsammans med robottillverkaren MBDA. Initialt startar nu en gemensam svensk-brittisk utredning om och hur ett eventuellt framtida samarbete med eller utan Tempest kan se ut.

För Saab betyder avtalet att man inte riskerar att marginaliseras mot sina huvudkonkurrenter Eurofighter och Lockheeds F-16/F-35. I stället för att bli ensam om att ta fram nästa generation Gripen får Saab nu en teknologiskt och finansiellt stark partner och en marknadspotential långt större än i dag

Dåvarande Saabchefen Håkan Buskhe kallade avtalet ”gigantiskt” och något som kommer ”styra vår framtida utveckling”.

”Myndigheter och vi i industrin tittar på hur ett arbete skulle kunna se ut. Det är ett koncept för ett kommande gemensamt utvecklingsprojekt för framtida stridssystem som både ska kunna vara bemannade och obemannade. I slutet av året ska ett koncept vara framme för de kommande fem årens gemensamma utveckling i en demonstratorfas av nästa generations system”, säger Micael Johansson.

Nu i sommar är Saab fullt sysselsatt med att lämna ett anbud att sälja 88 Gripen E-plan inklusive utbildning och träning till Kanada. Kanadensiska försvaret räknar med ett få punga ut med runt 120 miljarder kronor till antingen Saab eller någon av dess två konkurrenter, Boeing eller Lockheed Martin.

”Vi lämnar vårt anbud i slutet på juli”, bekräftar Micael Johansson. Därefter kommer de inlämnade buden att granskas och förhandlas för ett slutligt beslut 2022 med en planerad första leverans 2025. Saab chanser till framgång ska nog inte underskattas. Planen kommer att byggas i Kanada med lokala partners och Saab är mycket konkurrenskraftiga vad gäller såväl pris per plan och driftkostnader.

Konkurrerande Boeing gynnas inte av att man för två år sedan stämde kanadensiska Bombardier med resultat att USA införde kraftiga importtullar på Bombardiers civila flygplan. ”Det kommer att räknas som en nackdel i upphandlingen om ett bolag orsakat ekonomisk skada för Kanada”, har en kanadensisk minister påpekat.

Kanadas premiärminister lovade också i sin valkampanj 2015 att inte köpa Lockheed Martins F 35 – som nu annars av militära experter ses som trolig vinnare.

Innan Kanada kommit till beslut har Finland kommit med sitt. Här handlar det om ca 60 plan. ”Här har vi ett mycket starkt erbjudande med både Gripen och det luftburna stridsledningssystemet Global Eye”, säger Micael Johansson. ”Covid-19 har dock gjort att vi tappat ett par månader i processen, men vi hoppas på ett beslut i slutet av nästa år”. En beställning här handlar om ca 100 miljarder kronor.

Otydligt läge i Indien

Saabchefen arbetar för att få fler beställningar. ”Vårt fokus i Sydamerika är främst Brasilien och Colombia”, säger Micael Johansson. Det brasilianska flygvapnet kommer att få sina första Gripen levererade 2021 och kan komma med en eventuell tilläggsbeställning. Saab har lämnat ett formellt svar till Colombia att leverera 15 plan till ett värde om ca 7-8 miljarder kronor.

”Brasilianska flygvapnet är bra på att förklara för det colombianska flygvapnet vilka förmågor och egenskaper planet har”, påpekar Micael Johansson.

”Vi hoppas att Tjeckien ska välja Gripen C/D och i Kroatien är vi inblandade i en process tillsammans med svenska myndigheter – det kan handla om åtta till tolv plan per land”, tillägger han.

Det är dock småpotatis jämfört med vad Indien är ute efter. Här handlar det om en beställning på minst 114 plan till en kostnad av över 140 miljarder kronor. Saab har nyligen avslutat  ett tidigare inlett samarbete med det lokala indiska bolaget Adani Group som syftade till att att förbereda lokal produktion av indiska Gripenplan.

”Indien har ambitioner att bygga upp ett stort flygvapen, men har i dag ett antal olika plattformar. Vi väntar på en ”Expression of interrest” som skulle kommit redan i slutet av förra året, så läget här är lite otydligt”.

Flygsidan i Saab står idag för cirka en fjärdedel av försäljningen. Andelen kommer nu att öka brant då man går från utveckling till produktion genom att leveranserna av Gripen E till Sverige och Brasilien nu kommit igång.

Samma gäller affärsområdet Surveillance som hittills varit nästan lika stort som flygsidan med 22 procent av koncernens försäljning. I det här affärsområdet, övervakningssystem, återfinns några av Saabs mest framgångsrika och tekniskt avancerade produkter. Det är ytradarsystem inom Giraffe-familjen, de flygburna övervaknings- och stridsledningssystemen inom GlobalEye och Erieye, samt stridsledningssystemet 9LV. Saab är ensamma i världen med så avancerade radarsystem och säljer framgångsrikt över hela världen. Här har till  Förenade Arabemiraten, UAE, köpt tre Global Eye och har nyligen officiellt aviserat intresse att köpa ytterligare två enheter. Om en ny order kommer handlar den om nära 10 miljarder kronor.

Kockums ett problembarn

Saabs problemområde är Kockums produktion av över- och undervattensfartyg där redan tunna rörelsemarginaler har fallit ytterligare och i fjol var under 3 procent. Här har också covidpandemin skapat fler problem.

”Tillsammans med Damen är vi ett av tre konsortier som vill bygga Hollands nästa generation ubåtar. Vi är på shortlist. På grund av Covid-19 har det holländska parlamentet har skjutit på processen där man senare i höst ska fastslå den fortsatta processen inför ett avslut 2022”, heter det.

Ett annat stort orosmoln har varit det negativa kassaflödet. För något år sedan löstes det med en nyemission på 6 miljarder. Oro för ytterligare en hotande nyemission har fått Saabaktien ett bli en av börsens mest blankade och därmed fått börskursen att falla från 430 kronor i juni för två år sedan till som lägst 161 i mars i år. Kursen ligger nu runt 240.

Tanken är nu att övergången från utvecklingskostnader till fakturering också ska förbättra kassaflödet. Enligt Micael Johansson är målet att nå ett positivt kassaflöde under innevarande år. Douglas Lindahl, analytiker på Kepler Cheuvreux förväntar sig det också. Enligt hans analys efter årets första kvartalsrapport blir årets fria kassaflöde 1,4 miljarder mot ett utflöde i fjol på 2,2 miljarder. Också för nästa år räknar han med ett positivt kassaflöde på närmare 1 miljard.

Douglas Lindahl har köprekommendation på Saab-aktien med en målkurs på 400 kronor. Den positiva synen på Saab delas av de sex analytiker (av totalt 10) som följer Saab och som valt att ha sin rekommendation offentlig. Av dessa sex har alla köprekommendation inför Saabs halvårsrapport 17 juli.