Kreativ redovisning ger ansiktslyft åt banken

Förra veckan granskade Affärsvärlden utlåningen från Marginalen Bank till närstående och visade att bankens grundare, vd och ägare Ewa Glennow är bankens största låntagare.
Enligt den senaste årsredovisningen har nämligen 1,7 miljarder lånats ut till bankens moderbolag, Marginalen AB, och ytterligare 230 miljoner har lånats ut till Glennows sidokoncern. Dessa krediter motsvarar 80 procent av bankens kapitalbas.
Men Marginalen Bank har också lånat ut pengar nedåt i koncernen – cirka 1,6 miljarder kronor – till dotterbolagen Sergel Finans AB, Sergel Finans AS och Sergel Finans Oy.
Dessa tre dotterbolag har sina rötter i delstatliga Telia Groups nordiska och baltiska kredithanterings- och fordringsköpsverksamhet – Sergel Group.
När Ewa Glennow 2016 förhandlade med Telia om att förvärva gruppen så fanns i Sergel Group såväl förfallna fordringar som en inkassoverksamhet. Sergel-bolagen är och var alltså en branschkollega till börsnoterade Intrum, Hoist Finance och DDM.
Affären var dock speciell på så sätt att Sergel-koncernen i förvärvsögonblicket klövs i två delar. Det var i princip bara portföljerna med förfallna fordringar som placerades i bankkoncernen. Inkassoverksamheten med (nästan) alla anställda hamnade i en ”sidokoncern” som även den helägs av Ewa Glennow men som alltså är skild från bankkoncernen.
Affären ledde till att bankkoncernen – tack vare en anmärkningsvärd uppvärdering av dessa kreditportföljer – över en natt kunde stärka sin finansiella ställning. Tack vare kreativ förvärvsredovisning skapades med ett par penndrag (redovisade) värden som både lyfte eget kapital och årets vinst.
Innan affären – när Sergel Group fortfarande ägdes av Telia – värderades gruppens portfölj av förfallna fordringar till 866 miljoner kronor. Men i samma ögonblick som Marginalen förvärvade Sergel så värderades fordringarna upp med 964 miljoner kronor till totalt 1,8 miljarder kronor.
Plötsligt hade värdet på de förfallna fordringsportföljerna alltså mer än fördubblats och banken kunde redovisa det högre värdet som en tillgång i balansräkningen.
– Det är en justering till verkligt värde enligt då gällande regelverk. Enligt IFRS 13, vid förvärv av rörelse, så gör man på det här sättet, säger bankens finanschef, Adnan Hadziosmanovic.
I praktiken har det gått till så att Marginalen Bank gjort en kassaflödesanalys med en prognosperiod om 30 år.
Den stora uppskrivningen av Sergelportföljerna kunde göras tack vare upplägget att två anställda följde med som tillät att bankens förvärv definierades som en ”rörelse” och inte som kreditportföljer.
Detta fick även andra konsekvenser. Av årsredovisningen för 2017 framgår att något så ovanligt som negativ goodwill om drygt 100 miljoner skapades tack vare uppvärderingen. Denna negativa goodwill förvandlades till intäkter i koncernens resultaträkning och bidrog till en stor ökning av rörelseresultatet.
Även koncernens balansräkning förstärktes kraftigt tack vare uppskrivningen. De 1,8 miljarder som portföljerna i slutändan värderades till hamnade på tillgångssidan i balansräkningen som ”Utlåning till allmänheten”.
Intrycket är att man lyckats åstadkomma regulatoriska ”arbitrage” genom att dela upp förvärvet. Det fanns fördelar med att lägga fordringarna i banken och inkassoverksamheten utanför bankkoncernen.
Så som affären strukturerades så uppstod alltså negativ goodwill i banken samtidigt som inkassoverksamheten åsattes ett så högt pris att det i sidokoncernen uppstod en positiv goodwill på drygt 300 miljoner kronor.
Hade denna goodwill uppstått i bankkoncernen hade man tvingats kapitaltäcka denna tillgång. Eller mera exakt: goodwilen hade blivit ett avdrag i kapitalbasen för banken (dras av i beräkningen av kärnprimärkapital).

Detta är en kortversion av Kreativ redovisning ger ansiktslyft åt banken.