Kärnkraftsbolaget vill locka techjättar: ”550 grader – du kan lita på mig”

Nyligen fångades Blykallas finanschef Mikael Fraenkel på bild i Palo Alto. Han var i Silicon Valley för att sälja in kärnkraftsbolagets nästa investeringsrunda.

Skälet till att Blykalla letar investerare bland just techbolagen i Silicon Valley stavas AI. En AI-fråga förbrukar nämligen upp till tio gånger så mycket energi som en vanlig Google-sökning.

Enligt Mikael Fraenkel skulle det skulle räcka med ett fåtal av Blykallas reaktorer för att tillgodose energibehovet i ett stort AI-datacenter.

Nyligen har både Amazon och Google annonserat om investeringar i just minireaktorer.

“Att just två av världens största techbolag lägger miljarder på att stötta utvecklingen av modern kärnkraft. Det är förstås väldigt kul och väldigt roligt för Blykalla”, säger bolagets VD Jacob Stedman till Affärsvärlden.

Kärnkraftsbolaget har tidigare i år tagit in sammanlagt 165 miljoner kronor i två rundor.

Snart ska man börja bygga en testreaktor invid det befintliga kärnkraftverket i Oskarshamn. Denna första testreaktor ska dock inte innehålla uran utan är till för att testa bland annat ledningarna för Blykallas kylning med flytande bly.

I den nya investerarrundan siktar bolaget på att dra in motsvarande 330 miljoner kronor. Pengarna ska bekosta en demoreaktor som till skillnad mot testreaktorn ska drivas med uran. Reaktorn väntas stå klar mot slutet av 2020-talet. Några år senare ska en fabrik för serietillverkning vara i drift.

Ökenvandring via Polcirkeln

Kontrasten mot när de tre grundarna började sitt samarbete för 15 år sedan kunde knappast vara större.

Då var Janne Wallenius, Peter Szakalos och Jesper Ejenstam hänvisade till en skrubb på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm.

Kärnkraften ansågs sedan länge uträknad. Också på KTH.

”Janne hade tre studenter på kursen i reaktorfysik”, säger Peter Szakalos.

Eleverna fick veta att kärnkraft var en framtidsbransch. Det behövdes nämligen ingenjörer för att riva reaktorer.

”Det är ju inte den pitchen unga ingenjörer vill höra”, suckar Peter Szakalos.

I början fick trion bland annat lite EU-pengar för utveckling, men 2013 var medlen slut.

Då startade de tre forskarna bolaget Blykalla.

”Svenska staten ville inte satsa på kärnkraft”, minns Peter Szakalos.

“Så vi tänkte att om vi startar ett bolag kan vi kanske få privata pengar.”

Något som visade sig vara lättare sagt än gjort.

Då var tanken att reaktorn skulle passa arktiska förhållanden, så man gav sig iväg för att utforska marknaden för mini-reaktorer i norra Kanada.

Där uppe drevs diamantgruvor med dieselaggregat.

”Där finns ju inga dragna elnät mellan alla gruvor. Och över allt stank det av diesel”, säger Peter Szakalos.

Intresset hos gruvcheferna visade sig vara stort.

”En av dem sa: Vi köper två reaktorer! Hur snabbt kan vi få dem?” minns Janne Wallenius.

Svaret blev tidigast om tio år. Det blev inga förhandsbeställningar. Livscykeln på en diamantgruva uppgavs nämligen också vara tio år.

Väl hemma igen fortsatte Peter Szakalos jobba för Blykalla utan lön, och efter disputationen försvann Peters doktorand Jesper Ejenstam till Sandvik. Idag är han forskningschef på avknoppningen Alleima.

Jesper Ejenstam är fortfarande ägare i Blykalla, men en passiv sådan för att inte riskera att blanda ihop rollerna. Alleima levererar nämligen allt stål Blykalla behöver till bland annat rören, till viss del med patent som ägs av Peter Szakalos.

Ett schysst stålrör slår världen med häpnad

Affärsvärlden träffar forskarna i ett testlaboratorium, längst in på KTH:s campus.

Laboratoriet tillhör främst Peter Szakalos materialforskning – Janne Wallenius labb ligger några rum bort. En skylt på dörren med Blykallas logga vittnar om att labbet tidigare dessutom var bolagets huvudkontor.

Vid sidan om anställningen på Blykalla leder Peter Szakalos en forskargrupp på KTH inom “högtemperaturkorrosion” – hur stål klarar höga temperaturer utan att “rosta”.

Blykallas försprång på materialsidan härrör från det här labbet. Det var här legeringen som tål hett bly kom till.

Och det är här som Peters grupp så sent som i år löst det sista problemet, att ta fram hållbara svetsfogar.

”550°, du kan lita på mig!”

Bly smälter vid drygt 327 grader, men ju högre gradantal, desto effektivare kärnkraftverk.

”Nu klarar rören minst 550 grader”, säger Peter Szakalos som testat materialet på betydligt högre temperaturer än så.

”Du kan lita på mig!” lägger han till och skrattar åt referensen till Ebba Gröns punkklassiker “800°” från 1981.

Med alla tekniska utmaningar bakom sig ligger nu Blykalla enligt VD:n Jacob Stedman före konkurrenterna Newcleo och Ansaldo Nuclear.

”Vi samarbetar en del så vi pratar med dem då och då, och de menar att vi ligger åratal framför dem.”

Säkrare, effektivare och mer flexibel

Jämfört med den gamla kokvattenreaktorn ska Blykallas minireaktorer vara såväl säkrare, effektivare och snabbare att bygga.

Flytande bly minskar risken för härdsmälta och skyddar dessutom mot strålning.

En annan fördel är enligt Janne Wallenius att uranet kan återanvändas i reaktorn.

”Inte i en evighet kanske, men i varje fall i 5 000 år.”

Det som behöver göras innan dess är att emellanåt ta bort cesium, jod och lite annat som stör reaktorprocessen, berättar Peter Szakalos.

”Och de ämnena har en halveringstid på 30 år”, säger han.

Mycket av det avfall som en vanlig kärnkraftsreaktor alstrar ska fungera som bränsle i Blykallas reaktor. Därigenom skulle man till och med helt kunna undvika problemet med slutförvaring av kärnbränsle, menar Peter Szakalos.

”Vi skulle faktiskt kunna ta hand om vårt eget avfall.”

Men det ska gå att framställa mer än elektricitet med en blykyld reaktor.

Tack vare sin höga temperatur kan den även omvandla biomassa till biokol som behövs för att tillverka fossilfritt stål, menar Janne Wallenius.

”Och tillverka vätgas”, lägger han till.

”Slutligen kan man använda spillvärmen till fjärrvärme.”

Också tillverkningstiden skiljer sig mellan Blykallas minireaktor och en ordinär kokvattenreaktor som motsvarar kraften från cirka 20 Blykallareaktorer.

Enligt Peter Szakalos tar det cirka sju år att bygga en normal stor reaktor med vattenkylning. Det ska jämföras de två år från order till installation som Blykalla räknar med när produktionen kommit igång. Då ska man kunna tillverka tio reaktorer per år.

Ägare och finansiering

Tiden då Blykalla hade huvudkontor på KTH är sedan länge förbi. Idag har bolaget ett kontor på Sveavägen i Stockholm med 45 anställda, mestadels ingenjörer. Och idag är de tre grundarna långt ifrån ensamma ägare till Blykalla.

Finansieringen kommer både från allmänna medel och privata investeringar.

I en färsk rapport har Vinnova, på uppdrag av regeringen, lett en process för att identifiera och föreslå strategiska tekniker för Sverige. Rapporten lyfter fram Blykalla som huvudsaklig representant för det expansiva utvecklingsfältet kring små modulära reaktorer.

Sedan 2020 finansierar Energimyndigheten åter kärnkraftsforskning. Från myndigheten har Blykalla fått 99 miljoner kronor i forskningsanslag för den första testreaktorn i Oskarshamn.

Bland de privata investerarna finns bland andra iZettle-grundaren Jacob de Geer, King-miljardären Sebastian Knutsson, tech-entreprenören Gunilla von Platen och Avito-skaparen Filip Engelbert.

Genom årets två första rundor har Blykalla också lockat utländskt riskkapital, bland annat från amerikanska Nucleation Capital, norska Farvatn, brittiska 92 Ventures och det schweiziska investmentbolaget Armada. 

En testreaktor utan uran 2025…

Den första testreaktorn kommer att vara “icke-nukleär”, det vill säga utan uran. Meningen är att kunna testa allt annat, inte minst rören där blyet ska flyta.

Blykalla har just fått bygglov för reaktorn bredvid kärnkraftverket i Oskarshamn.

”Nu ska vi bara vänta tills bygglovet vinner laga kraft i december”, säger Jacob Stedman.

”Och i februari tas första spadtaget.”

Att bygga intill ett befintligt kärnkraftverk har flera fördelar, inte minst finns infrastruktur på plats med kraftiga elledningar.

Vilket byggföretag som fått uppdraget att bygga är än så länge inte publikt. Men i början av november stod det klart att ABB bland annat ska leverera testreaktorns styrsystem, kontrollsystem och kontrollrum.

”Det är en chans för ABB att åter ta en aktiv roll inom kärnkraft,” säger Jacob Stedman.

Kärnkraft är en del av ABB:s historia. ASEA Atom ligger bakom de flesta av dagens svenska kokvattenreaktorer, men ABB sålde verksamheten till Westinghouse vid millennieskiftet.

“Det är ju naturligtvis så att ABB ser en marknadspotential i framtiden”, säger Peter Szakalos.

…och en demoreaktor med uran 2029

Den första demoreaktorn, SEALER-One, kommer däremot att köras med uran. Den beräknas kosta 1,5 miljarder kronor (exklusive bränsle) och planeras vara klar först 2029.

Men var demoreaktorn ska ligga är inte bestämt. Det enda som är säkert är det inte blir vid Oskarshamn kärnkraftverk.

Eller någon annan plats som ägs av tyska Uniper. Uniper ägs nämligen av den tyska staten som gjort sig av med all kärnkraft nationellt.

“Uniper vill inte bygga kärnkraft någonstans just nu och vill förstås inte heller att någon annan bygger kärnkraft på deras fastighet”, säger Jacob Stedman.

Därmed går även Ringhals bort. Och Barsebäck, som trots att det är nedlagt ändå har viss infrastruktur.

“Men som delägare i Blykalla har Uniper inga åsikter om var vi bygger kärnkraft nånstans”, säger Jacob Stedman.

Blykalla har istället tittat på Forsmark som ägs av Vattenfall.

Går allt bra siktar man på kommersiell produktion i början av 2030-talet.

Den klimatförnekande kärnkraftsentusiasten

En av de första externa investerarna i Blykalla var affärsmannen Olof Lindberg som tog kontakt när pandemin spreds över jorden och ville investera 20 miljoner kronor.

Det var det första positiva som hänt på länge.

Ett par år tidigare hade investerare från Dubai tagit kontakt och lovat gå in med två miljarder. Det gick ända till signering i London innan det visade sig att allt var bluff. För Janne var beskedet särskilt tungt för eftersom han redan hunnit anställa reaktoringenjörer utomlands som han nu var tvungen att sparka.

I det läget var Olof Lindberg mer än välkommen. Han tog plats i styrelsen, blev företagets VD och ordnade med Blykallas första investeringsrunda 2022 då de drog in 25 miljoner kronor.

Men efter en granskning i Dagens Nyheter där det framkom att Olof Lindberg varit drivande i den klimatförnekande Facebook-gruppen “Klimatsans” avgick han som VD. I gruppen hade Olof Lindberg skrivit inlägg som att “Klimatbluffen är med råge den största bluffen i mänsklighetens historia” och “CO2-halten påverkar inte jordens medeltemperatur över huvud taget”.

Blykallas näst störste ägare lämnade även sin plats i bolagets styrelse efter önskemål från styrelsen.

Av en kommentar som Janne Wallenius gjort i egenskap av styrelseordförande framgår att det som Olof Lindberg skrivit inte är förenligt med Blykallas värderingar.

Olof Lindberg ska därmed själv ha valt att lämna sin styrelseplats men kvarstå som delägare.

”Man kan säga att en av ledamöterna, Jon Karlung, sitter i styrelsen på Olof Lindbergs mandat”, säger Jacob Stedman.

Jon Karlung är mest känd som VD för server- och internetleverantören Bahnhof.

Enligt Blykallas aktiebok äger han i sammanhanget blygsamma 400 aktier med en röstandel på 0,3%.

Janne Wallenius och Peter Szakalos har dock bara gott att säga om Olof Lindberg i rollen som VD för Blykalla. Att han var bra på sitt jobb och såg till att allt funkade.

Kärnkraft fortfarande politiskt polariserat

Det börjar skymma utanför laboratoriets stora fönster och Peter Szakalos ska bege sig hemåt.

När det gäller framtiden är han försiktigt positiv, luttrad av hur det svängt genom åren. Även om allt fler tror på avancerad kärnteknik för att bekämpa klimatförändringarna, är kärnkraft fortfarande en polariserande fråga i politiken.

Han och Janne Wallenius är dock eniga om att kärnkraft inte ska vara den enda energikällan.

“En tredjedel vindkraft, en tredjedel vattenkraft och en tredjedel kärnkraft”, säger Janne Wallenius.

“Det är optimalt för Sverige.”