Reportage Marginalen Bank
Glennow gör fler affärer finansierade av bankkunderna
Ewa Glennow beskrivs som en energisk affärskvinna med skinn på näsan. Hon har varit på förvärvsturnéer i Baltikum och äger numera via bolag lettiska och litauiska inkassobolag och kreditmarknadsbolag. I Sverige har hon en koncern med fastigheter och inkassobolag. De senare köpte hon av Telia.
Ewa Glennow är ensam ägare till två koncerner som vi här kallar bankkoncernen och sidokoncernen.
”Bankkoncernen”
Här finns Marginalen Bank med dotterbolagen Sergel Finans som finns i Sverige, Finland och Norge. Via Sergel Finans-bolagen investerar banken i förfallna fordringsportföljer. I bankkoncernen finns också en rad inkassobolag och finansiella institut i Estland, Lettland och Litauen som ägs av bankens moderbolag Marginalen AB. Dessa baltiska bolag är alltså systerbolag till banken och inte dotterbolag.
”Sidokoncernen”
Moderbolaget heter Marginalen Group. I sidokoncernen samlas bland annat fastighetsbolag och inkassobolagen Sergel som finns i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Här finns också det nya bolaget Sergel Portfolio som investerar i förfallna fordringsportföljer.
Ewa Glennow har alltså två parallella koncerner som båda investerar i förfallna fordringar. I båda koncernerna finns också inkassobolag. Marginalen Bank finansierar såväl det egna moderbolagets affärer som många av sidokoncernens investeringar.
Nyligen startade hon upp ett nytt bolag Sergel Portfolio, som under förra året förvärvade förfallna fordringsportföljer för 200 miljoner kronor. Dessa miljoner har Marginalen Group i sin tur lånat av Marginalen Bank, som finns i en annan koncern. Det Marginalen Group och Marginalen Bank har gemensamt är, förutom namnet, ägaren Ewa Glennow.
Glennow har alltså en egen bank som hon äger till 100 procent och vars inlånade medel finansierat många av hennes affärer.
Banken växer med lån till närstående
När banken presenterade årsredovisningen för 2019 förklarade Ewa Glennow att utlåningsportföljen växt under det gångna året. Som Affärsvärlden tidigare rapporterat om var det bara tack vare att lånen till närstående hade ökat med 300 miljoner kronor. Det var lån till bankens eget moderbolag samt Glennows bolag utanför bankkoncernen. Räknas dessa krediter bort var nettotillväxten i låneportföljen negativ.
Marginalen Banks utlåning till närstående, i princip bara företag som helägs av Ewa Glennow, ligger redan på höga nivåer. Enligt de senast publicerade siffrorna motsvarar lånen till bankens moderbolag plus krediter till Glennows bolag utanför bankkoncernen, 85% av bankens kapitalbas och 126% av bankens egna kapital. Genomgången som Affärsvärlden gjorde i våras visar att de andra bankernas närståendekrediter i relation till eget kapital ligger på mellan 0 och 1,3% procent.
Översätter man dessa siffror i dagligt tal betyder det att Ewa Glennow i allt högre grad använder bankkundernas inlåning för att finansiera sina egna affärer.
Ingenting tyder heller på att banken planerar att skruva åt pengakranen till Ewa Glennows privata företag. Det indikerar uppgifter i ovan nämnda Sergel Portfolios årsredovisning som vi ska återkomma till.
De senaste åren har bankkoncernen investerat tungt i förfallna fordringsportföljer. I koncernens balansräkning värderades dessa vid årsskiftet till 3,4 miljarder kronor. Det kan jämföras med den totala utlåningen till allmänheten på 14,2 miljarder, exklusive köpta förfallna kreditportföljer.
Fordringsportföljer finns i bankens systerbolag i Baltikum och Sverige, men framför allt i dotterbolag som Marginalen Bank köpte 2017 av Telia Company. I samband med affären skrevs också avtal om fortsatta köp av fordringsportföljer av telekombolaget och under 2018 och 2019 har bankens dotterbolag fortsatt att förvärva förfallna lånestockar.
Men det har hamnat grus i maskineriet. I slutet av 2018 bestämde sig FI och europeiska bankmyndigheten EBA att tolka reglerna så att riskvikterna för den här typen av tillgångar ska vara 150 procent istället för 100.
Höjningen speglar myndigheternas syn på dessa tillgångar som relativt riskabla. Ju större risk, desto högre riskvikter. Och för att sätta kravet på 150% i perspektiv kan nämnas att riskviktsgolvet för bolån ”bara” ligger på 25%.
Förändringen innebar också att det i ett slag blev dyrare för banker att sitta med denna typ av tillgångar i balansräkningen. Mindre lönsamt alltså.
Förpliktelser på 390 miljoner i förfallna lån
Sergel Portfolio startades upp i början av 2019, alltså samtidigt som riskvikterna förändrades. Enligt verksamhetsbeskrivningen ska Sergel Portfolio AB ägna sig åt ”förvärv och förvaltning av förfallna fordringsportföljer.” Som redan nämnts förvärvade bolaget under förra året förfallna fordringar för 200 miljoner kronor. Men det finns mer i pipeline.
Enligt den nyligen publicerade årsredovisningen har Sergel Portfolio eventualförpliktelser om att förvärva ytterligare fordringsstockar för 390 miljoner kronor. Det betyder att om säljaren vill sälja, så måste Sergel Portfolio köpa. Blir affären av kommer Sergel Portfolio att sitta med fordringsstockar motsvarande nästan 600 miljoner kronor.
Enligt årsredovisningen skulle en sådan affär finansieras med lån från ”koncernföretag”. Men det framgår inte om det är tänkt att finansieringsprocessen ska gå till som den hittills gjort, nämligen att krediter från Marginalen Bank slussas via koncernföretag till Sergel Portfolio. Och på en direkt fråga skriver bankens presschef Anders Karlström i ett mejl:
”Sergel Portfolio AB förvärvar och förvaltar förfallna fordringsportföljer. Vi kan inte lämna mer information är vad som framgår av vår officiella rapportering genom årsredovisning och delårsrapporter.”
Men frågan är om Sergel Portfolio har så många långivare att välja mellan. Det egna kapitalet uppgår till endast 100 000 kronor, alltså knappt 0,05 procent av summan av eget kapital och skulder.
Lidingö där Ewa Glennow bor tillsammans med sin man.
Samtidigt som Sergel Portfolio har köpt förfallna fordringsportföljer för 200 miljoner kronor och har eventualförpliktelser om att förvärva stockar för ytterligare 390 miljoner, ser Marginalen Bank ut att ha skruvat ned på investeringstakten. Under första halvåret 2020 ökade värdet av förvärvade fordringsportföljer med bara cirka 30 miljoner enligt bankens halvårsrapport.
Frågan är om Ewa Glennow, VD för banken tillika enda styrelseledamot i Sergel Portfolio, bestämt sig för en ny strategi i spåren av de höjda riskvikterna. Styrs investeringarna i förfallna fordringsportföljer över till företag utanför bankkoncernen för att det blivit dyrare att hålla dessa tillgångar i bankens balansräkning? Samtidigt som finansieringen förblir densamma, nämligen den relativt sett billiga inlåningen.
På den direkta frågan vill Marginalen Bank inte svara. Det gäller också övriga frågor som Affärsvärlden ställer. I sin enda kommentar hänvisar presschefen Anders Karlström till publicerade årsredovisningar och delårsrapporter.
Frågan är också vad Finansinspektionen, FI, anser om att Marginalen banks ägare också är dess enskilt största låntagare (via helägda företag).
FI har kritiserat Marginalen Bank vid två tillfällen (2009 och 2011) för bristfällig hantering av lån som banken gett till bolag som Ewa Glennow varit helägare eller delägare i. Det senare tillsynsärendet slutade med varning och böter på 20 miljoner. Enligt uppgift till SvD Näringsliv var FI dessutom extremt nära att dra in tillståndet, något som Marginalen Bank har förnekat.
I besluten som summerar FI:s iakttagelser skriver myndigheten bland annat: ”Det är svårt att undvika reflektionen att bolaget anskaffat inlåning från allmänheten för att finansiera delvis påtagligt riskfylld affärsverksamhet driven av personer eller företag förknippade med bolaget och dess ägare”.
Finansinspektionen svävar på målet
Ett decennium senare har Ewa Glennows lån antagit helt andra proportioner. Banken finansierar den egna ägarens växande investeringar med hundratals miljoner. Och även om banken är privat finns det fler intressenter. Hit hör investerare som köpt bankens obligationer och skattebetalarna som via staten garanterar miljardbelopp i form av insättningar som finns på bankens inlåningskonton.
Samtidigt svarar FI svävande på frågan om myndigheten ska tillåta att en bank ”anskaffar inlåning från allmänheten för att finansiera riskfylld affärsverksamhet” – som FI:s tjänstemän själv formulerat det.
”Krediter som ges ut till låntagare som omfattas av definitionen av jävskrets kan innebära ett högre risktagande och därför regleras dessa särskilt. Finansinspektionen har sedan tidigare identifierat ett behov av tydligare regler för hur företagen ska hantera krediter till en jävskrets och därför infördes mer preciserade regler i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av kreditrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag som trädde i kraft 1 mars 2019. Det är självklart viktigt att dessa regler följs”, skriver FI:s pressekreterare Peter Svensson.
En bärande tanke i regelverket är att den person i jävskretsen som ansöker om lån inte får delta i beslutet. Detta för att förhindra att jävskretsen särbehandlas på institutets bekostnad och för att bevara allmänhetens förtroende för banksystemet.
Ewa Glennow får alltså inte delta i processen när krediter till hennes bolag hanteras och i slutändan beslutas av bankens styrelse.
Samtidigt är hon inte bara bankens VD utan även enda ägare. Det senare innebär att hon ensam utgör bolagsstämman, bolagets högsta beslutande organ som bland annat väljer ledamöter till styrelsen. Ewa Glennow är alltså den som tillsätter och avpolletterar de styrelseledamöter som ska besluta om krediter till hennes företag.
FI vill inte kommentera huruvida styrelseledamöterna utifrån det perspektivet kan anses ta oberoende beslut i frågor som rör lån till Ewa Glennows företag.
”Det är en hypotetisk fråga som vi inte kan spekulera i. Vi kan vägleda till vilka regelverk som gäller, men gör inte publika bedömningar av vad som kan vara tillåtet eller hur vi skulle kunna agera i ett tillsynsärende”, skriver Peter Svensson i ett mejl.
Affärsvärlden har i två tidigare artiklar i år, ”Marginalen Bank ökar lån till ägare” och ”Kreativ redovisning ger ansiktslyft åt banken” granskat Marginalen och Ewa Glennows affärer.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du fler reportage