Ett spöke går genom världen

Världen har återhämtat sig efter pandemiåret 2020 på ett anmärkningsvärt sätt, även om faran ännu inte är över. I länder med låg vaccinationsgrad når smittspridningen och dödsfall nya toppnivåer. Något som har stuckit ut under pandemin är att allt har gått så mycket fortare än vanligt.

Ett exempel: börs­kraschen i mars 2020 var den snabbaste nedgången någonsin, med undantag för svarta måndagen 1987. Marknaden föll 35% men rekylerade snabbt, dopad av massiva penning- och finanspolitiska stimulanser. Sedan tog det bara ett halvår för den amerikanska aktiemarknaden att återhämta sig. Det kan jämföras med den globala finanskrisen 2008 då det tog över 5 år för aktiemarknaden att komma tillbaka på nivåer som rådde innan nedgången. För fastighetsmarknaden gick det så fort att den aldrig hann börja falla. Istället har priserna fortsatt upp globalt.

Återhämtningen tappar fart

Under 2020 föll BNP i världen med 3,2% men återhämtade sig snabbt under 2021. Människor har börjat konsumera igen och sysselsättningen har ökat. De hårt sargade upplevelse- och reseindustrierna börjar visa tecken på återhämtning. Inom vissa sektorer börjar det bli en skriande brist på arbetskraft. Men den kraftiga återhämtningen som förutspåddes under sommaren börjar nu tappa lite fart. En rekordhög skuldsättning i världen gör inte saken lättare och begränsar det ekonomiskpolitiska manöverutrymmet framåt.

I IMF:s oktoberprognos över världsekonomin spås en tillväxt på 5,9% för 2021. Det är en mycket hög siffra i ett historiskt perspektiv, men något lägre än den tidigare prognosen som låg på 6,0%. Det är främst den industrialiserade delen av världen som tappar fart till följd av störningar i produktions- och värdekedjor. Men även en svagare utveckling i de allra fattigaste länderna som drabbats mycket hårt av pandemin bidrar till den nedjusterade prognosen. Samtidigt har utsikterna förbättrats för råvaruexporterande länder som gynnas av högre energi- och råvarupriser.

Flashbacks till 1970-talets bristekonomi

Bristen på halvledare gör att många industrier går på halvfart och textilfabriker i Asien stänger när smittan sprider sig bland arbetare. Rekordhöga priser på fossila drivmedel och el gör hushåll oroliga och upprörda världen över. I Sverige kostar en liter diesel nästan 20 kronor och på andra håll i världen börjar situationen bli akut.

I Sverige tvingas kommuner säga nej till företags nyetableringar till följd av elbrist. I Storbritannien går det inte att få tag i lastbilschaufförer, vilket resulterar i tomma hyllor i livsmedelsaffärerna och bensinmackar som stänger. Bilder kablas ut över världen som vi inte sett sedan oljekrisen på 1970-talet. Den revolution av ”clean-tech” som skulle göra världens energi grön har kommit av sig, eller i alla fall fått sig en törn, lagom till klimattoppmötet i Glasgow. Där ska världens ledare ska klura ut hur koldioxidutsläppen ska minska för att hejda den globala uppvärmningen.

De flesta penningpolitiska makthavare i världen menar att uppgången i inflation är övergående och att centralbankerna kan hantera situationen. Men om de inte kan det, eller inte ens försöker, riskerar hösten 2021 att bli början på en ny ekonomisk era som kommer ge avtryck i de framtida ekonomiska historieböckerna.

ALLA DELAR I AFFÄRSVÄRLDENS ARTIKELSERIE OM INFLATION

I en serie på temat inflation intervjuar Afv en rad stora namn och tänkare. Intervjun med Jesper Rangvid är den sjätte delen. Här hittar du alla tidigare delar:

Del 1: Centralbanksgurun: ”Inflationen på väg mot ett 70-talsscenario” 

Del 2: Klas Eklund: ”Det är dags för Sverige att investera”

Del 3: Lars Calmfors om finanspolitiken: ”Risken är att man tappar alla hämningar”

Del 4: Heidi Schauman: Finlands industri har inte drabbats lika hårt av halvledarkrisen

Del 5: Ekonom sågar höjda räntan i Norge: ”Snart kanske vi bara kan sälja lax”

Del 6: Jesper Rangvid: ”Penningpolitiken måste stramas åt”