Reportage Hybrit
Ekonomiprofessor sågar Hybrit: ”Lundberg visste vad han gjorde när han sålde”
Planerna på att producera fossilfritt stål inom Hybrit (samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall) samt nystartade H2GS har hyllats på de flesta håll, inklusive från Svenskt Näringsliv. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och fram till förra året VD för IFN, är dock kritisk i en artikel i Ekonomisk debatt.
”Företrädare för näringslivet måste kräva en konsekvens- och riskanalys innan detta går för långt. Kanske fungerar det inte, kanske kommer det andra bättre teknologier? Vad blir effekterna på resten av samhället och näringslivet?”, säger Magnus Henrekson till Afv.
Fakta: Hybrit
Hybrit är ett svenskt industriprojekt i Norrbotten som syftar till att väsentligt sänka koldioxidutsläpp vid tillverkning av stål genom att ersätta kol och koks med vätgas vid reduktion av järnmalm Därmed ersätts den tidigare koldioxid som restprodukt i framställningen av stål med vatten. Ägare av företaget är SSAB, LKAB och Vattenfall. H2GS grundades 2020 av bland andra Harald Mix och ska producera stål genom en fossilfri process med hjälp av vätgas i ett stålverk i Norra Svartbyn i Boden.
Han pekar på att produktionen av fossilfritt stål kommer sluka runt 70 TWh, vilket motsvarar hälften av Sveriges nuvarande totala elkonsumtion.
”Jag har svårt att se att det är samhällsekonomiskt klokt att detta sker för att producera en mycket liten del av världens stål. Stål är en ”commodity” och konkurrensen kommer att bli benhård när de stora stålproducenterna inom bara något år eller två också har utvecklat en fossilfri teknik. Det är nästan aldrig lönsamt att vara först. Andra lär sig av dina misstag och det kan komma helt andra teknologier som visar sig vara både bättre och kostnadseffektivare. Fredrik Lundberg visste antagligen vad han gjorde när han sålde Industrivärdens ägande i SSAB till LKAB”.
Industrivärden sålde i maj sitt innehav (drygt 4% av kapitalet) i SSAB. Till den höga risken i projektet kan läggas att SSAB är en mycket liten aktör på marknaden, med 0,47% av världens stålproduktion.
”Om det inte fungerar – vad händer då med de enorma mängderna vindkraftverk och tung infrastruktur som byggts uppe i Norrbotten?”
Kan ge mycket höga elpriser
Det är inte bara ett riskabelt projekt i sig, det får även konsekvenser för övriga delar av svenskt näringsliv, menar Henreksson.
”Det kan leda till mycket höga elpriser i resten av landet med stora effekter på näringslivets konkurrenskraft i stort. Det må vara gynnsamt för de 5000-6000 som får jobb i Norrbotten, men det kan mycket väl missgynna de övriga fem miljonerna sysselsatta i landet”.
Magnus Henrekson poängterar också att både Hybrit och H2GS huvudsakligen är ”statliga” projekt och att historien förskräcker när det gäller statlig styrning av näringslivets investeringar.
”Det är ingen tillfällighet att staten ökat sitt ägande i SSAB under det senaste året och att de två andra företagen i Hybrit är helstatliga. Nära 70% av H2GS investeringar finansieras med ”gröna projektkrediter” från EU, offentliga lån som kan skrivas av, finns det skäl att fråga sig hur privata näringslivets satsningar egentligen är”, säger Henrekson.
Han tillägger att Spotifygrundaren Daniel Eks investering i H2GS, som lyfts fram som en av de viktigaste privata investerarna, uppgår till 10 Mkr, motsvarande en fyratusendel
av hans förmögenhet och 0,025% av den totala investeringskostnaden.
Även om projektet skulle bli lyckosamt kan det ifrågasättas, anser Henrekson. Den el som nu inte kan exporteras ersätts till stor del av fossilbaserad el i andra länder.
”Tidigare beräkningar pekade på att det skulle leda till en ökning med 15 miljoner ton koldioxid, vilket skulle vara 2,5 gånger mer än vad Hybrit-satsningen potentiellt kan ge i minskning av CO2-utsläpp. Men det var räknat på en energiåtgång på 15 TWh. Då elbehoven för Hybrit och H2GS nu snarare förväntas uppgå till omkring 70 TWh skulle med andra ord 10–12 gånger mer koldioxid kunna sparas genom att använda den här elektriciteten på andra sätt”
Magnus Henrekson är styrelseledamot i Stiftelsen Affärsvärlden
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du fler reportage