Börsen på bubbelnivå?
Den amerikanska ekonomiprofessorn och nobelpristagaren Robert Shiller beskriver i sin bok Irrational Exuberance (2000) hur finansiella bubblor uppstår. De skapas ofta när nyheter om prisuppgångar i tillgångar bidrar till entusiasm som sprids som en smitta mellan människor. Där historier om investeringen hela tiden förbättras när de återberättas, trots tvivel om det verkliga värdet av tillgången. Där fler människor hakar på när de avundsjukt ser på hur bra det gått för tidiga investerare. Ofta finns också ett inslag av kittlande gambling, en förhoppning om att dra högsta vinsten. Det finns också tendenser till vad som numera ofta kallas FOMO – Fear of Missing Out.
Krypto, SPAC eller madrassen?
Resonemangen ovan känns definitivt igen för några företeelser just nu. Är det någon som funderat på att köpa kryptovalutor efter att ha hört om kollegan som gjort tio gånger pengarna? Eller börjar det bli sent på dagen att köpa Bitcoin, som gått upp 600% det senaste året? Kanske borde man köpa SPAC:s (Special Purpose Acquisition Company) istället? Ett slags listade skalbolag som tar in pengar från investerare med syftet att köpa upp eller gå samman med andra bolag inom en viss tidsperiod. Ofta inom 2–3 år. Intresset verkar i alla fall vara stort. Den första SPAC:en i Sverige, ACQ Bure, noterades för övrigt i slutet på mars i Stockholm. Den övertecknades kraftigt och har haft en positiv utveckling under sin första tid på börsen.
BETYDANDE FINANSBUBBLOR GENOM HISTORIEN
Tulpanbubblan i Nederländerna 1630-tal
Söderhavsbubblan i Europa 1720-tal
Kanalbubblan i Storbritannien 1790-tal
Järnvägsbubblan i Storbritannien 1840-tal
Järnvägsbubblan i USA 1870-tal
Aktiemarknadsbubblan i USA 1920-tal
Finansbubblan i Japan 1980-tal
Den globala teknikbubblan 1990-tal
Fastighets/finansbubblan
i USA/Europa 2000-tal
Ofta uppstår finansiella bubblor när hypade bolag arbetar med nya affärsmodeller som under Söderhavsbubblan. Eller när frukterna av nya innovationer ska skördas som under Järnvägsbubblorna (se tabell 1). Finansiella bubblor har funnits ungefär lika länge som vår industrialiserade och globaliserade moderna ekonomi och verksamheter där har behövt mycket kapital, menar Yaleprofessorn William N Goetzmann som studerat ämnet noga.
Den första större börskraschen inträffade när Söderhavsbubblan blåstes upp och sedan brast under 1720-talet. Privatpersoner spekulerade i bolaget Söderhavskompaniet. Ett brittiskt handelskompani som hade monopol på slavhandeln i Latinamerika. Kraschen finns rikt illustrerad i den nederländska boken ”Het Groote Tafereel der Dwasheid (ung. Den stora spegeln av dårskap). Ett av syftena med denna bombastiska bok var att skapa ett dokument över mänsklig dårskap och kanske få andra att undvika att gå på samma minor som investerare gjorde under Söderhavsbubblan. Men boken verkar inte ha fått så stort genomslag. Världen tycks gå på bubbla efter bubbla, gång på gång.
Om finansiella bubblor och varför vi inte är där
Med utgångspunkt i den finansiella historien har ekonomer på investmentbanken Goldman Sachs gjort ett försök att reda ut var den finansiella världen står nu. Framförallt världens aktiemarknader. I rapporten ”A guide to bubbles and why we are not in one”.
Ett viktigt skäl rapportförfattarna lyfter fram till varför de anser att världens aktiemarknader inte är i bubbelterritorium är att börsuppgången till stor del bygger på fundamenta. Till skillnad från under exempelvis techbubblan vid millennieskiftet uppvisar många techbolag god lönsamhet nu. Dessutom är räntorna låga, vilket motiverar höga börskurser.
Ett vanligt inslag när börsbubblor byggs upp är att marknadskoncentrationen ökar. Så har skett även i denna uppgång. Bolag som Facebook, Apple, Amazon, Microsoft och Google (Alphabet) utgör en allt större andel av det totala marknadsvärdet på aktiemarknaden. Men deras dominans beror mer på en stark underliggande utveckling i bolagen än på förhoppningar vilket gör situationen mer uthållig, är argumentet. Techsektorn är dessutom inte lika dominerande nu som andra sektorer varit historiskt när det varit bubbligt.
En annan vanlig ingrediens i uppblåsandet av börsbubblor är inslag av spekulativt beteende från privatpersoner. Det finns inslag av spekulation i den här uppgången. Men intresset från privatpersoner för aktiemarknaden har kommit efter många år av utflöden för riskutsatta tillgångar som aktier, så det är inget större problem menar rapportförfattarna.
Låga räntor har gjort det billigt för investerare att låna, men det finns få tecken för tillfället på finansiering av riskabla affärer, som brukar föregå spekulativa bubblor. Och bankerna är välkapitaliserade. Dessutom har hushållen sparat mycket under pandemin vilket stärkt deras balansräkningar. Företagsaffärer har kommit igång på bred front, en annan hyggligt pålitlig bubbelindikator, men aktiviteten är inte oroande hög ännu.
Sammantaget menar rapportförfattarna att den ganska låga skuldsättningen i världen, förutom en högt pandemibelånad offentlig sektor, och att världen är i en tidig fas i en uppgång gör att risken för en finansiell bubbla med risker för det finansiella systemet och länders ekonomier är relativt låg. Det finns dock en övervärdering inom vissa delar av aktiemarknaden. Att världens börsers marknadsvärde når en ny rekordnivå är inget som oroar Goldman Sachs-ekonomerna speciellt mycket (se diagram 1).
Alla håller inte med Goldman
Goldman Sachs-ekonomerna är dock inte oemotsagda. Det är många som ser bubblor blåsas upp i aktiemarknaden. En är investeraren Charlie Munger, Warren Buffetts högra hand och vice ordförande i investmentbolaget Berkshire Hathaway. Han pekar exempelvis ut det stora intresset för SPAC:s som ett tydligt tecken på att vi är i en bubbelfas. Han menar att världen vore bättre utan dem och att SPAC-festen kommer att sluta illa.
Utvecklingen för SPAC:s så här långt ger Munger visst stöd. Enligt statistik från Refinitiv som affärstidningen Financial Times refererar till har kursutvecklingen bland de 41 bolag i USA som gjort affärer sedan början av 2020 varit svag. De har fallit i genomsnitt omkring 40% från toppen, och det i en uppåtgående marknad. Inte heller alla har samma syn som Goldman Sachs-ekonomerna på skuldsättning. En del oroar sig för att den totala skuldsättningen i världen uppgår till nästan 281 triljoner dollar, vilket motsvarar 355% av världens BNP, och att den ökat kraftigt under pandemin.
Här hittar du fler reportage
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.