Börsbolagen om skjutningarna: ”Vi kan bara säga att de ska hålla rent”

Klockan är 23.51 på kvällen. Polisen larmas till Larsberg på Lidingö efter att flera skott avlossats mot en lägenhet. Enligt Expressens uppgifter tog sig någon in i en trappuppgång och sköt sedan flera skott genom ytterdörren till en lägenhet.

Det blir stort pådrag och polisen söker efter gärningsmannen med helikopter efter skjutningen strax före midnatt den 19 september.

På den beskjutna adressen är en tonårspojke skriven. Han är nu själv häktad misstänkt för mordförsök och grovt vapenbrott efter en skjutning i Jordbro veckan innan händelsen på Lidingö.

Våldsvåg sveper över landet

Den här händelsen är dessvärre inte unik. Det dödliga våldet i Sverige ökar och förra året avled 63 personer till följd av skjutningar, enligt Brå. 70% av fallen inträffade i polisregionerna Stockholm och Syd. Det kan jämföras med våra nordiska grannländer där Danmark och Norge hade fyra dödsskjutningar och Finland två under 2022.

Hittills i år har 44 dödsskjutningar inträffat i Sverige. September var en särskilt mörk månad i statistiken.

Även sprängdåden har ökat, hittills i år (september ut) har 132 detonationer inträffat. Under hela 2022 var den totala siffran 90 stycken.

Situationens allvar uppmärksammades när Ulf Kristersson (M) höll tal till nationen. Under de senaste 30 åren har bara fem sådana tal hållits: Magdalena Andersson (S) 2022 med anledning av Rysslands invasion, Stefan Löfven (S) två gånger 2020 under covid-pandemin, Göran Persson (S) 2003 efter mordet på Anna Lindh och Carl Bildt (M) med anledning av lasermannen.

I inledningen av talet betonade Kristersson att det är en svår tid för Sverige och han lyfte fram att oskyldiga fallit offer för våldet.

“Nu drabbas allt fler barn och helt oskyldiga människor av det grova våldet. Jag kan inte nog understryka hur allvarligt läget är. Sverige har aldrig förr sett något liknande. Inget annat land i Europa ser något liknande”, sa han och avslutade:

“För mig och regeringen finns ingen viktigare uppgift än svenska folkets säkerhet. Vi kommer att göra det som krävs för att återupprätta tryggheten i Sverige.”

Fastighetsägare: Mycket oroande

Ägare av fastigheten som blev beskjuten på Lidingö den där tisdagsnatten är bostadsbolaget John Mattson, som har 4 500 hyreslägenheter främst i Stockholmsregionen. Skjutningen mot fastigheten och den senaste tidens utveckling är mycket oroande, tycker bolagets förvaltningschef Maria Wirén. 

“Vi arbetar varje dag för att våra hyresgäster ska ha en trygg boendemiljö. Händelsen är därför både oroväckande och frustrerande. Polisutredning kring denna händelse pågår”, säger hon till Affärsvärlden.

Hon säger också att många fastighetsägare berörts av den senaste tidens våldsvåg.

Den här gången kom ingen till fysisk skada och händelsen rubriceras som försök till mord och grovt brott mot vapenlagen.

“När skjutningen på Lidingö skedde gick vi snabbt ut med information om händelsen till alla hyresgäster i området. Tillsammans med polisen, Lidingö stad och Hyresgästföreningen var vi på plats utanför det drabbade huset för att möta frågor och samtala med hyresgäster”, säger hon.

Vill förhindra olovlig andrahandsuthyrning

Bostadsbolagen är i allra högsta grad påverkade av gängvåldet. Maria Wirén berättar att John Mattson under många år arbetat med tryggheten i sina områden genom samverkan med kommun, polis, Hyresgästföreningen och andra fastighetsägare.

“Andra viktiga delar i trygghetsarbetet är att skapa mötesplatser och sociala sammanhang som stärker relationen mellan hyresgäster samt att säkerställa en trygg arbetsmiljö för våra medarbetare som jobbar i våra bostadsområden”, säger hon.

Wirén anser att de långa väntetiderna för att få Hyresnämndens prövning om olovlig andrahandsuthyrning är ett problem.

“Det gör det svårt för fastighetsägare att på ett snabbt och effektivt sätt förhindra att hyresgäster bor på oriktiga hyresvillkor i våra fastigheter”, säger hon och avslutar:

“En mer skyndsam process hos Hyresnämnden, där dessa ärenden prioriteras, skulle underlätta för oss fastighetsägare och öka tryggheten i bostadsområdena”, säger Maria Wirén.

“Oroligheterna började i Malmö”

Någon som är van vid att hantera oroliga områden är miljardären och entreprenören Greg Dingizian, som under många år ägt och förvaltat bostadsfastigheter i Malmötrakten. Våldsvågen är inget nytt för honom.

“Oroligheterna i samhället började ju här i Malmö och det har varit oroligt under 10-15 år nu. Jag minns att jag ofta tänkte att ’det här kommer ju sprida sig uppåt och ingen lär göra något förrän det når Stockholm’. Och idag är vi där. Och det blir rikslarm och stora ord”, säger han till Affärsvärlden. 

Greg Dingizian är storägare i börsbolagen SLP och Doxa där han äger aktier för 308 respektive 151 Mkr, enligt Holdings.

Dingizian berättar för Affärsvärlden om när han för omkring tio år sedan var involverad i Victoriahem (då Victoria Park), som har bostäder i oroliga områden, bland annat i Herrgården i Rosengård. Affärsidén när man tog över beståndet – som då benämndes som skandalhusen – var att renovera lägenheterna och sedan höja hyrorna. Problemet var att en stor del av den informella makten i området låg hos några kriminella. Victoriahem satte upp övervakningskameror i området och vräkte personer som inte uppförde sig. Det hela ledde till att bolagets lokala kontor i Herrgården bombades. Det inträffade två explosioner inom loppet av en dryg timme.

Greg DingizianFastighet

Fastighetsmiljardärens resa från Rosengård till arenarock

“Då startade vi program med flera myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen. Vi skaffade jobb åt unga tonåringar som var långt ifrån arbetslivet, vi startade föreningsliv, vi gjorde massa grejer. Sedan bildade vi ju skola kring det, så att bolaget arbetade på samma sätt överallt”, säger han. 

Ansvar med få verktyg

Ett stort problem är att bostadsfastighetsägare har mycket ansvar men inga befogenheter, enligt Greg Dingizian.

“Det här tog jag ofta upp med myndighetspersoner, speciellt polisen. Att vi får ansvaret på oss men vi har inget mandat. Vi får inte göra något. Det vi kan säga är liksom ’kasta inte sopor och håll rent’, säger han och fortsätter: 

“Mycket är relaterat till gäng och den sorts problematik kan ju inte hanteras av fastighetsägare. Man kan bara ansvara för sina lokaler i sina kvarter och då har man ju ett mycket nära samarbete med polisen.”

Vad skulle fastighetsägare behöva ha för befogenheter?

“Mycket tajt dialog, inte bara med polisen, utan med andra myndigheter. Och det finns på sina håll och kanter.”

Efterlyser ny lagstiftning

Även Trianon som förvaltar och bygger bostäder i Malmöområdet, har fått motta hot från hyresgäster. Det är dock inget VD Olof Andersson vill gå in närmare på. Istället framhåller han att bolaget arbetar mycket med tryggheten.

“Vi har en väldigt hög bemanning i områdena. Och vi anställer boende från området och satsar på barn och ungdomar. Vi har en stiftelse tillsammans med det allmännyttiga bolaget här i Malmö där vi tillsammans har satsat 42 Mkr som oavkortat går till ungdomars fritidssysselsättning. Vi har en förvaltningsmodell som jobbar med social hållbarhet. Det är en viktig fråga som är högt uppe på dagordningen i vårt bolag.”

Har ni nog befogenheter för att ta till det som krävs? 

“Det är klart att vi som fastighetsbolag kan göra en hel del. Men det är utmanande med den lagstiftning vi har och svårt att få kriminella att flytta från områdena. Vi företräder ju alltid de skötsamma hyresgästerna och det är klart att vi efterlyser lagstiftning när det gäller det.”

Enligt den nuvarande lagstiftningen kan hyresvärdar inte vräka hyresgäster som begår brott i närområdet. I början av oktober presenterade dock utredaren Thomas Edling ett lagändringsförslag, där fastighetsägare skulle få större möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott i lägenheten, trappuppgången eller närområdet.

“Det är välkommet att hänsyn ska tas till övriga (skötsamma) hyresgästers trygghet. Dock måste brott naturligtvis alltid bevisas, det vill säga allt måste vara rättssäkert med polisiär inblandning”, säger Olof Andersson.

“Kameraövervakning kan vara avskräckande”

Idag kan privata hyresvärdar sätta upp kameraövervakning utan tillstånd men har själva ansvar för att bevakningen är förenlig med dataskyddsförordningen. En tumregel är att bostadsbolaget inte får spara videomaterialet i mer än 72 timmar. På allmänna platser krävs det att kommuner och regioner ansöker om tillstånd, som ibland kan ta över ett år att få. Tidöpartierna vill att tillståndskravet ska slopas och har därför tillsatt en utredning. Man ser även över möjligheten att förbättra polisens användning av kameraövervakning.

“Kamerabevakning kan naturligtvis ha en avskräckande effekt och är på så sätt en brottsförebyggande åtgärd”, säger Trianons VD Olof Andersson.

Men han poängterar samtidigt att förebyggande och samordnade insatser i skolan och på fritiden behöver prioriteras för att barn och unga ska känna framtidstro och välja att vara en del av samhället i stället för att välja kriminalitet.

Han berättar att mycket har gjorts i Malmö för att mota våldet. Bland annat projektet “Sluta skjut” som drevs av polisen och Malmö stad, och var en samverkan mellan civilsamhället, föreningslivet och fastighetsbolag. Det har gjort att läget lugnat ner sig, menar han.

Investerar bara i trygga områden

Heba förvaltar och utvecklar bostäder i Stockholmsregionen och Mälardalen. VD Patrik Emanuelsson berättar att bolagets strategi är att äga fastigheter i områden som de upplever som trygga och att deras trygghetsindex är högt. Samtidigt är han generellt oroad över utvecklingen i samhället.

“Det är hemskt att vi hamnat där vi är. Först och främst måste vi fånga upp barnen och ungdomarna och säkra att varje barn fullföljer grundskolan. Vi behöver mobilisera alla funktioner som finns för att vinna tillbaka förtroendet för samhället”, säger han och fortsätter:

“Samarbete är avgörande – skola, föräldrar, kommunen, polisen, föreningslivet med mera. Se och lär av andra länder för att hitta lösningar. England har till exempel infört omfattande kameraövervakning”, säger han och tillägger att han är för kameraövervakning så att hyresgäster känner sig trygga.

Under försommaren genomförde Heba ett antal försäljningar av fastigheter och har därmed stärkt kassan med 2 mdr kronor. Det ger bolaget möjlighet att sänka belåningsgraden.

Har någon av försäljningarna varit relaterade till att tryggheten försämrats i området? 

“Nej, försäljningen har i huvudsak varit lågavkastande fastigheter med renoveringsbehov”, säger Emanuelsson.

Andra fastighetsägare vi talat med söker lagstiftning som gör det enklare att få hyresgäster att flytta. Är det här något ni ser ett behov av?

“Vi skulle se fram emot att det var lättare att avhysa störande hyresgäster, men vi vill inte ha lagar som utsätter våra medarbetare för risk. Det är polisens uppgift att hantera kriminalitet.”