Bitcoin en ESG-mardröm

Tänk dig en hyperinflation på som mest 1,8 miljoner procent. Tänk dig att 30 ägg kostar en månadslön. Tänk dig att du riskerar att gripas, torteras och dödas om du går ut på gatorna och protesterar mot den regering som genom vanskötsel av ekonomin orsakat akut varubrist och en humanitär kata­strof.

Är det svårt att föreställa sig? Inte för invånare i Venezuela. Där har hyper­inflation, matbrist, och förföljelse varit vardag i åratal.

I spåren av krisen har användningen av kryptovalutor rusat i höjden. Enligt en studie av analysföretaget Chainalysis är Venezuela det land som är tredje mest aktivt på handelsplattformen LocalBitcoins, via vilken människor från hela världen kan byta ut sin lokala valuta till bitcoins och handla direkt med varandra. Tas faktorer som antalet internetanvändare och köpkraft per capita med i beräkningen, hamnar venezue­lanerna på andra plats.

Bitcoinförespråkarna ser Venezuela som ett typexempel på att krypto­valutan fungerar som det var tänkt när det första blocket bröts i januari 2009 (se faktaruta nedan).

Bitcoin möjliggör betalningar över Internet direkt mellan användare utan någon inblandning från tredje part. Kryptovalutan står utanför det traditionella, finansiella systemet, kontrolleras inte av en utgivare och är ändlig, alltså inflationssäker. En stat kan inte få för sig att trycka fler bitcoins för att hantera en finansiell kris eller finansiera ett ändlöst krig.

Det saknas med andra ord inte skäl att kalla kryptovalutan för ”det nya guldet”, ett rättviseprojekt, ja till och med ett freds­projekt.

Öppnar kryptogruva

Men Venezuela ger också kritikerna vatten på sin kvarn. Det rapporteras att regimen, med president Nicolás Maduro i spetsen, betalar företag från allierade länder som Iran och Turkiet med bitcoin för att runda USA:s finansiella sanktioner.

Nyligen öppnade Venezuelas rege­ring också sin egen kryptogruva ”Digi­tal Assets Production Center”. Det är militären som ska bryta bitcoins och enligt talespersoner kommer projektet att bli en källa till inkomster som ”inte kan blockeras”.

Det finns också anekdotiska beskrivningar av hur kryptovalutor används av olika grupper för att föra pengar över gränsen till länder med sträng valutakontroll.
Tether ska exempelvis vara populär bland kinesiska affärsmän som importerar billiga kinesiska varor till Ryssland. Kontanter levereras i väskor till ryska OTC-handelsdiskar, växlas till tether som sedan förs in i Kina.

I en nyligen publicerad rapport från svenska Finansinspektionen varnas det också för att kryptotillgångar används för att tvätta pengar och finansiera terrorism.

”Till skillnad från en banköverföring kopplas inte transaktionen till användaren eller ett speciellt konto. Det finns inte heller en central ut­givare som kan hållas ansvarig för att övervaka transaktionen.”

Men några siffror anges inte. Och enligt statistik från Chainalysis minskar andelen transaktioner som kan kopplas till brottslig verksamhet allt eftersom de totala volymerna ökar.

Enligt analysföretaget gjordes det tran­sak­tioner i kryptovalutor till ett värde av över 1 biljon dollar 2019. Av detta ska 1,1% ha haft koppling till brottslig verksamhet.
Kryptovalutor som ett oreglerat, ostoppbart och anonymt (om man vet vad man gör) betalningsmedel lockar alltså såväl förtryckta, förtryckare, penningtvättare och affärsmän med gråvitt mjöl i påsen.

Men kryptotillgångar, och då framför allt bitcoin, har på senare tid även utövat dragningskraft på stora, etablerade företag och institutioner.

Dollar som smältande isbitar

Amerikanska IT-företaget Microstrategy började tanka bitcoins under 2020 och sitter nu med mynt till ett värde av 4,3 miljarder dollar, motsvarande 37 miljarder kronor.

Det kan tyckas som en aggressiv och galet riskabel spekulation – inte minst mot bakgrund av tillgångs­slagets extrema volati­litet.
Men VD Michael Saylor hävdar att investeringen inte alls har med spekulation att göra. Han har bara noterat att pengarna på Microstrategys bankkonto ger noll ränta samtidigt som massor av nya dollarmiljarder injicerades i marknaden i spåren av corona-krisen. Saylor vill inte lämna företagets pengar på ett bankkonto där inflationsspöket hotar att långsamt urholka värdet.

”Vi fick bara den hemska insikten att vi satt ovanpå en isbit värd 500 miljoner dollar som smälter”, har han förklarat för den internationella ekonomipressen.
Microstrategys investering har samtidigt gjort varenda norrman till indirekt bitcoinägare eftersom norska oljefonden är delägare i bolaget.

Att internationella börsjättar tankar stora mängder bitcoin är något nytt, säger Eric Wall, bitcoinexpert som förvaltar en krypto­valutafond under First North-listade Arcanes paraply.

”Det började förra året. På grund av corona-­krisen och den historiskt expansiva penningpolitiken har fokus återigen hamnat på bitcoin som ett tillgångsslag som är ändligt och inflationssäkert”, säger han.

På sajten Bitcoin Treasuries listas företag som gjort stora investeringar i kryptovalutan. Microstrategy placerar sig i topp och Tesla, med bitcoin värderade till 2,6 miljarder dollar, hamnar på en god andra plats.

Och Teslas okonventionelle grundare och VD Elon Musk har planer på att gå längre än att bara parkera bitcoin på balansräkningen. I februari i år förklarade han att Tesla ska börja acceptera kryptovalutan som betalningsmedel.

Ungefär samtidigt meddelade Master­card att man har för avsikt att utök­a stödet för utvalda krypto­valutor senare i år, något som öppnar upp för direktbetalningar med till exempel bitcoin och ether.

De internationella börsjättarnas omfamnande av bitcoin har fått värdet att gå genom taket. Det senaste året har priset i dollar ökat närmare 500%.

Men det faktum att allt fler institutioner, pensionsfonder och stora, globala företag allokerar allt mer kapi­tal till kryptovalutan, ställer också en central fråga på sin spets: Kan man sätta en ESG-stämpel på bitcoin?

Kan man sätta ESG-stämplar på andra kryptotillgångar i kryptovaluta­universumet?

Drar lika mycket ström som Sverige

”Om bitcoin och andra kryptovalutor inte uppfyller ESG-kriterierna kan stora institutioner behöva dra sig ur. Det skapar ny press på kryptoindustrin”, säger Michel Rauchs, forskare vid Cambridge Centre for Alternative Finance, CCAF, till Affärsvärlden.

Bitcoins, och andra kryptovalutors roll som ”digitalt guld” och alternativt betalningsmedel för förföljda medborgare i diktaturer, ger onekligen höga betyg med avseende på S:et – ”social” – i ESG.

Att kryptovalutor har egenskaper som lockar förtryckarregimer, penning­tvättare och terroristnätverk reser samtidigt frågetecken framför G:et som i governance, eller styrningsfrågor. Ett minimikrav för att få godkänt på governance, god förvaltningssed, är nämligen att lagen följs.

Vad gäller den klart dominerande kryptotillgången, bitcoin, existerar samtidigt ett stort frågetecken framför E:et som i ”environmental”.

Det är något som Michel Rauchs vid CCAF belyser i sin forskning. Tillsammans med kollegor har han utvecklat en metod för att beräkna bitcoin-nätverkets elförbrukning. Enligt indexet drar bitcoin 130 terawattimmar per år. Det är lika mycket elektricitet som Sverige konsumerar på ett år. Eller som Argentina förbrukar under en lika lång tidsperiod.

”Om du jämför bitcoins energi­behov med hela länders, ser det galet ut”, säger Michel Rauchs.

Å andra sidan skulle elektriciteten som förbrukas årligen av elektroniska prylar i USA som är på standby-läge kunna försörja bitcoin-nätverket med ström i ett år och åtta månader.

”Anledningen till att vi presenterar olika perspektiv är att vi inte vill positionera oss som domare. Jämför man med vad apparater på standby-läge i USA drar, så ser det plötsligt ganska lite ut.”

Samtidigt är Michel Rauchs övertygad om att bitcoin-industrin måste bli grönare om den ska lyckas behålla institutionernas pengar.

Kina störst på brytning

Det har gjorts försök att räkna ut hur mycket koldioxid som bitcoin-indu­strin släpper ut. 2019 publicerade forskare vid Münchens tekniska universitet en rapport som uppskattade utsläppen till över 22 megaton koldioxid per år, vilket kan jämföras med de totala utsläppen från en mång­miljonstad som Las Vegas.

Men studien, som är ett par år gammal, utgick från en årlig elkonsumtion om 46 terawattimmar, vilket endast är ungefär en tredjedel av den elkonsumtion som Cambridge-gruppen räknar med.

Nu håller Michel Rauchs och CCAF­­-teamet på att ta fram nya, färskare siffror.

”Vi har en god överblick över var bitcoin-brytningen sker och hur mycket el som används. Men det räcker inte”, säger han och fortsätter:

”Många Bitcoin-brytare är direkt inkopplade till olika typer av kraftverk. De är mobila och kan snabbt packa ihop sin utrustning och förflytta den på lastbilar till avlägsna platser där det ofta produceras ett överskott av vattenkraft. Om inte bitcoin-nätverket använde energin, skulle ingen göra det.”

Idag är Kina dominerande på området, där sker mellan 50 och 70% av brytningen.

Michel Rauchs berättar att bitcoin-brytarna samlas i regionerna Yunnan och Sichuan under regnsäsongen som börjar i maj. Där drar de nytta av billig överskottsel som produceras med hjälp av vattenkraft.

När regnet upphör och det blir torrare migrerar bitcoin-farmerna till den nordligare provinsen Xinjiang och inre Mongoliet. Där använder de sig framför allt av el som produceras med hjälp av kol.

För att forskarna ska kunna ge en exaktare siffra avseende koldioxidavtrycket måste de alltså även ta hänsyn till vilken tid på året det är. Samtidig betonar Michel Rauchs att elförbrukningen i sig bara är ett problem så länge som den orsakar ett väsentligt koldioxidavtryck och/eller tränger ut andra elkonsumenter.

”Man måste skilja på energikonsumtionen och den negativa påverkan på miljön. Många bitcoin-brytare i exempelvis Sverige och Island använder sig faktiskt av grön el.”

Elförbrukning ger säkerhet

Att bitcoin förbrukar enorma mängder energi är kritik som framförs, inte bara av kryptovaluta-skeptiker, utan även av förespråkare för andra kryptovalutor.

”Den näst största valutan, Ether, fungerar på samma sätt som Bitcoin idag, men de som ingår i nätverket befinner sig i processen av att eliminera energiförbrukningen och gå över helt till en mining-fri modell som kallas Proof-of-Stake. Den modellen kräver inga enorma datorhallar med specialiserad hårdvara eller mining-farmar som flyttar omkring i Kina”, säger Eric Wall.

Det ställs allt hårdare krav på att företag och institutioner ska bli hållbara. Borde inte det tala för att Ether går om bitcoin i krypto-racet?

”Jag erkänner definitivt att möjligheten finns. Men bitcoin sticker ut som det säkraste och därmed det starkaste alternativet. Jag anser att sannolikheten att just bitcoin vinner racet är stor.”

Med säkrast menar Eric Wall att bitcoin är närmast omöjligt att ”förstöra”. Och det är just den enorma förbrukningen av ström som ger säkerhet till systemet.

”Det går inte att manipulera systemet för någon enskild aktör. Vill du försöka ändra ordningen på transaktioner som skett i systemet måste du ha tillgång till otroligt mycket elektricitet och vara villig att bränna den på att försöka förstöra bitcoin.”

Men att bitcoin inte går att manipulera är en sanning med modifikation, hävdar Finansinspektionen vilket i så fall skulle resa frågetecken framför såväl S:et som G:et i ESG.

I en rapport som publicerades i feb­ruari i år förklarar Finansinspektionen att handeln med kryptotillgångar på handelsplatserna, som är oreglerade, präglas av egenhandel och att individer handlar med sig själva för att manipulera marknaden.

Forbes uppskattade i april 2019 att så mycket som 95% av handelsvolymen inom kryptohandel kunde bestå av egenhandel, skriver FI.

”Man säger att kryptotillgångar inte kan bli manipulerade för att de styrs av ett protokoll, men priset på dem kan manipuleras. Man kan egentligen inte se vad utbud och efterfrågan är. Om man handlar med sig själv verkar det som att fler än vad som är fallet är intresserade, och att efterfrågan är större än vad den faktiskt är. Det gör det ju svårt att värdera kryptotillgångarna”, säger Charlotte Fried, senior analytiker på FI:s avdelning för marknadsanalys och policy.

Samtidigt som handeln i själva kryptovalutan är oreglerad, är handeln i finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång, reglerad.
Det innebär bland annat att insider­handel och marknadsmanipulation med avseende på trackercertifikat och andra noterade produkter med kryptotillgångar som underliggande tillgång, är förbjudet.

Hjälper det att trackercertifikat är reglerade när handeln i de underliggande tillgångarna präglas av egenhandel?

”Nej, det hjälper ju inte jättemycket”, säger Charlotte Fried.

Men kryptovalutaexperten Eric Wall ger FI bara delvis rätt när det gäller påståendet om att priset på kryptovalutor kan mani­puleras.

”Det finns massor av kryptotillgångar som definitivt går att manipulera, både små och stora. Ta till exempel XRP som har varit en av de största kryptovalutorna. Där finns det ett företag som har suttit på 60% av XRP-tillgångarna, och sitter man på så mycket är det inte svårt att påverka priset”, säger Eric Wall och fortsätter:

”När det gäller de mycket små valu­torna kan en grupp traders gå ihop och bestämma sig för att snacka upp priset. De skriver på twitter, planterar rykten och sedan när kryptovalutan går upp säljer de. En klassisk pump and dump.”

Men att priset på Bitcoin och andra stora kryptovalutor som Ether skulle gå att prismanipulera är helt fel, hävdar Wall.

”Bitcoin, som är en gigantisk krypto­valuta med en dunderlikvid marknad, kan du inte prismanipulera. Till exempel köpte Microstrategy bitcoin för 700 miljoner dollar utan att priset rörde sig. Om de stora institutioner som nu börjat handla skulle se att någon sitter och säljer bitcoin för billigt eller för dyrt skulle de genast köpa kryptovalutan där den är billig och sälja där den är dyr. De skulle göra vinst på arbitrage vilket skulle eliminera eventuella prisskillnader.”

FI har samtidigt rätt i att summan av handelsvolymerna som kryptobörser runt om i världen publicerar, är felaktig.

”Det finns massor av börser som ger en falsk bild av handelsvolymerna för att framstå som en stor aktör och på det sättet locka investerare. Det är ett problem som industrin har. Men det finns programvara som kan analysera handelsmönster och som kan identifiera vilka marknadsplatser som är ’på riktigt’. Vi som jobbar i branschen vet också vilka de är.”

Ingen tillförlitlig värderingsmodell

Även om priser på en fri marknad i grund och botten styrs av utbud och efterfrågan, har FI problem med att det inte finns några teoretiska värderingsmodeller som fungerar.

Kryptovalutor gör inga vinster och delar ut pengar som företag eller har fysiska användningsområden som olja. Det finns heller ingen utgivare, som en stat, som garanterar deras värden.

Brittiska Financial Conduct Authority, FCA, som genomfört en teknisk analys av olika värderingsmodeller för kryptotillgångar, har kommit fram till att modellerna genererar stora variationer och att ingen av dem kan anses tillförlitlig.

Det finns en berättelse om en stor sten, en så kallad Rai som tidigare fungerade som valuta på ögruppen Yapöarna i Mikronesiens federerade stater i västra Stilla havet. En sådan sten skulle transporteras på kanot från en ö till en annan. Stenen tappades i havet, sjönk och sågs aldrig till igen. Men eftersom alla var överens om att stenen måste ligga där på havets botten kunde man fortsätta att använda den som betalningsmedel.

Bitcoin och andra kryptovalutar kan liknas vid Rai-stenen som sjönk till Stilla havets botten. Man kan inte ta på dem, man kan inte se dem, men man kan handla med dem så länge tillräckligt många är överens om att de har ett värde.

”Att det saknas en allmänt accepterad tillförlitlig värderingsgrund betyder att investeringar i finansiella instrument med kryptotillgångar blir en utmaning för alla investerare”, skriver FI och konstaterar: ”Produkterna är därför olämpliga för de flesta om inte alla konsumenter.”

Många bedrägerier

Som lök på laxen kryllar det av kryptorelaterade bedrägerier. Ponzibedrägeriet Onecoin är det i särklass största. Det florerar olika uppgifter om hur mycket verksamheten omsatt, men en siffra är 40 miljarder kronor. Svensk-kopplingen är stark, 60 000 av drygt 3 miljoner medlemmar världen över var svenska, enligt en artikel i SvD från 2017.

”Vi har haft stora problem med rena bedrägerier där folk som marknadsfört nya kryptotillgångar som investerare blivit erbjudna att köpa. Och så visar det sig att de tillgångarna aldrig fanns”, säger Charlotte Fried.

Det rör sig om initial coin offerings, ICO:s, motsvarigheten till företagens aktieemissioner.

”Om man erbjuder aktier till allmänheten måste ett prospekt upprättas och den information som publiceras ska vara rättvisande och korrekt. Sådana krav ställs inte vid ICO:s eftersom kryptotillgångar är oreglerade, det finns ingen övervakande myndighet, säger Fried.

Massövervakning och samhällskreditsystem

Samtidigt måste fördelarna vägas mot nackdelarna, menar Eric Wall. Det gäller även möjligheten för användare att handla och överföra summor anonymt.

”Jag har skrivit en guide som visar hur man gör för att handla anonymt med bitcoin. Och det gjorde jag för människor i länder som Venezuela och Argentina där det är viktigt att kunna göra det”, säger han.

Guiden, i själva verket en rad artiklar, publicerades i samarbete med Human Rights Foundation (HRF) som är en ideell organisation som jobbar för mänskliga rättigheter med fokus på slutna samhällen.

”I avsaknad av en fri press, lokala organisationer som bevakar och utan möjlighet att på ett effektivt sätt hålla regeringar ansvariga, behöver de fyra miljarder människor som lever under auktoritärt styre vår hjälp”, skriver HRF i ett förord till artiklarna och varnar sedan för att massövervakning och samhällskreditsystem (som kinesiska staten lanserat, reds anm) kan bli vår oundvikliga verklighet om vi inte agerar nu.