Allgons industriella akrobatik

Förändring är antagligen den starkaste affärsidén på börsen. Ett bolag som gjort detta till industriell akrobatik stavas Allgon. Mest känt för antenner till mobiltelefoner på den rusiga 90-talsbörsen. Men bolaget skulle krascha i en helt annan bransch (data), återuppstå i en tredje (lastbilsantenner), krascha igen och växa i en fjärde (konglomerat) för att misslyckas och hitta fotfäste i en femte (radiostyrning). Så spänn fast bältet.

Budförsöket

Ett nyckelår är 2000. Allgon har precis sålt gamla ryggraden i mobilantenner. Det stekheta bolaget styr istället mot dataöverföringar när huvudägaren får ett samtal.

”Det är pappa som ringer upp dåvarande styrelseordförande Gunnar Bark”, berättar Patrik Tigerschiöld.

”Men pappa hade oturen att ringa rakt in i Barks dotters födelsedagskalas. Bark blev upprörd och affären är direkt bortblåst.”

Familjen Tigerschiöld, med pappa Dag i spetsen, är då huvudägare i Skanditek med innehav som Axis, Vitrolife och Mydata (Mycronic). Två årtionden senare kan Patrik kosta på sig ett ”vilken tur vi hade”. Bara månader senare brister telekombubblan. Allgons verksamhet och aktie mals till smulor.

Bud 1

(2002) Efter två års genomklappning på världens börser ringer återigen luren hos Allgons huvudägare, nu utan bakgrundstoner av födelsedagskalas. Allgons styrelse är medgörlig och det blir affär. Tajmingen är väsentligt bättre för Tigerschiölds LPG Telekom. I september samma år bottnar börsen.

Olycka 1

(2004) Allgons återhämtning är segdragen. Amerikanska Powerwave lägger bud. Miljardbolaget imponerar på Tigerschiöld, som får betalt i aktier och bolaget försvinner över Atlanten. Branschen förändras blixtsnabbt, Tiger­schiöld säljer aktierna och snart är amerikanarna i konkurs. Här kan Allgon-namnet definitivt försvinna ut ur svenska industrihistorien. Men Allgon och Tigerschiöld ska mötas igen. I en helt annan bransch.

Ny strategi 1

Allgon har samtidigt lämnat flera DNA-spår på börsen. Herr och fru Allgon går nämligen olika vägar redan på 60-talet. Fru Allgons bolag Carant lyckas inom bilantenner. Herr Allgons bolag däremot begår konkurs 1974, får nya ägare, och når börsen 1989, under namnet Allgon. Snart förenas deras nischer, bil-antenner, i ett nytt börsbolag – Smarteq, som längre fram räddar Allgon-namnet. Lilla Smarteq:s lastbilsantenner och elmätare är mer stabila och de överlever it-bubblan, men är flera gånger nära döden. Väl framme vid finanskrisen 2008 har aktiekursen fallit en bit över 99% från 7170 till 11 kronor. I styrelsens protokoll märks första gången en styrelsesuppleant, Johan Hårdén, till vardags VD i ett mindre teknikbolag. Ett namn som blir tongivande längre fram.

”Vi var ett välutvecklat förlustbolag. Drabbat av ingenjörssjuka och märklig oförmåga att ta betalt,” minns Johan Hårdén.

Räddning 1: Volvo-affär

(2008) Veckor före finanskrisen briserar basunerar bolaget ut ”en genombrottsaffär”. Fångsten är jätten Volvo Lastvagnar. Aktiekursen dubblas direkt. Men det är en bubbla. Lyckan är kort. Kalkylerna visar sig vara skoningslösa.

”Jättefångsten Volvo är på väg att knäcka vårt fiskespö. Vi fick 2 miljoner för att utveckla antennen, men kostnaden internt blev till slut 20.”

Det blir en första lektion för suppleanten Hårdén i vad kreativ bokföring med aktivering kan innebära.

Räddning 2: Prishöjningen

(2012) Hårdén tillträder som VD och tonläget förändras. Sanningen är att för varje såld antenn går bolaget back 23%. Avtalet med lastbilsjätten ger Allgon viss andhämtning, men kunden ska få en kallsup.

”Jag ringer upp Volvo direkt och höjer priserna med 70% för att överleva. Genom att vara fullt öppna vinner vi både kunders och medarbetares engagemang.”

Arbetssättet ska han använda i fler kriser närmaste åren.

Men bolagets nya affär är skör. Volvo står för 7 av 10 försäljningskronor. Varje styrelsemöte är en lång krishantering. Jättekunden tvingar det lilla bolaget att genomföra flera räddningsemissioner på totalt 35 milj­oner kronor. Eller halva bolagets värde. ”Det var helt galet”.

Olycka 2: Volvo-stopp

(2014) Efter flera års samarbete ger lastbilsjätten Smarteq silkessnöret. En viss Gardell lär ha sagt åt Volvo att skära bland antalet leverantörer.

”Vi hade skött korten fel. Ögonblickligen var vi konkursfärdiga, igen”.

Framtidskunden Volvo och större delen av verksamheten var borta. Den nya styrelseledamoten Claes Beckman minns allvaret:

”Jag vet exakt var jag stod när jag tog emot Johans akuta krissamtal. Jag var på scoutläger”, säger han.

Aktiekursen faller på några få dagar 77% ned till 4 kronor. VD:n har en del att förklara.

”En sak lärde jag mig: Vissa ägare och ledamöter mår bäst av att få fakta i förväg och andra lite senare. Det gäller att känna in varje persons tankesätt och önskemål. Särskilt när det är ansträngt.”

Ny strategi 2: Köpa sig fri

(2015) Bolaget har nu ingen riktig verksamhet: en antenn få vill ha och en illikvid börsaktie. En nödlösning som styrelsen diskuterar är att köpa ett billigt problembolag. För att tillsammans skapa något lite mindre problematiskt. Styrelsens egen KTH-professor Claes Beckman mumlar en idé.

”Vi köper Åkerströms. De har produkter och body att bygga vidare på. Men de går lika helkass som vi.”

Familjeföretaget Åkerströms i Björbo, utanför Borlänge, var okänt för VD Hårdén, som istället hörde grävmaskinerna ”Åkerman” och Hårdén frågar direkt: ”Jag förstår inte. Vad ska vi med grävmaskiner till?”

Åkerströms är ett 70 år gammalt bolag inom radiostyrning för tunga industrins maskiner, kranar och portar. Professor Beckman har jobbat med dem. Hårdén ser inga likheter mellan bolagen, förutom att båda är i kris. Senaste årtiondet har riskkapitalbolaget Verdane kämpat med bolaget. Verdanes Per Nordlanders ger Hårdén delvis rätt.

”Åkerströms hade närmast inget värde kvar. Jag såg två saker: Noll syner­gier. Två bolag i kris”.

Det officiella beskedet är mer uppsluppet: ”Åkerströms har en intressant verksamhet som kompletterar oss på ett bra sätt”. Hårdéns bolag köper Åkerströms med egna aktier. ”Pengar hade jag inga. Det är inte ofta jag haft pengar under den här resan.”

Räddning 3: Gratis namn

(2015) Parallellt med den dubbla livräddningen av krisbolagen väljer Johan Hårdén att försöka hjärtstarta namnet Allgon, som försvann till USA tio år tidigare och där gick i konkurs. Men Johan har tom plånbok. Istället för att ringa konkursboet i USA, kontaktar han PRV i Sverige och underregistrerade namnet i Sverige. ”Fullt lagligt. Och gratis.” Adressen Allgon.se får han däremot köpa loss, för 5 000 kronor från en privatperson som samlar på it-krasch-reliker. Så återföds Allgon i Sverige och samtidigt återförenas Herr och Fru Allgons bolags-DNA med sitt historiska namn. Plus nykomlingen radiostyrning.

Räddning 4: Höja priserna

(2015) Det nya flaggskeppet Åkerströms krisar direkt. Hårdén flyttar till Dalarna och sover i huset intill fabriken.

”Under året i Björbo fick jag en intensivkurs i industrins radiostyrning. Det var en ögonöppnare. Detta är en svensk paradgren med stort värde för industrin.”

Inte nog med att det finns flera svenska bolag här, de har långa starka kundrelationer både i Sverige och utomlands.

”Under ett lager olja och damm hittar jag en diamant i en helt okänd svensk kungaätt.”

Den förra ledningen har kört lågprisspåret och volym. Här tänker Hårdén tvärt om. Han höjer priserna rejält, ofta över 50%, återigen inspirerad av Rune Anderssons Trelleborg-taktik.

”Styrelsen blir all­deles galen. Huvudägaren Per är iskall”.

Medicinen är kraftfull. I procent ser höjningen stor ut, men i kronor är den ”prisvärd för industrin”. Snart klättrar marginalerna, röda siffror blir svarta. Medarbetare och även kunder gillar ett stabilt Åkerströms. Försäljningschefen Anna Stiwne tar över som VD.

”Anna med sitt förflutna inom SSAB var helt rätt person”, säger Hårdén som redan har en ny köp-idé.

Ny strategi 3: Konglomerat

(2016) Johan Hårdén har länge imponerats av Addtechs framfart som konglomerat. Han anser att Allgon behöver ny bredd och nytt innehåll och ritar upp tre ”vertikaler”: antenner, radiostyrning och konsulttjänster. Närmaste åren analyserar styrelsen 20-talet bolag och köper tre: konsulterna WSI och Ioox samt satelitbolaget Satmission. På tre år har Allgon vuxit från ett bolag till fem, i fem helt olika branscher. Det ser aningen vildvuxet ut och konglomeratet fungerar dåligt.

”De små bolagen var för omogna och jag gav dem för lite kärlek”.

Räddning 5 : Köpa

(2018) Hårdén får sitt aha-moment. I Sverige finns ytterligare tre bolag inom radiostyrning: göteborgska Tele Radio och i huvudstaden Datek samt Scanreco. Hårdén stryker planen om ”konglomerat” och skriver ”konsolidering”. Han ringer göteborgarna. Allgons huvudägare Per Nordlander är mer pessimistisk. ”Vi har försökt flera gånger.” Johan plockar fram sin dialekt från Töre, längst upp i Bottenviken, och ett outsinligt tålamod för långa samtal. Den säljande familjen mjuknar. Att Tele Radio är tre gånger större spelar ingen roll. ”Vi köper ingen gökunge, vi köper ett nytt moderskepp”.

Kruxet är att Hårdén saknar kassa. En livlina räcker inte. Hårdén behöver skicka ut tre livbåtar.

”Vi gör en emission, en obligation och en riktad emission. Samtidigt.”

Hårdén får inte mycket sömn de där veckorna. Men manövern går hem. ”Det är en självbetalande affär. Vi köper ett bolag för lånade pengar. Och bolaget genererar direkt så bra vinster att de själva betalar av köpet. Bingo”.

Ny strategi 4: Radiostyrning

(2019) Tele Radio:s tillväxt och marginaler imponerar.

”För första gången är jag positivt överraskad även efter en affär”. Hårdén vill växla upp radiostyrningen och är tillbaka vid ritbordet.

Det är här jag (Claes Hemberg) kommer in i bilden och djupintervjuar dotterbolagens VD:ar, för att se om de går att samordna och bygga vidare på konglomeratet. Svaret är nej. Hårdén ger bolaget en ny strategi. ”bli bäst i världen på industriell radiostyrning” och börjar leta i hela världen efter bolag att köpa.

Budgivningen börjar

Det nya bolaget lockar dock få. Aktiekursen fastnar på 7-8 kronor. Under sommaren visar båda radiobolagen till slut klart bättre siffror. Då ringer några fransmän om ett bud strax under 1 euro eller 9 kr. Allgons styrelse svarar ”non merci”. Det dröjer någon månad och en amerikan säger 1 dollar eller 10 kronor. Styrelsen är inte imponerad. Ytterligare någon månad senare och en engelsman säger 1 pund eller 12 kronor. Styrelsen i Allgon skakar artigt på huvudet. Det lyckosamma uppköpet av Tele Radio har givit styrelsen mersmak, de vill renodla och bygga vidare, mot bolagsvärdet 1 mdr. Då ankommer ett virus.

Olycka 3: Tvärstopp

(2020) Hela branschen sitter på händerna. Pandemin hotar lägga krokben på VD:n som vill sälja och köpa bolag. Under turbulensen lämnar trots allt tre av fyra bolag Allgons säljlista. Två säljs, ett stängs ned.

En iögonfallande detalj är att Allgon under dessa stormiga år byter ordförande fyra gånger. Varje ordförande har sin unika inriktning: försäljning, förvärv, konglomerat och renodling. I stormens öga står VD:n för en viss kontinuitet.

Olycka 4: Tappar 6 månader

(April) Pandemin slår till med full kraft i nya Allgon. ”Håll koll på komponenter, lager och likviditeten. Fortsätt utveckla, så att du kan ta marknad när den vänder”, säger Allgons krisgeneral Ola Samelius. Han är till vardags VD på Tele Radio, med dagliga kontakter på 19 marknader och refererar till kriser på både 70- och 90-talet. Samelius plan håller till punkt och pricka, och i slutet av första pandemiåret är försäljningen närmast tillbaka. Allgon är nu renodlat och redo att hissa segel för nya större köp. ”Vi kan bli världens nummer 1 på radiostyrning”, säger Johan Hårdén som i handen har en lista med 35 köpvärda bolag som han börjar ringa.

Budstriden

(Dec) Bara veckor före jul ringer en köpare Allgons ordförande Anders Björkman och lägger budet 10,75 kr per aktie. Bakom står investmentbolaget Latour. Budet är 2 kronor över kursen. Aktien sticker, men en grupp minoritetsägare säger nej. Kursen fortsätter över budnivån, under kraftig handel. Det ska ta några dagar innan omvärlden får veta varför. En corner:

”Vi slog till direkt och köpte 11% av bolaget”, berättar Patrik Tigerschiöld, ordförande i Bure.

Köpen kom från klar himmel kan någon tycka, men sanningen är att Bure hade följt bolaget många år. Denna gång var det däremot inte Tigerschiölds egen näsa för Allgon som vaknat igen. ”Förslaget kom från några förutseende kollegor. När Latour lade sitt bud, var det bara att trycka köp. Jag tvekade inte en sekund. Är man gammal aktieräv så är man.”

Det dröjer några dagar och Bure offentliggör budet 13,50.

”Intresset för vårt bud överraskar oss. På kontoret gissar vi lite hur många aktier vi skulle få. Jag gissar lägst; 77%.”

Bure får senare hela 94%. Och Tiger­schiöld hade plötsligt ett helt nytt helägt bolag i portföljen. Tredje gången gillt för Tigerschiöld. Första gången var Allgon mest mobilantenner, andra gången dataöverföringar och nu radiostyrning. Den förste som hör av sig till Patrik Tigerschiöld efter att köpet är klart, är en nära vän till familjen. En som dessutom satt i styrelsen på Allgon strax efter millennieskiftet. ”Gammal kärlek rostar aldrig”, sms:ar Sven Hagströmer.

Epilog

Bure har tillsatt en ny ordförande; Sophie Hagströmer. Allgons VD har på sin köplista 35 kandidater. Nyss har han refinaniserat bolaget till betydligt lägre ränta. Han har också fått några ”bra bud” på sista lilla dotterbolaget Smarteq, som tog Allgon tillbaka till Sverige. Därmed kan sista spåren av ursprungliga Allgon-DNA lämna koncernen. Kvar blir namnet Allgon och en organisation som vill bli världsetta i radio­styrning.

Claes Hemberg har jobbat som coach till Allgons VD Johan Hårdén.