All time high för skogsmark

Snittpriset per hektar skog i Sverige ligger på 75 000 kronor. Det är en uppgång med 12,5% jämfört med motsvarande period i fjol, enligt försäljningsstatistik från Ludvig & Co. Mäklarfirman började föra statistik över skogsmarkspriser år 1995 och har, i kronor räknat, aldrig tidigare sett en liknande prisutveckling som under årets första halvår.

”Precis som många andra tillgångsslag har skogen gynnats av det låga ränteläget och Riksbankens expansiva penningpolitik. När Riksbanken innevarande år köper värdepapper för upp till 700 miljarder kronor tillförs systemet mycket pengar. Det är en stor anledning till att vi har en tillgångsinflation”, säger Markus Helin, chefsmäklare på Ludvig & Co.

”Det här är all time high. Kurvan ser ut som en hockeystick”, fortsätter han.

Samtidigt skiljer sig priset åt allt mer mellan landets olika regioner. I södra Sverige ligger snittpriset per hektar på 126 000 kronor, vilket är en uppgång med nästan 11%, i mellersta delarna av landet landade snittpriset på 84 000 kronor, motsvarande en uppgång på nära 20% och i norr har skogsmarkspriserna per hektar stigit med 0,8% och landar på 30 000 kronor per hektar. (I tabellen nedanför kan man även se hur skogmarkspriserna per kubikmeter har förändrats).

Det finns många parametrar som spelar in när marknaden värdesätter skogsmark såsom markens förmåga att producera skog, avstånd till industrier, befintligt virkesförråd per hektar, skogens åldersklassfördelning, jakt etcetera.

ÖKAD SPREAD MELLAN NORR OCH SÖDER 

”Vi är förvånade över den kraftiga prisuppgången i södra och mellersta Sverige men mest förvånade över den ökade skillnaden, spreaden som har ökat mellan norra och södra samt mellersta Sverige. Den skillnaden är mycket större idag än för tio år sedan,” säger Markus Helin.

Det finns en logik i att skogsmarken är billigare i norr. Det ”ska” vara en skillnad eftersom skogen i södra Sverige har en högre tillväxttakt vilket gör att skogsägaren får ut större volymer ur skogen på kortare tid.

”Men att skillnaden har öka tycker vi är anmärkningsvärt. Vi kan inte förklara det på annat sätt än att befolknings- och kapitaltätheten är högre, att efterfrågan är större och utbudet är lägre samt att skogen, med det låga ränteläge rent ekonomiskt, klarar av denna väldiga uppgång i södra och mellersta Sverige. Jag trodde länge att marknaden skulle omvärdera norra Sverige, men där har jag hittills varit fel ute.”

Det är dock relevant att se hur hela året avslutas eftersom affärer görs senare in på året i norr på grund av vädret. Frågan är också om den generella prisökningen delvis kan vara en ketchupeffekt som uppstått i kölvattnet av pandemin då efterfrågan höll i sig men utbudet hölls tillbaka. Den som säljer skog i Sverige, i den statistik som Ludvig & Co kartlägger, är i genomsnitt 66 år gammal. Det är därför rimligt att tro att försäljning av gårdar som innefattar skogsmark kom igång på allvar efter massvaccinering av den åldersgruppen.

Källa: Ludvig & CoVIRKESPRISER UPP ÄNNU MER  

En annan faktor som kan trycka upp priset på skogsmark är virkespriserna. I år har virkespriserna ökat ännu mer än skogsmarkpriserna. Bakgrunden till de stigande virkespriserna är bland annat den globala byggboom som har skett under pandemin. Därtill är prisuppgången framför allt driven av USA som är den största importören av virke. USA brukar få en stor del av sitt virke från Kanada men i år har Kanada haft stora problem med både bränder och skadedjur som har förstört enormt stora områden. Eftersom naturkatastrofer har drabbat Kanada hårt så innebär det att USA tvingats importera virke från andra länder, däribland Sverige, vilket har påverkat de svenska virkespriserna.

Priset på sågtimmer har i vissa delar av landet ökat dubbelt så mycket som skogsmarkspriserna. Sågtimmer har det senaste året stigit med 30-40% i Mellansverige, under samma period som skogsmarkspriserna har gått upp med 17%. I södra Sverige korrelerar prisuppgångarna dock mer med varandra.

För de delar som blir massaved är efterfrågan mindre. En generell trend är att efterfrågan minskar i takt med att färre läser papperstidningar, men samtidigt ser man en ökad efterfrågan vad gäller förpackningar till följd av e-handeln.

Per Hedberg är COO på Virkesbörsen, som är en oberoende digital marknadsplats för köp och sälj av virke, och han pekar på andra makrofaktorer som även kan påverka virkespriset framåt.

”Byggboomen har varit drivande men är samtidigt något tillfälligt. Men på längre sikt är vi inne i en grön konjunktur och vi har en omställning till klimatsmarta produkter vilket innebär att den nya normala prisnivån borde bli högre i framtiden. Dessutom har Ryssland varnat för exportstopp på rundvirke (virke som inte är sågad reds anm.) och då behöver bland annat Kina hitta virke någon annanstans. Det gör att det nordiska virket sannolikt kommer att bli mer efterfrågat i framtiden. Alla är förvånade över hur fort den här prisökningen har gått”, säger han.

Byggboomen och ökad internationell efterfrågan innebär att det går bra för sågverken i Sverige just nu. Det har varit en exceptionell marknadsutveckling senaste året som har lett till ovanligt höga priser. I vanliga fall ligger rörelsemarginal för sågverk på mellan -5 och 10%. Men under de senaste två kvartalen har rörelsemarginalen på flera sågverk inom Setra, SCA, Holmen och Stora Enso legat på uppåt 30%.

SkogsbolagKrönika

Per Lindvall: Ingen råvaruboom för svenska skogsägare

Holmen skriver exempelvis i sin senaste rapport att marknaden för trävaror var mycket stark under andra kvartalet samt att priserna steg till nya toppnoteringar. Rörelseresultatet för affärsområdet Trävaror (som producerar varor för snickeri- och byggändamål vid fem sågverk) uppgick till 736 (22) Mkr för årets första halvår. Resultatuppgången förklaras främst av högre försäljningspriser. Jämfört med första kvartalet ökade andra kvartalets resultat med 300 Mkr till 518 Mkr. Orsaken uppges vara 30% högre försäljningspriser och nästan 10% högre leveranser. Rörelsemarginalen för affärsområdet Trävaror landade på 30% under årets första halvår, jämfört med 3% för samma period i fjol.

Vad gäller Setra så var rörelsemarginalen 15% för första kvartalet. Den nästan fördubblades till 29% under årets andra kvartal och Anders Nordmark, t.f. VD på Setra kommenterar andra kvartalet såhär:

”Den extrema siffran för Q2 härrör från en extrem prisökning i USA som tillfälligt dragit med sig prisnivån i många av de marknader Setra levererar till.”

Per Hedberg på Virkesbörsen har sett noterat att de allt mer lönsamma sågverken även har skapat konflikt på sina håll.

”Skogsägarna har blivit lite missnöjda över att de inte får ta del av de stora vinsterna som sågverken gör. Missnöjet från skogsägarna märks i diskussionsgrupper och andra digitala kanaler”, säger han.

Varför spiller inte prisökningarna över på skogsägarna?

“Det finns ju ingen automatik i att höja priserna mot en leverantör bara för att priserna ut mot kund ökar. Om Scania skulle sälja lastbilar dyrare nu än tidigare betyder inte det att de betalar mer till leverantören som säljer blinkers.”

PREMIE PÅ STORA FASTIGHETER 

Som Europas största privata skogsägare påverkas det börsnoterade skogsbolaget SCA till viss del av skogsmarkspriserna. Men som långsiktig ägare vill de snarare utöka sitt skogsinnehav än att sälja.

”Vi värderar skogen baserat på de transaktioner som görs i de områden där SCA äger skogstillgångar i Sverige, där vi använder genomsnittligt marknadspris över en treårsperiod. Kortsiktiga svängningar påverkar därför inte oss så mycket”, säger Josefine Bonnevier, Investor relations director på SCA.

Ser man historiskt har prisökningen på skogsmark hållit i sig. Det görs ungefär 300 transaktioner per år i de områden där SCA äger skog (norra Sverige). Historiskt har man ställt sig frågan om priset på mindre skogsförvärv korrelerar med priset på mycket stora förvärv. Men de senaste åren har det varit ett antal förvärv av stora skogsfastigheter – Bergvik, Långvind med flera – och de visar snarare att stora skogsfastigheter ges en premie.