Reportage Årets IPO
Tronskifte i rådgivartoppen – avbrutna IPO:er och missad prispall för Carnegie
Inget år har det ringt så många gånger i börsklockan som i fjol. Under 2021 debuterade 143 bolag på börsen genom en IPO. Det är mer än ett nytt bolag varannan börsdag.
Noteringsfebern innebär också att de finansiella rådgivarna täljer guld. Börsnoteringar blir inte sällan långa och komplicerade processer. Rådgivarna, som ofta är flera till antalet, är projektledarna som lotsar bolagen till första handelsdagen. Det återspeglas i den finansiella utvecklingen för rådgivningsfirmorna och deras höga marginaler.
En aktör sticker dock ut i mängden. Investmentbanken Carnegie tog fler miljardbolag till börsen under 2021 än alla andra tillsammans. Carnegie var huvudrådgivare vid 28 miljardnoteringar i Norden som riktade sig till svenska investerare. Det är 58% av alla miljardbolag som noterades under 2021. SEB intar andraplatsen med 12 noteringar i samma kategori.
Investmentbanken ökade sina operativa intäkter med 59% från 2020 till 2021 till 5,2 miljarder kronor. Vinsten landade på 1,7 miljarder kronor i Ebit. En ökning med 106% från det tidigare rekordåret 2020.
Uppstickare utmanar
När prisceremonin i Årets IPO ägde rum den 11 april var dock Carnegie frånvarande på prispallen. Det var även storbankerna. I rådgivningsklassen för de största börsdebutanterna var det i stället Avanza som gick hem med diplomen, för bästa kvalitet och kursutveckling. Här går det att invända att uppstickaren Avanza endast var huvudrådgivare för två miljardbolag, varav det ena var börssuccén och serieförvärvaren Idun Industrier som rusat över 200% mer än OMXS30-index.
Carnegie har tidigare utmärkt sig i kvalitet. Under 2021 kom dock konkurrenterna ifatt. I snitt hissades en flagga av IPO-guiden för varje notering under året. Detsamma gällde för bolagen som Carnegie tog till börsen.
När det kommer till kursutveckling har Carnegies noteringar dock klart underpresterat. Affärsvärlden har räknat på relativ kursutveckling mot OMXS30 upp till 6 månader efter första handelsdag ett halvår efter notering, eller till och med 31 mars 2022 om bolagen noterades för mindre än sex månader sedan.
Den som tecknade ett miljardbolag som noterades förra året fick i medel 13,8% i relativ avkastning.
Den som däremot tecknade någon av Carnegies noteringar fick i medel 10,2% i relativ avkastning.
Om Carnegies noteringar däremot lyfts bort från kalkylen blir den relativa avkastningen 18,3% bland börsens största nykomlingar.
Succéer – och riktiga bottennapp
Bland de bolag som Carnegie tog till börsen återfinns flera succéer. Profoto, som säljer premiumljussättning till fotografer, fick prickfritt betyg av Affärsvärldens analytiker innan noteringen. Från teckningskursen ökade ljussättningsbolaget 47% i relativ avkastning under det första halvåret. Marknadsplatsen Hemnet ökade i sin tur med 72% i relativ avkastning. Av de tio noteringar som presterat bäst var Carnegie involverad i sex.
Carnegie var dock också rådgivare till några av fjolårets största börsfloppar. Av de tio noteringar som presterade sämst fanns Carnegie med som rådgivare i åtta. Allra sämst gick Nilar som tillverkar batterier för energilagring från främst solenergianläggningar. Carnegie lotsade bolaget till First North den 30 april i fjol. Sex månader efter börsdebuten hade aktien fallit 79%. I november meddelade bolaget att nästan 40% av personalstyrkan skulle varslas.
Vid sidan av IPO:erna kan också nämnas direktnoteringen av affischbolaget Desenio, vars resultat på börsen ingen rådgivare skulle vilja affischera med. Från teckningskursen på 78 kronor har den ”tillväxtmaskin”, som Desenio marknadsförde sig som vid noteringen, fallit hejdlöst. Aktien handlas nu för 8 kronor.
Hallå där! Daniel Svensson, chef för analysredaktionen.
Du satte teckna på Nilar, varför?
”Det var två saker som lockade. Dels tyckte jag det borde finnas bra efterfrågan för dess typ av produkt. Dels hade bolaget bra ägare med på projektet som verkade kunna detta med miljöteknik och ESG-investeringar. Utan tvekan fäste jag för mycket vikt vid det där med ESG och trodde aktien skulle gå bra initialt på den hypen. Det fanns en rad andra mer klassiska indikationer som talade för att Nilar inte alls var en bra investering. Obefintligt insiderägande, ett industriellt svårt projekt som dragits med kvalitetsproblem, med mera. Den stora missen var att inte ta bort köprådet när det stod klart att Nilar inte alls imponerade på börsen som jag spekulerade i.”
Varför gick det så dåligt?
”Nästan inget av det Nilar skulle uppnå enligt prospektet har hänt. Det var inte möjligt att skala upp produktionen utan kvalitetsproblem och den nya fabriken i Estland byggs inte som planerat. Ledningen har lämnat. En stor räddningsemission måste till. Det är absolut inte utan anledning som aktien är ned 90%.”
Har du gjort någon annan stor felbedömning under karriären?
”Inte vad jag kan minnas på rak arm. För en massa år sedan vet jag att vi trodde på en vändning i Audiodev som hade teknik för kvalitetskontroll vid tillverkning av DVD-skivor. De gick i konkurs. Men jag minns inte om jag hade satt ett köpråd på aktien. Generellt kan man säga att våra aktieråd statistiskt sett blir fel en gång av tre. Men ‘fel’ handlar då ofta om att de levererar sämre än index eller minskar måttligt i värde. När det gäller förhoppningsbolag som Nilar ska investerare dock alltid se stor värdeförlust som inte bara ett möjligt utan ofta även troligt utfall på sikt. Jag tycker vi är tydliga med den premissen i våra analyser av sådana bolag. Nilar visar att det absolut inte är en meningslös disclaimer.”
Avbrutna IPO:er
De största plumparna i protokollet är heller inte med i sammanställningen. För finansbolaget Rocker och medicinteknikbolaget Occlutech var prospekten offentliggjorda och aktierna fulltecknade. Men bolagen hann aldrig handlas på First North innan noteringarna drogs tillbaka. I fallet Rocker avbröts noteringen bara timmar före planerad handelsstart.
Att IPO:er avbryts hör inte till vanligheterna och för rådgivarna lär det ha blivit kostsamma historier. För Rocker skulle emissionskostnaden uppgå till 45 miljoner kronor, men i en intervju med Di bekräftade styrelseordföranden Dennis Ahlsén att inte en krona betalades ut till rådgivarna Carnegie och Pareto när noteringen ställdes in.
IPO:erna som ställdes in
Rocker lanserades 2017, men då under varumärket Bynk, med Schibsted som storägare. Under det gamla varumärket spenderades en halv miljard på marknadsföring av blancolån. Reklamkampanjerna fick dock upphöra efter en stämning från Konsumentombudsmannen för bristande måttfullhet. Rocker har inte bara bytt namn, men också breddat affärsmodellen och försöker som ”neobank” bli ett digitalt alternativ till de etablerade bankerna. Blancolån står dock fortfarande för merparten av Rockers intäkter. Inför noteringen skrev Affärsvärlden att den ”andas desperation”. Av erbjudandet om 200 Mkr skulle bolaget betala hela 45 Mkr i emissionskostnad. I median låg prislappen för miljardbolagen som noterades under 2021 på 4%, vilket kan jämföras med Rockers 22%.
IPO-guiden avrådde från att teckna aktier.
Occlutech är en leverantör av hjärtimplantat för behandling av medfödda hjärtfel, strokeprevention och hjärtsvikt. Affärsvärldens analytiker skrev att bolaget förvisso hade en fin tillväxthistorik och bra marknadsposition. Varken tillväxten eller värderingen stack dock ut som positiv i jämförelse med andra snabbväxande hälsovårdsbolag. Tre flaggor hissades inför noteringen. Så sent som ett halvår innan hade Occlutech gjort en nyemission på en betydligt lägre värdering. En annan flagga hissades för ”CV med plumpar”. Huvudägaren Tor Peters fick i början av 2000-talet lämna som VD i bolaget Jomed, och utreddes sedan för grovt bokföringsbrott av Ekobrottsmyndigheten. En utredning som lades ner. Även för Occlutech hissades en flagga för hög emissionskostnad. Den var 9%.
IPO-guiden avrådde från att teckna aktier.
Drabbar private banking-kunder
Carnegie är också en av de stora, och växande, aktörerna inom private banking. Hur många kunderna är kommuniceras inte, men banken förvaltar 270 miljarder kronor av kundernas kapital. I marknadsföringen lyfts särskilt Carnegies marknadsledande position på börsintroduktioner fram, och möjligheten som följer därav att teckna aktier vid noteringarna. Att bolag som Carnegie tagit till börsen underpresterar kan med andra ord i förlängningen drabba bankens private banking-kunder.
Affärsvärlden har sökt bolagets private banking-chef Jonas Predikaka för att ställa frågor om temperaturen hos sina kunder. Han har dock avböjt intervju genom kommunikationschefen Emelie Friberg. I återkopplingen lyfter Carnegie dock fram möjligheten att investera i onoterade bolag, som till skillnad från IPO:er exklusivt erbjuds för kunderna, som en viktigare del av erbjudandet.
Carnegie har också avböjt intervju om bankens rådgivning. Johan Flintull, som är chef för kapitalmarknadstransaktioner, svarar på Affärsvärldens frågor skriftligen.
Hur hanterade ni att det var så många affärer under 2021?
”Vi har det största noteringsteamet i Sverige och Norden med väldigt många erfarna medarbetare som gjort många IPO:er genom åren, men visst var det en hög arbetsbelastning”, skriver Johan Flintull, som menar att Carnegie trots volymerna kunde garantera kvaliteten i rådgivningen:
”Vi har största kapaciteten i Sverige och i Norden, men vi skulle aldrig ta ett uppdrag om vi inte trodde att vi kunde leverera på högsta nivå för ett bolag vi kan stå bakom.”
Var det ett misslyckande för er att två IPO:er avbröts innan första handelsdag?
”I båda fallen var boken rejält övertecknad, men bolagen valde i samförstånd med oss att genomföra privata kapitalanskaffningar i stället (private placement). Det är viktigt att bolagen vågar fatta sådana beslut och välja långsiktigt rätt väg för bolagen, aktieägarna och marknaden”, skriver Johan Flintull.
Miljardbolagen som noterades 2021 och hade andra rådgivare än Carnegie presterade i medel 18,3% i relativ kursutveckling upp till 6 månader efter första handelsdag. Bolagen som Carnegie tog till börsen presterade i medel 10,2% i relativ avkastning. Vilka orsaker ser ni till att era börsintroduktioner presterade sämre än andras?
”10% i relativ avkastning får väl anses vara en god avkastning, väl i linje med de nivåer som vi brukar referera till som genomsnittlig IPO-rabatt. Däromkring brukar både köpare och säljare vara rimligt nöjda. Sedan ska man ha stor respekt för att mycket av aktieprisernas positiva och negativa utveckling ligger både utanför vår och bolagets påverkan, såsom marknads- och sektorsentiment på börsen.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.