Sverige i topp i långsiktig avkastning

Finanshistorikerna Elroy Dimson, Paul Marsh och Mike Staunton vid London Business School och Cambridge, mäter varje år av den långsiktiga avkastningen för aktier och räntor i Credit Suisse Global Investment Returns Yearbook. Rapporten redovisar hur avkastningsutvecklingen för aktier, obligationer och statsskuldväxlar varit i världen sedan år 1900. Rapporten täcker den del av världen som har någorlunda utvecklade finansiella marknader och detaljerad statistik finns för 23 länder sedan 1900. Professorerna menar själva att deras databas är den mest omfattande i världen för långsiktiga avkastningstal.

Den amerikanska aktiemarknaden drar i från

Så dominerande som USA är nu i aktiemarknaden har landet inte varit sedan 1970-talet. Under 2021 gick den amerikanska aktiemarknaden bäst av stora aktiemarknader, upp 25%, ledd av en het tekniksektor. USA stod vid ingången av 2022 för knappt 60% av det samlade börsvärdet globalt av omsatta aktier. USA har nu haft på sig ledartröjan med den största aktiemarknaden i världen ända sedan landet i början av 1900-talet gick om Storbritannien. Under en kort period i slutet på 1980-talet var den japanska aktiemarknaden den största.

InflationIntervju

”En myt att aktier är en hedge mot inflation”

Aktier har givit bäst avkastning över tid, i alla undersökta länder. Även om det under enskilda år eller ibland längre perioder inte är så. Den gamla devisen att aktier är bäst på lång sikt håller fortfarande. De senaste 122 åren har globala aktier givit en årlig genomsnittlig avkastning på 5,3% realt. Det kan jämföras med 2,0% för statsobligationer och 0,7% för statsskuldväxlar med hänsyn tagen till inflationen. Skillnader mellan olika länder är dock stora. Hyperinflation och andra stora finansiella kriser, som exempelvis länder som Tyskland genomlevt, ger negativa avtryck i statistiken på samma sätt som fred och en i övrigt stabil utveckling i länder som Sverige och Schweiz betalar sig via högre långsiktig avkastning.

Topposition för Sverige i avkastning

Den amerikanska aktiemarknaden har gått allra bäst över tid . Den har gått upp med 6,7% om året i snitt realt de senaste 122 åren, även om utvecklingen varit allt annat än stabil. Det bästa året för aktiemarknaden i USA var 1933 då aktier gav en avkastning som var 57% högre än den riskfria räntan, men då ska man ha i åtanke att bara två år tidigare, 1931, föll den amerikanska börsen med 44%. Det största fallet någonsin. Den svenska aktiemarknaden ligger också högt och intar en sjätteplats med en avkastning på 5,9% i snitt sedan 1900. Viktiga faktorer till den goda aktieavkastningen som pekas ut i rapporten är bland annat att Sverige stått vid sidan av två världskrig, är rikt på naturtillgångar och har framgångsrika industriella investmentbolag.

Sverige utmärker sig också genom att vara ett av de länder med bäst ”totalavkastning”. Genom att placera sig i tätklungan för både aktieavkastning, obligationsavkastning och avkastning för statsskuldväxlar. Sedan 1900 har statsobligationer avkastat 2,7% och statsskuldväxlar 1,6% realt om året i snitt.

Revolutioner ogillas av investerare

Sverige har flyttat fram positionerna i den globala aktiemarknaden rejält sedan 1900. Då utgjorde Sveriges andel av det totala globala börsvärdet 0,22%. Vid utgången av 2021 uppgick värdet till 0,96% (se tabell 1).

I andra ändra änden av spektret – länder som inte givit sina investerare betalt för att ta risk – hittar man länder som Kina och Ryssland. De hade båda ganska sofistikerade aktiemarknader år 1900. Rysslands aktiemarknad var då till och med den femte största i världen med nästan 6% av det totala börsvärdet globalt. I både Ryssland och Kina stängdes emellertid aktiemarknaderna, och investerare förlorade allt, när länderna transformerades till kommunistiska stater. Efter flera decenniers frånvaro har båda länderna sedan under 1990-talet återkommit med aktiemarknader när de på nytt integrerats i den kapitalistiska världen.

I Kinas fall är aktiemarknaden nu en av de större i världen, med 3,6% av det globala börsvärdet. I Rysslands fall har aktiemarknaden kraftigt marginaliserats efter att upplevt goda år undre råvaruboomen under tidigt 2000-talet då marknadsvärdet på Moskvabörsen sköt i höjden. Den ryska aktiemarknaden uppgick bara till 0,34% av det globala börsvärdet vid utgången av 2021. Och det var innan Rysslands invasion av Ukraina som tryckt ner den ryska börsens värde ytterligare.

USA:s betydelse ska inte överdrivas

Trots USA:s stora, och över tid ökande dominans i aktiemarknaden, utfärdar ekonomerna en varning. Att dra alltför mycket slutsatser med utgångspunkt i förhållanden i USA kan leda fel. Dels har USA haft en enastående utveckling på aktiemarknaden över tid, som inte replikerats av andra länder, dels finns det i USA en uppsjö av statistik kopplad till finansmarknaden. Rapportförfattarna hoppas att de med sin databas kan bidra till att få bort något som det ser som en lite för ensidig fokusering på utvecklingen i USA. Att dra allmänna slutsatser även för andra aktiemarknader av saker som skett i USA leder inte alltid rätt. Finansprofessorerna påpekar att New Yorkbörsen, som grundades 1782, inte ens är den äldsta aktiemarknaden i världen. Trots att den röner mest uppmärksamhet. Det är i stället Amsterdambörsen som är äldst, nästan 200 år äldre. Även Londonbörsen är väsentligt äldre än New Yorkbörsen.

Men varför blicka bakåt i finansmarknaden, en värld som präglas så mycket av framåtblickar och prognoser? Rapportförfattarna hänvisar till den före detta brittiska premiärministern, författaren och landsfadern Winston Churchill som sagt att ”ju längre man kan se bakåt desto längre in i framtiden kan man se”. Det kanske kan vara en uppmaning till dagens investerare av diverse råvaror, kryptovalutor, och exotiska aktier att läsa på lite om tidigare finansiella kriser och inte bara fokusera på förhoppningar om guld och gröna skogar.