Oklarheter kring Hembergs nya fond

Neox Capital har i år lanserat en Europafond som sedan i slutet på maj går att köpa på bland annat Avanza och Nordnet. Ansiktet utåt har varit Claes Hemberg, tidigare sparekonom på Avanza som sedan ett år tillbaka är partner i Neox. Tack vare Hembergs stjärnstatus i sparsammanhang har fonden och bolaget Neox fått stor uppmärksamhet, bland annat i Affärsvärlden.

”Neox Capital sysslar med datadriven förvaltning. Fondbolaget är Luxemburgbaserat och har funnits i tio år och har ett förvaltat kapital på tre miljarder kronor”, skriver ekonomisajten Placera, som ägs av Avanza Bank.

”Man har idag 3 miljarder i förvaltning och kunder har i tio år fått sitt kapital förvaltat, med 25 miljoner som minimigräns för förvaltning”, skriver nyhetsbyrån Finwire.

”Kombinationen av Warren Buffetts investeringsprinciper och extremt omfångsrik dataanalys är framgångsreceptet för aktieförvaltning. Det anser grundaren av Neox, som under ett decennium har förvaltat aktier åt förmögna svenskar”, skriver Dagens Industri.

”Det Luxemburgbaserade bolaget Neox Capital, med ett mindre kontor i Stockholm, startades 2010 och förvaltar i dag cirka 3 miljarder kronor åt entreprenörer och förmögna svenskar”, skriver DI i samma artikel.

Här kan man alltså få för sig att Neox Capital är ett fondbolag i Luxemburg som funnits i tio år och som har ett förvaltat kapital på 3 miljarder kronor. Men längre ned i DI:s artikel framkommer till synes motstridiga uppgifter. Där står det: ”kunderna har aktieportföljerna i egen depå hos en vald bank, vilket gör att Neox är mer av en rådgivare än en förvaltare.” Frågan är vad som gäller. Har Neox Capital ett förvaltat kapital på 3 miljarder? Är Neox ett fondbolag som Placera skriver eller en rådgivningsfirma som DI:s artikel antyder?

När Affärsvärlden söker på Neox Capital hittar vi ett bolag registrerat på Malta – Neox Capital Ltd. Dokument från motsvarigheten till Maltas bolagsverk visar att Neox Capital Ltd bildades 2014 – alltså för sex år sedan. 2018 bildades ett Neox Capital SA som har samma adress i Luxemburg som det Neox Capital som lanserat ”Hembergs” nya fond. Detta Luxemburg-bolag bildades alltså för två år sedan. När Affärsvärlden frågar grundaren Peter Sjöholm om det finns fler Neox, alltså något annat bolag som bedrivit verksamhet under tio år – svarar han nej.

”Nej, vår analysmodell har funnits i tio år. De första pengarna stoppade jag in själv 2010. Sedan sattes bolaget upp 2014 och blev väl aktivt 2015”, säger Peter Sjöholm till Affärsvärlden.

Ett Neox på Malta har alltså funnits sedan 2014. Det är också i detta bolag som Peter Sjöholm bedrivit sin verksamhet säger han till Affärsvärlden.

Årsredovisningen för 2016 visar en omsättning på motsvarande cirka 2 miljoner kronor. Administrativa kostnader uppgick till cirka 800 000 kronor och vinsten före skatt till 1,2 miljoner. Siffrorna indikerar att bolaget 2016 var ett enmansföretag som inte hade några anställda. Årsredovisningen för 2017 saknar resultaträkning men det framgår att intäkterna för ”finansiell rådgivning” ökar till 4 miljoner. Vinsten för skatt uppgår till 2,8 miljoner vilket innebär att utrymmet för anställda och lönekostnader fortfarande är mycket litet.

2018 ökar intäkterna för ”finansiell rådgivning” till 11,8 miljoner. Vinst före skatt uppgår till 7,7 miljoner kronor. Samtidigt säger Peter Sjöholm till Dagens Industri att den årliga förvaltningsavgiften för kunderna ligger på cirka 0,5 till 0,6 procent vilket – med ett förvaltat kapital på 3 miljarder – skulle ge avgifter på cirka 16,5 miljoner. Årsredovisningen för 2019 har blivit försenad “på grund av pandemin” enligt Peter Sjöholm.

Med normalt språkbruk är det svårt att säga att Neox funnits i tio år. Det är också som tidigast 2018 som det syns intäkter och kostnader som är rimliga för ett förvaltningsbolag med mer än en anställd. I en Youtubefilm säger också Peter Sjöholm: ”Vi har slagit marknaden tre av fyra kvartal. Och det har vi på Neox gjort sedan nio år tillbaka.” Affärsvärlden frågar vad Sjöholm menar med ”vi”.

Har Malta-bolaget haft några anställda analytiker?

”Nej, vi har inga analytiker – vi använder datorer istället. Vi har datadriven analys så vi har ingen nytta av några analytiker som tycker och har subjektiva bedömningar”, skriver Sjöholm till Affärsvärlden.

Har Maltabolaget haft några anställda som jobbat med datorerna?

”Programmerat datorerna har jag gjort från början. Jag har programmerat den första versionen av vårt system, som sedan Hampus här har helt programmerat om sedan 2018 för att göra den mer skalbar, enklare användargränssnitt och många andra funktioner. Jag byggde modellen mellan 2008 och 2010, löste matematiken som behövdes, programmerade processerna för produktion och test.”

Slutsats så här långt är att det inte funnits någon affärsverksamhet i tio år och att det mellan 2014-2018 bara varit en enmansfirma med brevlåda på Malta, trots att Peter Sjöholm hela tiden talar om ”vi”. Vad skiljer Peter Sjöholms datadrivna arbetssätt från det sätt som andra förvaltare arbetar?

”Vi använder varken Bloomberg eller Infront. Vi hämtar vår data från Factset och bearbetar datan i våra system, för tillfället c:a 1300 företag i Europa och USA. Utifrån värderingen av varje företag isolerar vi kvalitet, värdering och rörelse. Vi är för övrigt inte intresserade av realtidsdata utan enbart end of day som vi använder i våra modeller”, säger Peter Sjöholm.

Hur är det med de tre miljarder som sägs vara under förvaltning?

”Vi rådger ju. Vi har en rådgivningslicens. Vi talar exakt om vad man ska köpa för något och när man ska sälja.”

Men hur vet ni att ni rådger kunder som sitter med 3 miljarder?

”Vi har en spegel av deras depåer i vårt system. Vi får kontoutdrag från kundens depå. Sedan talar vi om vad de ska köpa och sedan gör kunden det själv.”

Peter Sjöholm har sagt att ”vi” har slagit marknaden tre av fyra kvartal. Och det har ”vi på Neox” gjort sedan nio år tillbaka.

Hur har du mätt avkastningen?

”Om du tar Europa så finns det 800 företag som vi följer. Av de 800 hittar vi kanske 30 som är investerbara. Och sedan kanske 22 passar in i vår strategi. Då har vi 22 företag att välja på. Vi rådger ju samma företag till samma kund. Vi har grundportföljen. Sedan har vi kunder som exempelvis säger att de inte vill ha fastigheter – då får den kunden en liten skillnad i avkastning”, säger Peter Sjöholm till Affärsvärlden.

Så avkastningen beräknas på modellportföljer och inte kundernas riktiga portföljer?

”Vi räknar på kundernas riktiga portföljer men varje portfölj är ju baserad på en modellportfölj.”

Räknar ni på ett snitt av era kunders portföljer?

”I princip ja.”

På Neox hemsida framhålls hur väl portföljerna utvecklats sedan tio år tillbaka. Det framhålls att Neox portföljer slår börsen 66 av 100 dagar. Eller 3 av 4 kvartal.

”Varje år har vi sedan start givit bättre avkastning än börsen. Det visar våra nio år av förvaltning. I snitt slår vi börsen med 1,07%-enheter per år månad. Siffran kan låta liten, men ger stor effekt på sikt”, kan man läsa på Neox hemsida.

Frågan är hur verifierbara uppgifterna om avkastningen är nio år tillbaka. Peter Sjöholm säger att ”de första pengarna stoppade jag in själv 2010” vilket betyder att avkastningen de första åren handlade om utvecklingen av den egna portföljen.

“Siffrorna är granskade av revisorsfirman BDO”, skriver Claes Hemberg på sin hemsida.

Men när Affärsvärlden ser dokumentet från BDO så är det något helt annat än en granskning eller utvärdering av förvaltning eller avkastning. Det tvåsidiga pappret från BDO intyger bara att BDO sett ett en enda kundavtal och att kunden i fråga på sin egen depå har agerat i enlighet med Neox rekommendationer. Det framgår inget om kapitalets storlek, avkastningen eller om kunden hade andra kopplingar till Neox. Det enda BDO intygar är att det fanns en kund som mellan 1 februari 2015 till 28 februari 2019 på en depå valde att följa Neox rekommendationer.

Läs hela dokumentet här: BDO ISAE 3000 Report – Neox Capital

Peter Sjöholm menar dock att det går att utläsa mer av dokumentet.

”Så här efteråt skulle det självklart för oinsatta läsare vara önskvärt att avkastningssiffran fanns med. Personligen har jag aldrig tidigare reflekterat över det. Men det var inte avkastning i sig de fokuserade på, eftersom vi endast har en Europaportfölj. Utan att processen är vattentät. Därmed stämmer även avkastningen”, skriver Peter Sjöholm till Affärsvärlden.