Centralbankernas guldrusch – därför hakar inte Riksbanken på

I mitten av en väldig gräsplätt i delstaten Kentucky ligger en vit fyrkantig betongbyggnad känd som Fort Knox. Under 1930-talet flyttades tusentals ton guld dit från de federala bankerna i Philadelphia och New York.

I dag rymmer Fort Knox hälften av världens överlägset största guldreserv, USA:s centralbank Federal Reserves, som består av totalt 8 133 ton. På sistone har dock allt fler centralbanker växlat upp och ökat sina reserver av den dyrbara metallen.

Guldfeber bland centralbankerna

Centralbankernas guldfeber kom igång ordentligt 2019. Volymen av centralbankernas guldköp ökade då med 74% från tidigare år, enligt branschorganet World Gold Council (WGC). En volym på guldhandel som inte skådats sedan den så kallade Nixonchocken 1971, när USA:s president Richard Nixon avskaffade guldmyntfoten.

Sedan 2019 har handeln fortsatt att stiga till nya rekordnivåer. År 2022 köpte centralbankerna sammanlagt 1 082 ton guld, vilket var mer än någonsin tidigare. Året därpå låg samma siffra på 1 037 ton.

Detta i samband med en global pandemi följt av inflation och omfattande geopolitiska konflikter.

Historiskt har lågkonjunkturer och geopolitiska misstämningar gynnat guldets värde, som tenderar att gå bra när andra tillgångar går sämre. Därför kan guld vara en bra tillgång av diversifieringsskäl.

Metallen har inte heller något kreditrisk. Före detta riksbankschef Stefan Ingves förklarade det kort och gott i en intervju med nyhetsbyrån TT 2018: “Guld är den enda valuta vi har som inte är någon annans skuld”.

Kina shoppar loss

Bland centralbankerna är Kinas den som köpt mest guld de senaste två åren, 225 ton bara i fjol.

“Varför just Kina köper guld beror nog främst på att landet har enorma mängder med amerikanska statsskuldsväxlar. Då kan man ju tänka att man säkrar den skulden genom att äga guld”, säger Christian Kopfer som är råvaruexpert på Handelsbanken.

Flera av de andra länderna som handlat mycket guld har också höga skulder. Efter Kina var det Turkiet som köpte mest guld i fjol, de har också en av världens högsta utlandsskulder. Därefter kom Polen och Singapore. Polen har en relativt hög statsskuld i andel av BNP, och Singapore har den sjätte största statsskulden i världen, i andel av BNP.

“USA har inte köpt något mer guld på sistone men de har den största guldreserven, och har aldrig haft en så stor skuld som nu”, säger råvaruexperten.

Samma tendenser går också att se på hemmaplan i EU, med Frankrike och Italien varav båda är stora ekonomier med några av världens största guldreserver, men också extremt mycket skulder. Då ger guldet ett skydd mot ländernas “mer eller mindre ständigt ökande skuldbörda”, enligt Kopfer.

Men centralbankernas guldrush beror allra främst på hur deras valutareserver ser ut, förklarar han, och säger att metallen kan hjälpa till att minska beroendet av utländska valutor — något som kan vara en fördel när omvärldsläget är instabilt.

Bör Riksbanken köpa mer guld?

“Länderna lånar mer pengar och det ökar riskerna i det finanspolitiska systemet. Något jag tror gynnar guldet, men Riksbanken får göra sin egen bedömning”, säger Kopfer.

Centralbanker väntas köpa mer — men inte Riksbanken

Hittills i år är Stockholmsbörsens breda index upp med dryga 11%, och det amerikanska breda S&P 500-indexet har rört sig uppåt med nästan 20%. Guldet slår båda med en kursuppgång på hela 30% bara i år. Senaste rekordnivån nåddes förra veckan efter att Fed beslutat om en dubbelsänkning av styrräntan.

Guldets uppgående värde drivs delvis även av konsumenter. Särskilt i Indien där handeln ökat markant efter en färsk tullsänkning. Landets guldimport slog rekord med 131 ton bara i augusti.

Indien har också tagit del av centralbankernas shoppingrunda och köpt 37 ton till sin guldreserv. För guldets uppgången drivs till stor del av centralbankerna, som inte lär sluta köpa till följd av de stigande priserna.

I somras frågade WCG världens centralbanker om de förväntar sig en fortsatt ökning av centralbankernas guldköp svarade 8 av 10 ja. I undersökningen svarade 70 centralbanker. På frågan om den tillfrågade själv planerar att öka sitt guldinnehav svarade 30% ja.

Men Riksbanken lär inte vara en.

“Just nu har vi en lagom guldreserv”

Heidi Elmér är chef för svenska Riksbankens marknadsavdelning och därmed ansvarig för guldreserven och eventuell guldhandel.

“Vi har gjort bedömningen att vi vare sig behöver mer eller mindre guld. Just nu har vi en lagom guldreserv”, säger hon.

Riksbanken har i dag 125,7 ton guld och har haft den mängden sedan slutet av 2009. Detta efter att ha sålt 60 ton mellan 2004 och 2009, då Riksbanken likt många andra centralbanker gjorde bedömningen att det fanns bättre sätt att diversifiera sin portfölj.

Under samma period ökade guldet också kraftig i värde, i samband med att finanskrisen slog till 2007.

“Eftersom vår centralbank tillhör den gamla världen, vi är ju världens äldsta, så har vi haft guld längre än många andra. Många tillgångs- eller tillväxtekonomier med betydligt nyare centralbanker har kommit in i guldmatchen lite senare”, berättar hon.

“Därför har exempelvis ekonomier som Kina, Ryssland och Indien börjat med ett blankt ark och köper därför nu mer än vad äldre centralbanker som Italien eller USA gör.”

Guldet har gått från att utgöra 10 till 15% av Riksbankens valutareserv till att nu ligga på cirka 20% — men är alltså helt och hållet på grund av guldets ökade värde. Som det ser ut i dag kommer den svenska guldreserven förbli oförändrad.

“Vi köper inte guld just nu. Men vi gör ständigt nya bedömningar och kan eventuellt landa i andra slutsatser i framtiden.”

De största förändringarna i centralbankernas guldinnehav under 2023

Världens största guldreserver

Data från World Gold Council.

Läs mer: 

Jojje Olsson: Kina slår ut marknaden för de viktiga råvarorna