Tankas med skattepengar

I nordvästra Skåne ligger en liten flygplats bland de vackra fälten.

För ett par veckor sedan, när ordet corona fortfarande betydde solens yttre atmosfär eller mexikansk öl, reste några hundra passagerare om dagen härifrån.

Nu är det tystare. Trafiken på Ängelholms flygplats har minskat med över 80 procent sedan coronaviruset kom till Europa och Sverige. Och bolaget som driver flygplatsen vill nu ha hjälp av Helsingborg, Ängelholm, Båstad, Höganäs och de andra nordvästskånska kommunerna.

Det är inte första gången som flygplatsen vill ha pengar. Tidigare i år, innan resandet upphörde i hela Europa, var budskapet detsamma: överför pengar från skattebetalarna till oss.

Varför gick det så dåligt för flygplatsen före virusutbrottet? Flygskam, ändrade resemönster, SJ:s nya direktlinje mellan Helsingborg och Stockholm orsakerna kan vara många.

Som tur är finns det inget som flygbranschen är så bra på som att charma politiker. Att passa tider, ha koll på bagage och kommunicera när ett plan är inställt hör inte till de bästa grenarna. Men i konsten att säkerställa subventioner finns det inget att anmärka på. Allt man behöver göra är att producera en spekulativ rapport om att flygförbindelserna genererar tusentals jobb i regionen, luta sig tillbaka och vänta på pengarna.

Just Ängelholms flygplats är ett talande exempel. För några år sedan dömdes kommunerna i nordvästra Skåne i kammarrätten för att ha gett olagligt stöd till ägaren.

På flygplatsens hemsida marknadsförs nu möjligheten att flyga till Scandinavian Mountain Airport den flygplatsen, som ligger mellan Sälen och Trysil, har i sin tur fått en kvarts miljard av staten.

Men det slutar inte där. Planen som fraktar de skidsugna skåningarna till fjällen mellanlandar på Bromma flygplats. Den betalar 5 miljoner kronor om året i hyra till Stockholms stad. Låter det lite för några kvadratkilometer attraktiv mark i Sveriges huvudstad? Jo. Om Swedavia i stället betalade marknadshyra skulle den uppgå till omkring 300 miljoner kronor.

Det svenska inrikesflyget äter skattepengar till frukost, lunch och middag.

I förra veckan kom ett intressant budskap från organisationen som arrangerar Almedalsveckan på Gotland.

Vi kör på som planerat, var beskedet.

Man hör att de är proffs. De har varit med förr. När smittan har lagt sig, och kommunernas ekonomier är i spillror, kan vi lita på att de ändå kommer att prioritera landstigningen i Visby. De kommer att skära lite lagom mycket i skolan och förskolan, kanske skruva på ambitionerna med snöröjningen, så att informatörsförbandet, beväpnade med sina broschyrer om den enastående livskvaliteten i just deras landsända, ska kunna utföra sitt samhällskritiska arbete.

Kommunala flygplatser, Almedalen allt kul måste ju vara kvar.

Det brukar aldrig vara en bra gissning att tänka att det är annorlunda nu. Men jag vet inte. Kanske finns det något smart kommunalråd därute som ser möjligheten. Barnfamiljer har under något år flyttat från Stockholm i hög takt, bortskrämda av kostnadsläget i huvudstaden. När de ser sig om i landet efter en plats att bo på är det bra skolor och kanske möjligheter för deras barn att hålla på med någon meningsfull fritidssysselsättning de söker efter – inte propellerplansförbindelser med Stockholm, och inte en hög närvaro i Almedalen.

Och kanske fattar det här kommunalrådet hur det kommer att se ut i sommar när stadens småföretagare går på knäna, när arbetslösheten på orten är skyhög om kommunen flyger tjugo tjänstemän till ett halvtomt Visby.

Missa inte det här tillfället att rensa lite i utgifterna.