Swedbank riskerar miljardböter i USA

Om jag satt i styrelsen för Danske Bank eller Swedbank skulle jag nog inte resa till USA just nu. Risken är att få tillbringa några dagar i arrest för förhör i stället för på hotellet.” Det säger en svensk toppbanker med insyn i hur Federal Reserve arbetar. Federal Reserve är förutom centralbank även tillsynsmyndighet för banker.

Fed är (ö)kända för att inte lägga fingrarna emellan om de misstänker eller kan belägga att någon brutit mot deras bestämmelser och amerikansk lag, och ditt hör medverkan till penningtvätt, antingen den skett på amerikansk mark eller i dollar. I båda fallen är det en kriminell handling som bestraffas hårt.

Om en privatperson tvättar upp till 100 000 dollar bedöms brottet som grovt och kan ge upp till tio år i fängelse och 10 000 dollar i böter, det vill säga 10 procent av det tvättade beloppet. I Danske Bank uppgår den misstänkta tvätten till cirka 230 miljarder dollar, över 2 000 miljarder kronor, och i Swedbank har belopp på upp till 80 miljarder kronor, nära 9 miljarder dollar, nämnts.

För företag finns det ingen känd amerikansk straffskala som den för fysiska personer. Botens storlek kan påverkas av olika omständigheter, bland annat av hur samarbetsvillig den åtalade varit och om denne medvetet försvårat utredningen genom att till exempel dölja fakta. Affärsvärlden har tittat på hur Fed har dömt i liknande fall tidigare för att kanske få en indikation på vad som skulle kunna drabba Swedbank – om banken bedöms skyldig, vilket ännu är en öppen fråga.

I januari 2017 döms Deutsche Bank till 629 miljoner dollar i böter till USA och Storbritannien för brister i sin övervakning som gjorde att ryska medborgare kunde föra ut cirka 10 miljarder dollar från misstänkt kriminell verksamhet. Det räckte alltså med brister i rutinerna för att Deutsche Bank skulle få böta närmare 6 miljarder kronor, för tveksamma transaktioner i en volym som är marginellt större än vad som misstänks i Swedbanks fall. I båda fallen handlar det också uppenbarligen om att bankernas kontrollsystem inte fungerat som avsett. Om Deutsche Banks bot kan vara vägledande skulle det för Swedbanks del kunna handla om böter till Fed på kanske uppemot 4 miljarder kronor. Till det kan komma böter till svenska Finansinspektionen och sanktioner från brittiska finansmyndigheter och eventuella stämningar från aktieägare.

I december 2012 godkände HSBC att betala amerikanska staten sammanlagt 1,9 miljarder dollar för att banken medverkat till att tvätta mexikanska knarkpengar motsvarande 881 miljoner dollar.

I juni 2014 erkände Frankrikes största bank BNP Paribas att banken medverkat i att transferera miljardbelopp på uppdrag av några länder, bland annat Sudan, som svartlistats av USA. Straffet för BNP Paribas blev utöver en rekordbot på 8,9 miljarder dollar att banken inte heller fick handla i dollar under ett års tid, att en del av verksamheten i New York skulle avvecklas och att 13 utpekade anställda måste avskedas.

Listan kan göras längre men räcker för att visa att Fed kan utdöma mycket kraftfulla böter och sanktioner. Tanken är väl också att de ska bli smärtsamma för förövaren. De svenska bankerna är också väl medvetna om att Fed inte är att leka med då Fed tillsammans med New York States Department of Financial Services är tillsynsmyndighet för de svenska bankernas kontor i New York med årliga revisioner.

I början på 1990-talet fick dåvarande Nordbanken lägga ner sitt New York-kontor då man inte klarade Feds granskning. SE-banken tvingades stänga av fem anställda och genomföra ett hastigt chefsbyte. Den dåvarande Swedbankchefen beskrev hur en sådan granskning kunde gå till. ”I flera veckor har vi haft ett dussintal tjänstemän från Fed som vänt på vartenda papper”, berättade han och relaterade dussintalet Fed-revisorer till att ”vi bara är 26 anställda på Swedbank i New York”.

I dag har Swedbank ett femtontal anställda vid sitt New York-kontor vid sidan om sin värdepappershandel. Om de redan fått påhälsning av Fed för eventuell kontroll på om några av de misstänkta estniska transaktionerna gått vidare till amerikanska mottagare lär vi inte få veta i närtid, eftersom första steget i en granskning inte får kommuniceras av vare sig Fed eller den berörda banken – enligt Feds egna regler. ”Jag skulle vara förvånad om Fed inte redan besökt Swedbank i New York”, säger en källa med erfarenhet av hur Fed arbetar.

Om Fed vid en reguljär revision finner något mer allvarligt kan det resultera i en skriftlig varning i ett MUO, memorandum of understanding. Vidtas inte rättelse blir det ett kommunicerat offentligt MOU, och hjälper inte heller det blir det ett cease and desist letter – gör rätt eller lägg ner.

Om inte New York-kontoret förmedlat någon av Swedbanks misstänkta transaktioner förväntas inget hända med kontoret, utan eventuella sanktioner kommer att riktas mot huvudkontoret, bedömer Affärsvärldens källa.

Fed har uppgett att man inlett en undersökning av Danske Bank för kriminella aktiviteter, även om banken inte har någon verksamhet i New York eller några andra amerikanska tillstånd. Här beror intresset från Fed på att de misstänkta baltiska transaktionerna skett i dollar. Fed har däremot inte officiellt indikerat att man inlett någon granskning av Swedbanks transaktioner. Eftersom en stor del av de misstänkta transaktionerna gått mellan Danske Bank och Swedbank kommer naturligtvis Feds utredning i Danske Bank att leda vidare in i Swedbank. Enligt uppgifter i Dagens Industri har amerikanska ambassaden initierat ett möte med Finansinspektionen, där aktuella penningtvättsfrågor diskuterades. Det vore inte förvånande om ambassaden också haft ett sådant möte med Swedbank.

Den i förra veckan publicerade utredningen från FRA, Forensic Risk Alliance, som Swedbank beställt ger inget entydigt svar på om Swedbank kan klandras för att inte ha gjort tillräckligt för att motverka penningtvätt eller om man haft brister i sitt kontrollsystem man inte borde ha haft.

Det marknaden frågar sig är hur stora böterna kan bli för Danske Bank och hur mycket banken har råd med. I Danmark cirkulerar siffror om att det kan handla om över 10 miljarder danska kronor, varav danska myndigheter kanske svarar för 3–4 miljarder och en uppgörelse med Fed för 7 miljarder.

Samma fråga kan ställas om vad som kan drabba Swedbank – om de av Fed eller andra myndigheter befinns skyldiga. Som nämnts är det inte bara Fed som kan tänkas ha intresse av att bötfälla de två. Då Danske Bank är dansk och Danmark är med i den europeiska bankunionen kan Danske Bank också komma att drabbas av EU-böter. Det gäller emellertid inte Swedbank, eftersom EU inte kan utfärda böter mot svenska banker för brott mot penningtvättsregelverket, förklarar Peter Svensson, pressekreterare på Finansinspektionen. Å andra sidan kan Finansinspektionen utfärda böter. Bankmyndigheterna i Storbritannien är också en tänkbar utställare av sanktioner då många av de berörda baltiska transaktionerna gått dit.

Även om en utländsk myndighet formellt inte skulle kunna bötfälla en svensk bank kan man hota med andra sanktioner som resulterar i en frivillig överenskommelse att betala en bot.

Utöver tänkbara sanktioner från olika myndigheter i olika länder riskerar bankerna också civilrättsliga åtgärder från till exempel missnöjda aktieägare. Så har två amerikanska advokatbyråer nu stämt Danske Bank på 475 miljoner dollar, cirka 4,4 miljarder kronor.

Vad skulle då Swedbank kunna tåla i total bötesnivå? Exklusive årets beslutade utdelning på nära 16 miljarder kronor hade banken vid årsskiftet 77 miljarder i balanserade vinstmedel motsvarande cirka 1,7 miljarder dollar respektive 8 miljarder dollar. Med vägledning från Deutsche Banks böter skulle en inställd utdelning räcka mer än väl. Eftersom bankens policy är att dela ut 75 procent av årsvinsten skulle man kunna ta cirka 5 miljarder över resultaträkningen innan man behöver nagga på utdelningen.

Att ta av balanserade vinstmedel skulle urholka bankens kärnkapital, vilket begränsar bankens utlåningsmöjligheter. I dag uppgår bankens krav på kärnprimärkapital till 14,6 procent, enligt senaste årsredovisningen medan man ligger på 16,3 procent. Differensen mellan kravet och vad man har motsvarar 10,8 miljarder kronor, 1,2 miljarder i dollar. Det är vad Swedbank har råd med utan att tvingas minska utlåningen – eller sänka utdelningen. Inget är speciellt attraktivt för aktieägarna. Kursen har också tagit höjd för dessa problem genom att falla 10 procent i år.

Värre är kanske att de problem som drabbat Danske Bank och Swedbank, i viss mån även Nordea, har fått internationella investerare, som har dryga 40 procent av Swedbank, att bli av med illusionen att nordiska banker har mindre inneboende risk än övriga Europa.

Janerik Henriksson/TT Lars Pehrson/SvD/TT

Tidigare böter tilldömda av Federal Reserve:

I januari 2017 får Deutsche Bank 629 miljoner dollar i böter i USA och Storbritannien för brister i sin övervakning som gjorde att ryska medborgare kunde föra ut cirka 10 miljarder dollar.

Efter att BNP Paribas i juni 2014 erkänt att man medverkat i att transferera miljardbelopp på uppdrag av länder som svartlistats av USA får banken rekordbot på 8,9 miljarder dollar.

HSBC betalade i december 2012 sammanlagt 1,9 miljarder dollar för att banken medverkat till att tvätta mexikanska knarkpengar motsvarande 881 miljoner dollar.