Sverdruplyft inprisat

Johan Sverdrup var ledare för det socialliberala partiet Venstre och statsminister i Norge 1884–1889. Han har också givit namn till en av de största oljefyndigheterna som hittills gjorts på den norska kontinentalsockeln, en fyndighet vars utveckling till stor del kommer att avgöra oljebolaget Lundin Petroleums framtid.

Efter att tillgångarna i Malaysia, Frankrike och Nederländerna under 2017 delades ut till aktieägarna i bolaget IPC är Lundin Petroleum helt och hållet en norsk affär. Cirka 80 procent av oljeproduktionen – runt 80 000 fat oljeekvivalenter per dag – kommer i dag från oljefältet Edvard Grieg på Utsirahöjden i norska delen av Nordsjön, där bolaget äger 65 procent av licensen. Edvard Grieg togs i drift 2015, produktionskapaciteten har successivt höjts till att i dag motsvara dubbla ursprungliga avtalade anläggningskapaciteten och platåproduktionen har förlängts till bortom 2019.

Parallellt har Lundin Petroleums kostnad för att ta upp oljan kontinuerligt sänkts, till dagens nivåer på runt 3,80 dollar per fat. Sammantaget gör det att 2018 blir ett rekordår, med en vinsttillväxt på närmare 30 procent jämfört med 2017 och en ökning av det fria kassaflödet till närmare 20 kronor per aktie jämfört med 3 kronor 2017.

Samtidigt som hotet om åtal för folkrättsbrott i Sudan mot Ian Lundin och vd Alex Schneiter kastar en mörk skugga över bolaget ser de närmaste åren verksamhetsmässigt lovande ut. Johan Sverdrup, där Lundin Petroleum har 22,6 procent av licensen, beräknas börja leverera olja i slutet av 2019. Produktionen kommer successivt att öka och ska, enligt nuvarande beräkningar, ge Lundin Petroleum en total produktion på runt 160 000 fat oljeekvivalenter per dag framåt 2021, alltså en fördubbling jämfört med dagens nivå. Det betyder också förväntningar på fördubblingar i resultaträkningen – vinsten per aktie ska enligt analytikerkonsensus stiga från 9 kronor 2018 till 20 kronor 2020. Det fria kassaflödet tar ett liknande språng från 20 kronor till 38 kronor per aktie 2020.

I takt med de alltmer positiva signalerna kring produktionen i Edvard Grieg, höjda förväntningar på Johan Sverdrup-fältet och ett stigande oljepris trycktes Lundin Petroleums aktiekurs upp med som mest 70 procent under 2018 till 340 kronor i oktober. Därefter har börs- och konjunkturoron sänkt både oljepris och Lundin Petroleums aktie som nu handlas kring 240 kronor.

Med infriade produktions- och vinstökningar ger det p/e-tal kring 12 för 2020 och 2021 och för samma år handlas aktien runt sju gånger det fria kassaflödet. Det låter inte direkt avskräckande, men prognoserna innehåller en hel del osäkerhetsfaktorer. Det gäller inte bara för Lundin Petroleum att verkligen leverera fördubblad produktion; prognoserna för vinst och kassaflöde förutsätter också ett oljepris som ligger en bit över dagens nivå.

Brentoljan toppade i oktober på närmare 85 dollar per fat och har efter en volatil höst kommit ned under 60 dollar per fat. Oljeanalytiker spår visserligen, enligt Reuters, en uppgång till drygt 70 dollar under 2019, bland annat med stöd av fortsatta produktionsbegränsningar från Opec. Samtidigt finns en osedvanligt hög osäkerhet både kring den globala konjunkturen och det geopolitiska läget, faktorer som i hög grad påverkar oljepriset och därmed Lundin Petroleums framtida vinster. Ytterligare en faktor som gör värderingen mindre lockande är att det behövs nya framgångsrika borrningar, då främst i Södra Barentshav, för att Lundin Petroleum ska fortsätta växa organiskt efter 2022–2023. Sammantaget gör det att dagens värdering känns rimlig och Affärsvärldens rekommendation är behåll/vänta.