Studsvik

Studsen i aktien dröjer

Kärnkraftsbolaget Studsvik har varit en usel långsiktig investering. Nu ser det bättre ut, men inte tillräckligt bra för ett köpråd.
27 mars 2019 18:00

VÄNTA Tänk vilken skillnad några decennier kan göra.

1980 folkomröstade svenskarna om kärnkraften med tre alternativ, där alla handlade om avveckling – bara i olika takt.

Nyligen visade en färsk Sifo-undersökning som SVT Opinion beställt att två av tre svenskar ställer sig positiva till kärnkraft. 31 procent vill behålla den som finns och 35 procent vill till och med bygga nya kärnkraftverk. Bara 19 procent vill avveckla kärnkraften helt.

Att vinden vänt handlar givetvis om hotet från den globala uppvärmningen. Den fossilfria kärnkraften kan här, trots andra risker, framstå som ett mindre dåligt alternativ.

För dem som vill investera i en comeback för kärnkraften finns flera alternativ, däribland uranbolag (som täcktes i Veckans data i nummer 16/2018). Ett närmare alternativ på Stockholmsbörsen är Studsvik, ett bolag som delades ut från Atle i maj 2001.

Under Studsviks knappa 18 år på börsen har aktiekursen backat med 16 procent. Bolaget har varit någon form av ständigt turnaround-case, vars lönsamhet varit tillräcklig bra för att undvika utspädande nyemissioner men också tillräckligt dålig för att göra aktien till en usel investering. Sedan börsnoteringen når den redovisade rörelsemarginalen inte ens 2 procent i genomsnitt och toppåret 2005 nådde den 7,2 procent. Målet är att nå 8 procents marginal.

Sedan 2013 har rörelsemarginalen exklusive engångsposter snittat på 3,5 procent, med toppar på dryga 5 procent. Nettoskuldsättningen har dessutom kommit ned, bland annat via 2016 års avyttring av affärsområdet Avfallshantering till franska EDF. Vid årsskiftet var Studsviks nettoskuld bara 44 miljoner kronor, och i början av året skedde en refinansiering som sänker Studsviks räntekostnader rejält. Mot ett börsvärde på 325 miljoner handlas aktien till ev/sales 0,5.

Inom dagens fyra affärsområden, Bränsle- och materialteknik, Scandpower, Konsulttjänster samt Tyskland, säljer Studsvik bland annat konsult- och utbildningstjänster, mjukvara samt medicinska isotoper. Det senare är nygammal verksamhet som Studsvik återigen ger sig in i via ett avtal med medicinteknikbolaget Elekta. Avtalet, som tecknades i början av fjolåret, sträcker sig till 2026 och är totalt värt cirka 400 miljoner. Det ger Studsvik ett intressant tillväxtben.

Behålls de mer optimistiska glasögonen på kan det skönjas en del andra ljusglimtar. Bolagets vd sedan 2018, Camilla Hoflund, har bland annat sänkt de centrala kostnaderna och bytt ut flera chefer. Vidare har Studsvik potential att växa i bland annat Asien och Mellanöstern, regioner där det byggs nya kärnkraftverk. Och antas ett summan-av-delarna-perspektiv är det lockande att titta isolerat på Bränsle- och materialteknik och Scandpower, affärsområden som drog in 58 miljoner på rörelsenivå i fjol, exklusive centrala kostnader. Bara de skulle kunna motivera en högre värdering.

Mot detta ska ställas att Studsvik dras med två olönsamma affärsområden, Konsulttjänster samt Tyskland. Lägg därtill att det kan vara vanskligt att extrapolera fjolårets starka siffror inom Bränsle- och materialteknik och Scandpower. Det sistnämnda gynnades exempelvis av en stororder på programvara från ryska TVEL. Scandpower har haft motvind då exporttillstånd för programvaror till Kina ännu saknas.

Sammantaget har mycket förändrats till det bättre i Studsvik de senaste åren. För att aktien ska vara intressant på nuvarande nivåer krävs dock att rörelsemarginalen rör sig upp mot i alla fall 6–7 procent. Det är inte orimligt, men givet att två problemområden kvarstår vågar Affärsvärlden inte räkna med mer än 4,5–5,0 procents rörelsemarginal. Multiplarna hamnar då kring ev/ebit 9,5 respektive p/e 12 för 2020, vilket framstår som rimligt givet bolagets svaga historik och låga tillväxt. Affärsvärlden avvaktar med Studsvikaktien.

Studsvik
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.