Stärker greppet om Skanska

När Skanskas vd Johan Karlström ställde sig upp på styrelsemötet i början på juli förra året och berättade om hål i bolagets amerikanska byggverksamhet var det inte första gången han kom med dystra besked.

Bara två år tidigare, inför halvårsrapporten 2015, hade Skanska tvingats vinstvarna, till följd av projektförluster på 120 miljoner kronor, även då i USA. Det hade väl varit okej. Om det inte vore för att han ett kvartal senare återigen tvingades till nedskrivningar på hela 630 miljoner kronor, även då till följd av projekt i USA som inte blivit så lönsamma som Skanska hade tänkt.

Nu kom Johan Karlström med besked om nya nedskrivningar. Ytterligare 420 miljoner kronor var borta och det var svårt för storägaren och styrelsemedlemmen Fredrik Lundberg att dölja sitt missnöje.

Det var inte bara i USA som Skanska hade problem. Man förlorade nästan lika mycket pengar i England. Även i Polen dök det upp surdegar. Det var osäkert om de 100 miljoner kronor i nedskrivningar som hade gjorts under årets första kvartal skulle räcka. Ändå hade Johan Karlström i årsredovisningen för 2017 talat om gynnsamma utsikter för året.

En vecka efter sommarens styrelsemöte vinstvarnade Skanska. Två månader senare lämnade Johan Karlström sin post. Det blev början på ett ledningsskifte av en dignitet som sällan skådats i svensk näringslivshistoria. När Skanska fyra månader senare vinstvarnade för andra gången det året hade inte bara vd lämnat, utan nästan hela koncernledningen. Bara tre av de tio ledningsporträtten som fanns i förra årets årsredovisning kommer att vara med i årets upplaga. Mellan dessa två vinstvarningar har ”hela havet stormat” på Skanskas huvudkontor på Kungsholmen i Stockholm.

Det mesta tyder på att Fredrik Lundberg har kopplat ett rejält grepp om bolaget.

***

Fredrik Lundberg blev storägare i Skanska 2010. Han tog då pengarna han fick från försäljningen av aktier i byggbolaget NCC och köpte in sig i den Industrivärden-kontrollerade konkurrenten.

– Varför ska man äga det näst bästa byggbolaget när man kan äga det bästa? resonerade Fredrik Lundberg enligt källor till Affärsvärlden.

Köpet gjorde honom till näst största ägare i Skanska och när han fem år senare tog kontroll över Industrivärden var makten över byggbolaget närmast total. Via Lundbergföretagen och Industrivärden kontrollerar Fredrik Lundberg i dag 36 procent av rösterna.

Fredrik Lundberg är känd för att styra med järnhand. Författaren Anders Ström beskriver hans ledarstil i sin bok Sveriges mäktigaste familjer.

”Som aktiv ägare satte Fredrik Lundberg press på företagsledningarna att leverera tillväxt och lönsamhet.”

”Som huvudägare tar han tag i ordförandeklubban direkt och tar ett tydligt ansvar för verksamhetens styrning.”

I fallet Skanska fick dock Johan Karlström år 2015 erbjudande om att bli ordförande i Skanska, när Stuart Grahamn lämnade. Efter att ha tackat nej gick klubban till Hans Biörk, tidigare finanschef i bolaget. Men få tvivlar på vem som har den verkliga bestämmanderätten.

– Fredrik hanterar Skanska som om det var hans eget företag. Han har egna kontakter med ledningen där han lägger sig i allt, stort som smått, säger en källa till Affärsvärlden.

Samtidigt bli det mer och mer tydligt att Hans Biörk tillhör Fredrik Lundbergs närmast förtrogna. I förra veckan valdes han in i Handelsbankens styrelse, där Fredrik Lundberg är stor ägare och vice styrelseordförande.

Redan under våren 2017 började Fredrik Lundberg och Hans Biörk fundera på om det var läge att skyffla om i toppen. Både finanschefen Peter Wallin och byggchefen Anders Danielsson fick då frågan om de skulle vara intresserade av att ta över efter Johan Karlström.

Båda ville, enligt uppgifter till Affärsvärlden, kliva in i Karlströms skor. Peter Wallin har jobbat på Skanska sedan år 2000. Han har haft en lång rad tunga befattningar på finanssidan. Enligt en tidigare anställd var han Hans Biörks skyddsling. Biörk fungerade som mentor och lyfte upp honom till många olika roller inom kon­cernen.

Anders Danielsson har arbetat på Skanska sedan 1991 och har haft lika tunga och lika många befattningar på Skanskas byggsida. Kampen stod därmed mellan en byggare och en ekonom.

Fredrik Lundberg, född byggmästarson och byggare i hela sitt liv, valde till slut Anders Danielsson.

Efter Skanskas styrelsemöte i juli 2017 beslutade styrelsen att göra en strategisk genomgång av Skanskas hela verksamhet och styrning. Arbetet inleddes på sensommaren och engagerade hela ledningen. Bara några veckor senare, den 13 september, lämnade Johan Karlström sin post.

Man kan spekulera i att Johan Karlström och Fredrik Lundberg hade fått nog av varandra. Fredrik Lundberg var trött på återkommande nedskrivningar och Johan Karlström var enligt uppgifter till Affärsvärlden störd över att Fredrik Lundberg la sig i detaljer.

Hans Biörck förnekar dock att det skulle finnas någon konflikt mellan styrelsen och Johan Karlström.

– Absolut inte. Att Johan är villig att kliva ner ska ses mot att han har jobbat som vd i ett stort börsnoterat företag i nio år. Johan har gjort ett framgångsrikt långt lopp, och att han valde att kliva av ett år tidigare än planerat utlöste det här, sa han till DI i december.

Men internt är man inte övertygad om att det är hela sanningen.

– Att Johan frivilligt skulle hoppa av från sin vd-post ett år i förtid är lika troligt som att han skulle bryta ett Vättern Runt-lopp bara några kilometer från mål, säger en tidigare nära kollega i Skanskas ledningsgrupp.

Johan Karlström får inget avgångsvederlag, möjligen ett bevis på att han lämnade på egen begäran. Men han kvarstår som ”rådgivare” till Anders Danielsson under återstoden av sin kontraktsperiod, som löper till januari 2019. Under den tiden har han full lön och pension.

Att Anders Danielsson efterträder Johan Karlström offentliggjordes den 7 december.

Därefter försvinner den ena efter den andra från toppen. Östeuropachefen och långvägaren Mats Williamson fick enligt källor till Affärsvärlden lämna sin post, medan ­Peter Wallin lämnar efter att ha förlorat kampen om vd-posten. Han var kvar till dess att bokslutet offentliggjordes den 1 februari.

Det var ett dystert sista bokslut han och den nye vd:n fick presentera. Under hösten kom elände från flera håll och kanter.

– Under fjärde kvartalet avslutades ett stort antal projekt i Polen med kostnads­överdrag, sa Anders Danielssons i samband med rapporten, när han förklarade varför Skanska fick ta 400 miljoner i nedskrivningar utöver de 100 som togs i början på 2017.

Till det kom ytterligare nedskrivningar i USA och England på sammanlagt 700 miljoner kronor.

Under 2017 har Skanska därmed gjort av- och nedskrivningar på 2,2 miljarder kronor. För fyraårsperioden 2014 till 2017 stiger dessa ”felräkningspengar” till nära 4 miljarder kronor. Börskursen under 2017 föll med 25 procent. Kanske inte så underligt att en vän av ordning, Fredrik Lundberg, tappade förtroendet.

Det var dock sannolikt inte bara de felräknade projekten som fick Fredrik Lundberg att reagera. Under den senaste 10-årsperioden har Skanska haft som målsättning att ha en byggmarginal på 3,5 procent. Bara tre av dessa tio år har man nått eller legat över det målet. I fjol blev det 0,8 procent.

Anders Danielsson ser ingen anledning att sänka ribban.

– Vi har en för koncernen oacceptabelt låg nivå som vi inte är nöjda med.

– Målsättningen att nå 3,5 procent är inte märklig. Vi har visat att vi kan leverera på höga nivåer, se bara på våra marginaler i Sverige för 2017 på 4,7 procent, säger han.

***

Goda marginaler i Sverige är ingen slump. Delvis är de hänförliga till bygget av det uppmärksammade Nya Karolinska i Solna, NKS.

Det var under Johan Karlströms andra år som vd, 2010, som landstinget gjorde sin beställning på sjukhusbygget. Kostnaden skulle uppgå till 14,5 miljarder kronor. Det var inte bara den största order Skanska någonsin tagit, det var också den första i Sverige enligt OPS-modellen, offentlig-privat-samverkan. Johan Karlström och Mats Williamson hade jobbat hårt i flera år för att få superbeställningen, som man hoppades skulle öppna dörren för privat finansierade offentliga projekt, något svenska politikerna dessförinnan varit skeptiska till.

För Skanska var OPS-projekt inget nytt. Man hade byggt både sjukhus och motor­vägar utomlands enligt den modellen. När det gällde sjukhus hade Skanska bland ­annat stor erfarenhet i Storbritannien där man tillsammans med private equity-bolaget Innisfree finansierat, byggt och drivit flera sjukhusprojekt.

Men nya Karolinska var ännu större. Det var så stort att ingen annan än Skanska ­vågade lägga ett anbud. Skanska blev därmed enda potentiella säljare till landstinget. Politikerna gjorde vad de kunde för att pruta på priset och fick ned det ett par miljarder, till 14,5 miljarder kronor. Men under resans gång insåg Stockholms läns landsting att man behövde det man plockat bort i offerten. Slutbeställningen hamnade därmed ändå på mellan 17 och 19 miljarder.

När landstinget fattade beslut om upphandlingen den 8 juni 2010 skedde det ­under protest från både Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Birgitta Sevefjord (V) beklagade skriftligen att ”förväntad konkurrens inte uppnåtts”, då bara ett anbud kommit in och att ”avkastningen till aktie­ägarna fortfarande var alltför stor” trots att avtalet omförhandlats. Miljöpartiet beklagade i sin skrivning att Skanska hemligstämplat de delar av avtalet som visade ”räntesatser, avkastningskrav och uppskrivning av index”. Affärsvärlden har tagit del av avtalet, men konstaterar att stora delar av den finansiella informationen är övermålad i svart.

Den 21 december i fjol, tre månader före utsatt tidsplan, stod den sista byggnaden i jätteprojektet, den för cancervård, klar. Därmed borde det också gå att göra en sluträkning på vad Skanska tjänat på sitt genom tiderna största bygguppdrag.

– Vi är nöjda med att ha levererat inom tidsram och budget, men vill inte kommentera lönsamheten i olika projekt, säger ­Anders Danielssons.

Resultat ”inom budget” ska med all ­säkerhet tolkas som att byggmarginalen blivit mycket bra. Budget för ett jätteprojekt där man varit ensam budgivare bör innehålla en betydande säkerhetsmarginal.

Enligt en person som tidigare suttit i företagsledningen har byggmarginalen periodvis legat på 8–10 procent. En annan person, som sitter i styrelsen för Skanska, nämner en mer normal nivå på 3–4 procent.

8 procent på 17 miljarder i byggkostnad blir cirka 1,4 miljoner kronor, 4 procent på 17 miljarder betyder cirka 700 miljoner kronor i rörelseresultat. På sex år. Det motsvarar cirka 5 till 6 procent av rörelseresultatet i hela den svenska byggrörelsen. En del av vinsterna från NKS ligger dock, enligt en källa, i det brittiska bolaget.

Anders Danielsson menar ”att bara för att man nu byggt klart ska det inte påverka ­siffrorna i den svenska rörelsen eller att marginalen där går ner”.

Det beror på att Skanskas byggvinst i Nya Karolinska, NKS, bara är grädden på moset i OPS-avtalet med Stockholms läns landsting. Formellt ligger hela OPS-projektet i Swedish Hospital Partners, ett bolag som hälftenägs av Skanska och Innisfree. Swedish Hospital har beställt byggdelarna och åtagit sig att underhålla, serva och driva allt utom själva den medicinska verksamheten.

För att alltid ha tillgång till fungerande lokaler och infrastruktur betalar landstinget cirka 52 miljarder kronor under kontrakts­tiden fram till 2040. Betalningen erläggs med cirka 2 miljarder kronor per år. Swedish Hospital står i dag också som ägare till fastigheten. Eventuella extravinster av att Skanska kan köpa fastigheten billigare från Skanska hamnar i Swedish Hospital – eller tvärt om, om bygget gått snett. Att byggaren Skanska har en byggmarginal är dock något som ligger utanför Swedish Hospital.

När byggdelen nu är klar, återstår det för Swedish Hospital att handla upp byggservicen/fastighetsförvaltningen hos Skanska. Annan service som reception, städning och mat har Swedish Hospital lagt ut på Coor Service Management, som man enligt grundkontraktet betalar 350 miljoner kronor per år till.

– Lönsamheten i serviceavtalet är högre än i byggdelen, säger en person som länge jobbade nära företagsledningen till Affärsvärlden.

Av de cirka 2 miljarder landstinget betalar Swedish Hospital per år kan således 350–400 miljoner kronor räknas av till Coor, resterande 1,6 miljarder ska täcka den fastighetsservice Skanska kommer att utföra samt de räntekostnader på cirka 500 miljoner kronor som Swedish Hospital har i lån som man tagit för att finansiera bygget och avskrivningar på byggnaderna.

Hittills är vinsterna i Swedish Hospital begränsade. Bolaget har tagit emot en avgift, likt en leasingavgift, från Stockholms läns landsting på mellan 2 och 2,5 miljarder kronor per år. SLL betalar bygget på avbetalning och blir efter ett antal år ägare till fastigheten.

Enligt Swedish Hospitals årsredovisning för 2016, som är den senast tillgängliga, blev resultatet före skatt 177 miljoner kronor medan Skanskas årsredovisning anger den till 299 miljoner kronor. Årets vinst efter skatt uppgick till 253 miljoner kronor. Delat på två ägare är det gott och väl över 100 miljoner kronor per år. Totalt fanns det 2016 ackumulerade vinstmedel i Swedish Hospital på nära en miljard kronor. Skanskas andel uppgick till 427 miljoner kronor – en siffra som kommer att växa i takt med att serviceavtalet träder i kraft.

Skanskas vinster på NKS är inte bara en traditionell avans utan kommer också av att man tagit på sig hela risken i projektet. Denna överföring av risken från landstinget till Swedish Hospital gjorde att Skanska kunde lägga på 30 till 35 procent i offerten, det vill säga 7 till 8 miljarder kronor. Skanskas ursprungliga investering uppgår enligt års­redovisningen till 650 miljoner kronor.

– NKS kommer att vara bättre som investering än bygguppdrag, säger en källa med insyn i processen.

Om vi summerar NKS-projektets byggvinst i Skanska och den hittills upparbetade vinsten för Skanska i Swedish Hospital summerar det till drygt 2 miljarder kronor.

Och vinsterna växer. Dessutom har NKS-avtalet lett till att Skanska kunna plocka hem flera nya kontrakt på sjukhusområdet, inte minst i Sverige. Aktieägarna i Skanska har således all anledning att tacka Johan Karlström för det avtalet.

Även om Johan Karlström under sina nio år som vd inte varaktigt lyckades nå ­målsättningen på 3,5 procent i byggmarginal har han alltså lyckats kompensera för det på andra områden. NKS är ett exempel. Men här märks även utvecklingen av Skanskas egen projektverksamhet, det vill säga byggandet av kommersiella fastigheter som ­sedan säljs när de är i drift och är fullt uthyrda. Projekten finansieras med förskotten man tar ut på sina övriga bygguppdrag. När Johan Karlström tillträdde som vd svarade byggrörelsen för drygt 90 procent av faktureringen och 73 procent av resultatet. I dag är byggrörelsens fakturering fortfarande drygt 90 procent men andelen av resultatet bara 30 till 40 procent. Resten är egna projektvinster. Volymen egna projekt har dubblats under Johan Karlströms tid och nu får hans efterträdare medvind i ännu inte avslutade projekt.

Frågan marknaden nu ställer sig är hur arvet efter Johan Karlström kommer att förvaltas. Styrelsen domineras av Fredrik Lundberg, och den exekutiva ledningsgruppen är med det nya strukturprogrammet koncentrerat till tre personer.

Alla Europachefer rapporterar direkt till vd Anders Danielsson. USA-verksamheterna rapporterar till Richard Kennedy. Claes Larsson är chef för projektutvecklingen och bostadssidan.

– Planen verkar vara att krympa Skanska och jag tycker det är sorgligt att se vad som nu händer med ett så fint bolag, säger Stuart Graham.

Johan Karlström har via Skanskas press­avdelning avböjt att kommentera.

Text av Hans Westerberg