Överdrivet kursfall i Skanska

Byggbolaget Skanska har haft en tuff tid på börsen. Efter att aktien nästan nådde 230 kronor i början av februari i fjol har den rasat med 38 procent till nuvarande 143 kronor. Kursfallet har kommit under en period där ett vd-byte ägt rum. I höstas aviserade Johan Karlström sin avgång efter nära tio år på posten. Han efterträddes av långvägaren Anders Danielsson, anställd av Skanska sedan 1991, som tillträdde vid årsskiftet.

Anders Danielssons första tid vid rodret har präglats av problem i Skanskas amerikanska verksamhet. Två stora OPS-projekt (offentlig privat samverkan); LaGuardia-flygplatsen i New York värt 23 miljarder kronor och motorvägen I-4 Ultimate i Florida värt 6 miljarder, har drabbats av förseningar och kostnadsöverdrag. Hela sex kvartal i rad har Skanska tvingats till nedskrivningar i den amerikanska verksamheten, varav i senaste kvartalet 0,9 miljarder hänförligt till OPS-projekten samt 0,4 miljarder i goodwillnedskrivningar relaterat till beslutet att lämna den amerikanska energisektorn.

Problemprojekten har medfört förändringar i strategin för Skanskas amerikanska verksamhet. Bland annat ska byggbolaget avstå från anbud på så kallade mega design-build OPS-projekt samt så kallade Engineering, Procurement and Construction (EPC)-projekt. Enligt vd Anders Danielsson är det tydligt att riskprofilen i mega design-build-projekt inte är attraktiv. Mindre prestigeprojekt, mer disciplin och vinst framför volym, verkar vara melodin framöver. Kanske blir förre vd:n Johan Karlström sannspådd? I samband med att LaGuardia-affären aviserades i juni 2016 sa han:

– Det här är Skanskas största projekt någonsin (reds kursivering).

Efter en rad besvikelser är investerarna oroliga för fler negativa överraskningar. Att byggbolaget flyttade kapitalmarknadsdagen från slutet av november till mitten av mars nästa år ökade inte direkt förtroendet. Vd Anders Danielsson sa dock i en intervju med nyhetsbyrån Direkt i samband med niomånadersrapporten att de stora USA-projekten nu kommit halvvägs och att det då är lättare att förutse kostnaderna. Efter ett sådant uttalande vore nya nedskrivningar i bokslutet överraskande. Samtidigt är 2018 redan ett förlorat år och det är inte ovanligt att nytillträdda vd:ar ”rensar bordet” under första året för att sedan kunna leverera, så det kan vara för tidigt att blåsa faran över.

Mot riskerna för nya smällar i USA ska ställas att Skanska i övrigt utvecklas väl. Sticker ut gör affärsområdet Kommersiell fastighetsutveckling där Skanska har 56 pågående projekt, vilket är rekordhögt. Intresset är stort såväl från hyresgäster som investerare, och enligt ledningen är utsikterna goda såväl i Norden som i Europa och USA. Under fjärde kvartalet bokas Skanskas hittills största kontorsförsäljning på cirka 4 miljarder kronor i Boston, USA, med en utvecklingsvinst för Skanska på omkring 1,2 miljarder.

Inom Bostadsutveckling är situationen något sämre, främst på grund av en osäkrare marknad i Sverige och Norge i spåren av det stora utbudet på marknaden. Affärsområdets underliggande rörelsemarginal var ändå 10 procent under årets nio första månader och skulle marknaden försvagas ytterligare har Skanska rimligen goda möjligheter att stärka sin position.

Skanskas balansräkning är nämligen stark; vid årsskiftet lär bolagets nettoskuld vara nere kring noll. Lägg därtill att koncernen via sin diversifierade struktur inte står och faller med ett par projekt eller med någon enskild marknad. Detta illustreras också av att Skanska historiskt visat god motståndskraft, där bolaget under svenska finans- och fastighetskrisen 1992 inte behövde dra in utdelningen utan bara sänkte den. Den globala finanskrisen 2008–2009 seglade Skanska igenom med ett hack i vinstkurvan och oförändrad utdelning (se diagram).

Nuvarande aktiekurs innebär implicit mycket lågt ställda förväntningar på utdelningstillväxt i Skanska. Anta oförändrad utdelning i vår på 8,25 kronor per aktie, vilket Affärsvärlden räknar med, ett avkastningskrav på 8 procent (Stockholmsbörsens långsiktiga reala avkastning på cirka 6 procent plus 2 procents inflation), och bara 2 procents utdelningstillväxt över tid. Då är Skanskas aktie värd 138 kronor, ner knappt 4 procent från nuvarande nivåer.

Och då ska beaktas att globala aktiemarknader inte är prissatta för att leverera avkastning i nivå med långsiktig historik. Det i kombination med nuvarande låga ränteläge gör att det går att argumentera för ett lägre avkastningskrav. Samtidigt har Skanskas ordinarie utdelning de senaste 20 åren följt en fin trend med i genomsnitt cirka 6 procents tillväxt per år. Visst, 2001–2002 kom ett par tillfälliga sänkningar, men samtidigt bjöd bolaget på extrautdelning åren 1999, 2005, 2006, 2007, 2009 och 2010.

Är Skanskas svacka bara tillfällig och bolaget snart är på banan igen vore det inte alls överraskande med en aktiekurs över 200 kronor på ett par års sikt. Inklusive utdelningar lär totalavkastningen summera till över 50 procent.

Risken finns naturligtvis att en konjunkturförsvagning i närtid, något det finns en del som indikerar, får pilarna att vända ned inom kommersiella fastigheter och ytterligare dämpar konsumenternas aptit på nya bostäder. I ett sådant scenario kan det inte uteslutas att Skanskas aktie går från billig till väldigt billig. Räknat på årsskiftesdata bottnade Skanska-aktien 2002 respektive 2008 ur på 1,5–1,7 gånger eget kapital, vilket motsvarar en aktiekurs på cirka 100–115 kronor.

Den verklige opportunisten kan givetvis vänta och hoppas att ett sådant läge dyker upp igen. Affärsvärlden ser redan en tydlig överreaktion i Skanskas aktiekurs där risk/reward ser klart attraktivt ut i absoluta termer och inte minst relativt börsen. Då är det närmast tjänstefel att inte trycka på köpknappen.