Kina visar vägen för vätgasen

För ett år sedan fanns det 8 000 bränslecellsbilar på vägarna. 2030 ska de vara en miljon – bara i Kina. Kan landets nya strategi ge tekniken den knuff den behöver?

”2018 var ett bra år för bränsleceller.” Så inleder E4Tech sin årliga rapport The Fuel Cell Industry Review. Visserligen var det ingen signifikant ökning av leveranserna, vare sig räknat i antal system eller megawatt, men mycket grundarbete gjordes, fortsätter författarna. Svenska förespråkare av bränsleceller brukar påpeka att det sker massor utomlands – till skillnad från den begränsade aktiviteten i Sverige. Och det stämmer – i viss utsträckning.

Sett till antalet levererade system dominerar Asien fullständigt, följt av Nordamerika och Europa. Asien har stått för hela tillväxten de senaste fem åren (se grafik).

Om leveranserna i stället ses utifrån antalet megawatt framträder en annan bild. Totalt levererades ungefär 800 megawatt i fjol. Kurvan går stadigt uppåt år för år. Men nu är det i stället Nordamerika som står för majoriteten. I USA tycks alltså finnas en förkärlek till större system än i Asien. Det beror delvis på ett återupptaget stöd för stationära system. Exempel på sådana kan vara att förse bostäder med värme och el (bränslecellen utvecklar värme under drift) eller som reservkraftsaggregat. Vätgasförespråkare synar just nu noga vad som sker i Kina. Landet har flera miljoner elbilar tack vare generöst stöd från staten. Financial Times uppskattar det till närmare 60 miljarder dollar det senaste decenniet (närmare 560 miljarder svenska kronor). Men nu ska subventionerna styras över till bränsleceller i takt med att batterifordon förväntas kunna stå på egna ben. Antalet bränslecellsfordon var i april i fjol så få som 8 000 stycken – i hela världen, enligt Internationella energi­ rådet IEA. Kinas mål för 2030 är en miljon fordon. USA siktar samma år på 800 000 stycken.

Det återstår att se vad Pekings ändrade strategi får för effekt på fordonsutbudet. Än så länge är det skralt, åtminstone vad gäller personbilar. Under 2018 lanserades visserligen ett par hett efterlängtade varianter: Hyundai Nexo och Mercedes­-Benz GLC F­cell.

Svenska bränslecellstillverkaren Powercell har haft projekt med Volvo Cars, bland annat att utrusta en XC90 med en bränslecellsstack som räckviddsförlängare. Vd Per Wassén konstaterar dock att arbetet står stilla.

– Volvo har fattat beslutet att bara jobba med batterier. Så det händer ingenting där, säger han.

Tekniken brukar generellt sett anses passa bättre i tyngre tillämpningar, som bussar och lastbilar. På bussidan är det faktiskt Europa som visar vägen, mycket tack vare att städer har börjat kräva nollutsläppsfordon i kollektivtrafiken. På lastbilssidan står förstås mycket hopp till det amerikanska uppstartsbolaget Nikola.

I Sverige har Powercell och Scania bestämt sig för att utveckla en sopbil driven av bränsleceller. Man kan här notera att Powercell bildades som en avknoppning från Volvokoncernen 2008. Men den första svenska lastbilen med svenska bränsleceller ser alltså ut att ha Scanias logotyp i fronten.

– Som tidigare Volvomedarbetare blir man ju lite ledsen. Men vi är inte ägda av Volvo längre och ser i Scania en fantastiskt fin lastbilstillverkare som vill prova på våra bränsleceller, säger Per Wassén.

Den marina sektorn kan bli viktig de kommande åren. I fjol slöt FN:s sjöfartsorganisation IMO branschens motsvarighet till Parisavtalet. Sedan dess har bland annat ABB tecknat ett samförståndsavtal med den kanadensiska bränslecellstillverkaren Ballard Systems kring utvecklingen av ett system på 3 megawatt. Powercell har i sin tur tecknat ett liknande avtal med Siemens.

För ett komplett ekosystem måste även vätgasen kunna produceras grönt. Norska Nel är en viktig spelare. Företaget utvecklar tankstationer och elektrolysörer som spjälkar vatten till vätgas och syrgas. Gasen kan därefter lagras i tankar.

Jacob Krogsgaard, chef för Nel Hydrogen Solutions, förklarar varför det blir allt viktigare att lagra energi från förnybara källor, och tar situationen i Danmark som ett exempel:

– Den gröna energin blir billigare och billigare. Danmark hade i fjol strax under 50 procent av sin elproduktion från vind, men bara 31 procent av konsumtionen. Resten exporterades. Så vi behöver ett sätt att lagra energin, säger han.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF
Annons från AMF