Inte längre en vinstmaskin

Två saker är viktigt att veta om e-kronan. För det första: Nej, det handlar inte på något vis om en blockkedjevaluta i stil med famösa bitcoin. Exakt hur e-kronan krypteras om den blir verklighet är underordnat, det löser sig.

För det andra: Ja, nu blir det mer komplicerat.

En e-krona handlar direkt och indirekt om att säkra det svenska betalningsväsendet. Med en e-krona kan Riksbanken tillhanda digitala betalningar som inte är helt beroende av en tredje – ofta utländsk – part. Centralbanken kan också få lite nya välbehövliga intäkter, genom att ta igen åtminstone en del av marknaden för betalningar som förlorats i takt med att kontanter tappat i popularitet. På fackspråk kallas det seignorage, Riksbankens vinst på kontanthanteringen. Läs Lotta Dinkelspiels reportage på sidan 14 för att få en mer fullständig förklaring av begreppet. Men kortfattat är sedlar och mynt en räntefri fordran på Riksbanken. Historiskt har nettoavkastningen på dessa varit riktigt hög.

Men lönsamheten är inte en fråga som rikbanksdirektionen har i uppgift att driva, utan något politikerna behöver fundera igenom. Det finns också ett mer direkt incitament: mellan 1990 och 2015 bidrog Riksbanken med 210 miljarder kronor till statskassan.

Seignoraget uppgick 2009 till 5,8 miljarder kronor. År 2017 hade det krympt till 145 miljoner. En centralbank ska inte behöva gå med mössan i hand till regeringen och äska medel, det undergräver förtroendet för dess självständighet och därmed också för betalningsväsendet. En välfungerande Riksbank är också lönsam.

Ny podd på Affärsvärlden

Torsdag den 7 februari har podden Affärsvärlden premiär. Den handlar om oss och vår journalistik och leds av Affärsvärldens Helene Rothstein, som bjuder in externa och interna gäster. Först ut blir Affärsvärldens krönikör Stefan Stern, med ett förflutet inom den socialdemokratiska toppen, Investors ledning och nu som rådgivare åt Nordstjernan. Finns där poddar finns.