Sparrobotar vinner mark

Investeringsrådgivning har funnits under lång tid men var länge förbehållen förmögna bankkunder, eller handlade egentligen om ren försäljning av en banks produkter.

Ny teknologi öppnar dock nya möjligheter och med hjälp av digitala gränssnitt och algoritmer kan i dag en dator leverera en lämplig sammansättning av investeringar baserat på en viss kunds riskbenägenhet, investeringshorisont och andra parametrar.

I dag finns ett tiotal robottjänster för förvaltning och rådgivning på den svenska marknaden och även en del storbanker har hakat på trenden, senaste Danske Bank med sin sparrobot June. I en rapport från april i år uppgav Finansinspektionen att 900 miljoner kronor låg under robotförvaltning i oktober men personer i branschen uppskattar att det snarare rör sig om mellan 3 och 5 miljarder.

Största aktören Lysa säger att de i dag har omkring 2,2 miljarder under förvaltning. Varken Fundler eller Opti vill uppge hur mycket de förvaltar men Optis styrelseordförande Ann Grevelius säger att man har hundratals miljoner och att man vuxit med 300 procent bara i år. Fundler säger att man har stark tillväxt i antal kunder.

I grunden handlar det om digital diskretionär förvaltning som mestadels bygger på ett antal börshandlade ETF-fonder eller billiga index-fonder. Den största oberoende aktören Lysa har i dagsläget två egna fonder, en för aktier och en för räntor som sätts ihop utifrån kundens profil och sedan justeras löpande i takt med att de underliggande marknaderna ändras. Enligt Lysas Vd Adam Jacob kommer antalet fonder inom kort att utökas till uppåt tio stycken. Det blir fler räntefonder med olika durationer och aktiefonder med lite olika geografisk tonvikt.

Fundler, som tidigare hette Prime Pilot, bygger portföljer utifrån ett antal förvalda fonder, i dagsläget omkring åtta varav de allra flesta ETF:er. Fundlers vd Ulf Ahrner säger dock att man håller på med en uppgradering av hela verksamheten och att antalet fonder kommer att öka signifikant inom kort.

Opti arbetar med ett brett utbud av fonder och säger själva att de analyserar 3 600 fonder.

I grund och botten är det två saker som gör att en robotrådgivare är intressant. Dels bekvämligheten med att inte behöva bevaka, utvärdera och bestämma sin allokering mellan aktier, räntor och annat, givet att man har den insikt och kunskap som krävs. Dels möjligheten till så bra avkastning som möjligt givet en viss risknivå.

Den första är förstås obestridlig medan den andra är svår att utvärdera, eftersom det rör sig om olika portföljer, där det är svårt att definiera mot vad de ska jämföras.

Det är heller inte gratis och avgiften för förvaltningen ligger på mellan 0,24 och 0,5 procent av kapitalet. Till det kommer avgiften för underliggande fonder, men ett plus är att kunden ibland får tillbaka försäljningsprovisionen som man annars oftast betalar.

För någon som i dag sitter med pengarna på ett räntelöst konto och kanske en del, ofta dyra, traditionella fonder, så förefaller en robotförvaltare som ett intressant alternativ. Både för bekvämligheten och för att avkastningen sannolikt går att förbättra.

För den lite mer engagerade och insatte kan det vara värt att överväga att ta hand om allokeringen mellan aktier och räntor själv. Då kan man använda breda och billiga aktie- och räntefonder, till exempel från AP7 som dock bara finns inom PPM.