Döden som trygg hamn

Robin Braislin Ciacimino och hennes man Jim, som bor i Kalifornien med sina två hundar, gjorde förra året ett val som allt fler amerikaner överväger. För 15 år sedan tecknade de en livförsäkring åt Robin som kostade 400 dollar i månaden. När de blev pensionärer, och premierna dessutom började bli dyrare, kändes det som en allt mindre motiverad utgift. Dessutom, hade Robin hört från en vän, så kunde de få rätt bra betalt om de gjorde sig av med försäkringen till en tredje part.

Hennes efterlevande skulle i och för sig få 250 000 dollar den dagen hon dog, men som fullt frisk tyckte hon att ett erbjudande strax norr om 70 000 dollar i handen i dag var ett väldigt lockade erbjudande.

– Processen var enkel om än något lång, men på det stora hela en bra upplevelse, berättar Robin som sålde försäkringsbrevet till bolaget Abacus Settlement LLC, som nu kommer att få försäkringsbeloppet den dagen hon går bort.

Döden, eller snarare andrahandsmarknaden för amerikanska livförsäkringar, har på senare tid attraherat allt fler köpare från Wall Street, Singapore, London – och Östermalm.

– Den stora fördelen med detta är att industrin är en lågrisksektor som är helt okorrelerad från resten av finansmarknaden på ett sätt som få andra placeringar är, säger Gustaf Hagerud, vd på Resscapital AB, som investerar i livförsäkringar.

Oberoende av hur börsen, konjunkturen, oljepriset eller obligationsmarknaden beter sig kommer folk fortfarande att i jämn takt dö av gammal ålder. Här finns historisk statistik, stora tillgångar, och en reglerad samt fungerande amerikansk marknad att luta sig mot på ett sätt som öppnar upp för en av de mer morbida placeringarna man kan göra.

Handeln i livförsäkringar är komplex på ett sätt som gör den svår att handla i för andra än nischade investerare, men grunderna är enklare att förstå.

Det finns uppskattningar på att uppåt 60 procent av alla amerikaner har en livförsäkring. De tecknas ofta i ett skede av livet när ens bortgång hade fått svåra finansiella följder för resten av familjen. När de blivit äldre, barnen har flyttat hemifrån och lånen på bostaden är avbetalda, så minskar behovet av denna typ av katastrofförsäkring samtidigt som premierna blir allt dyrare. Dessutom innebär ålderdomen inte sällan stigande sjukvårdskostnader.

En nästan hundra år gammal dom från högsta domstolen i USA gör att en livförsäkring kan hanteras som vilken annan egendom som helst. I stället för att bara sluta betala, så kan en försäkringstagare försöka sälja sitt försäkringsbrev om beloppet är tillräckligt attraktivt för en investerare. Med en större andel bolag hungriga på livförsäkringar är chanserna att hitta en köpare goda.

Bolaget tar över försäkringen, ofta till en bråkdel av försäkringsbeloppet, fortsätter att betalar premierna, och kammar sen in pengarna när personen dör.

Under 2018 uppskattas andrahandsmarknaden ha omsatt 5 miljarder dollar, vilket är mer än dubbelt så mycket jämfört med för bara tre år sedan. Tillväxten i marknaden har snittat 34 procent de senaste fem åren, och den potentiella marknaden uppskattas vara 200 miljarder dollar, enligt investeringsfirman Conning.

Amerikanska bolag som Coventry First och Abacus dominerar marknaden. De sex största aktörerna bedöms stå för 70 procent av alla försäkringsköpen, men några få internationella aktörer har gett sig in som aktörer.

På Östermalm, på ett anonymt kontor mittemot Humlegården, sitter de män som förvaltar Nordens enda fond inriktad på investeringar i livförsäkringar. Få andra ljud än en uppspelt tax på kontoret vittnar om någon större aktivitet en tisdagseftermiddag i oktober. Resscapital har köpt amerikanska livförsäkringar sedan fonden Ress Life Investments startades 2011 och har byggt upp en portfölj värd över 500 miljoner dollar i nominellt värde.

Vd Gustaf Hagerud, tidigare vice-vd på Tredje AP-fonden, började lägga märke till livförsäkringarnas fördelar under sin tid på den statliga pensionsjätten.

– Efter finanskraschen sökte vi efter okorrelerade placeringsmöjligheter för att diversifiera tillgångarna bättre, som fastigheter, infrastruktur, skog och cat bonds (katastroffonder, reds anm). Då intresserade jag mig också för andrahandsmarknaden för livförsäkringar.

AP3 stoppade aldrig in några pengar under Hageruds tid. Placeringen hade varit för liten för att få någon balanserande effekt för en så stor fond, berättar Hagerud som började på Resscapital 2017.

Bland storägarna i fonden finns Apotekets- och Volvos pensionsstiftelser och H&M-arvtagerskan Lottie Tham. Det är också precis den typen av långsiktsinvesterare som Resscapital främst vänder sig till, även om det är möjligt för vanliga sparare att kliva på.

Sedan 2015 är företaget nämligen listat som Ress Life Investments A/S på Nasdaq i Köpenhamn, och handlas som en alternativ investeringsfond som emitterar nya aktier varje månad för dem som vill köpa in sig.

Att fonden är noterad och har sin styrelse i Köpenhamn har att göra med att Danmark har ett förmånligt dubbelbeskattningsavtal med USA. Hela förvaltningen sköts i Resscapital från Stockholm.

Aktieägarna kunde 2018 ta del av en avkastning på nästan 10 procent under 2018. Motsvarande siffror för 2016 och 2017 var 2,68 och 6,77 procent (se graf).

Det uttalade målet är en årlig avkastning på 7 procent över en femårsperiod till en låg risk. Över de senast fem åren har fonden en realiserad volatilitet på 4 procent.

Strategin Resscapital tillämpat hittills är att satsa på stora försäkringsbelopp med långa livslängder. En snittförsäkring de köper tillhör en 78-årig man som enligt läkarutlåtande förväntas leva ytterligare tolv år och har en försäkring med ett nominellt värde på 2 miljoner dollar. Inköpspriset för dessa försäkringar ligger i snitt på 10 till 20 procent av det nominella beloppet, enligt Hagerud.

Det finns en rad risker i att köpa livförsäkringar på sättet som Resscapital gör. Gemensamt för hela industrin är att lönsamheten kan minska om branschen blir för stor. Premierna är i dag satta av livförsäkringsbolagen med en kalkyl som räknar med att merparten av försäkringarna kommer avslutas innan personen dör. När försäkringen säljs vidare är det däremot nästan garanterat att premierna kommer betalas tills att försäkringen betalat ut, eftersom investerarna inte avslutar den i förtid. Det finns redan exempel på livförsäkringsbolag som höjer sina premier för att kompensera, med effekt i lönsamhet för bolagen på andrahandsmarknaden och dyrare försäkringar för individen.

Andra risker som är specifika för Resscapital är till exempel att fonden är helt dollarbaserad, vilket innebär en risk för investerare som inte har dollar som basvaluta. Ett annat jobbigt scenario är om flera stora investerare skulle kliva ur. Aktieägarna kan begära inlösen på sina andelar som tvingar bolaget att göra sig av med försäkringar innan de har betalats ut.

– En fråga vi ofta får är om det inte är en stor risk för oss att människor lever allt längre, säger Hagerud om den tillsynes tvärtom-värld som han hör hemma i.

Han pekar då på Resscapitals track-record i en graf, som visar att deras bedömningar av personernas livslängd i regel har visat sig vara snäppet överoptimistisk eller pessimistisk beroende på vilken sida av ekvationen man befinner sig. De medicinska rapporter de förlitat sina kalkyler på har hittills överskattat den faktiska livslängden, vilket då inneburit större faktisk utbetalning än beräknat.

Robin Braislin Ciacimino säger sig inte ägna mycket tanke åt kalkylerna och prissättningen andra har gjort på hennes liv.

– Sådan är branschen. Jag är nöjd med att ha fått ut pengar från min försäkring som jag annars hade sagt upp och inte fått något för överhuvudtaget.

Hur döden växte fram som investering

I början av förra seklets USA blir den 30-årige John C Burchard akut sjuk, men saknar pengar till att betala en nödvändig operation. Som betalning erbjuder han i stället en Dr Grigsby att ta över hans livförsäkring med försäkringsbolagets goda vilja.

När Burchard ändå dör ett år senare tar hans familj saken till rättegång, och det hela leder hela vägen upp till högsta domstolen. Där slås det fast att ett försäkringsbrev är att klassas som en vanlig egendom som står individen fri att sälja till tredje part. Därmed läggs grunden till handeln med livförsäkringar.

Det ska dock dröja till 1980-talets aids-kris som det på riktigt kan talas om en industri. När plötsligt en stor skara unga och välförsäkrade män fick diagnoser som i regel var dödsdomar kunde investerare köpa försäkringarna till en summa nära det nominella värdet och ändå räkna hem stora vinster på en kort horisont.

Med bromsmedicinerna försvann den guldrushen för andrahandsmarknaden för livförsäkringar nära döden, och branschen riktade i stället om till äldre men friskare individer. Investeringsviljan, som i mycket annat, försvann helt under finanskrisen 2008, men har nu kommit in i en andra andning.

Andrahandsmarknaden för livförsäkringarna regleras på federal nivå i USA, och 45 stater har i dag bestämmelser som informationskrav, medgivande från anhöriga och hur lång tid som måste ha passerat från att försäkringen tecknas innan den får säljas vidare.