”Det har blåst motvind”
En 72-årig kvinna, utklädd till cowboyflicka, skrider ner för den långa grågröna trappan av kolmårdsmarmor inne i Stockholms stadshus. Hon går ner från Gyllene salen till Blå hallen, salen där Nobelbanketten hålls varje år. Det är lördag den 25 augusti 2018 och kvinnan sjunger en egenkomponerad text till tonerna av den amerikanske countrysångaren Vern Gosdins This Ain’t My First Rodeo.
”You say you’re not in favor in anything we do
In keeping schools in order and with no gum to chew
And you don’t know if permits will stay in place or not
But inspector, I assume you’ve seen a lot
Many schools in chaos, to me that’s what they say
why not at least consider Tough love to be the way.”
Versen hade sannolikt inte räckt till ett Nobelpris, men för alla de 420 gästerna i Blå hallen – rektorer, vicerektorer, vaktmästare, lärare och andra som bidragit till framväxten av friskolekoncernen Internationella Engelska skolans (IES) – är framträdandet bejublat och ses som en av höjdpunkterna på skolans 25-årsjubileum.
IES-grundaren och friskoleentreprenören Barbara Bergström utbrister i ett gapskratt efter att återigen ha framfört sin sång, den här gången inför Affärsvärldens reporter och fotograf. Hon berättar att hon ofta red rodeo under några år i Oregon i USA, därav temat på sången – och klädseln är i original från den tiden.
Det är nu början på november och vi befinner oss i en klassisk skolbyggnad klädd i rödbrunt tegel, IES Enskede-skolan i Gubbängen söder om Stockholm. Eller moderskolan, som Barbara Bergström kallar den, för att den var hennes första egna skola. På IES Enskede går 920 elever från årskurs 4 till 9. I fåtöljen på rektor Robert Clarks spartanskt inredda kontor sitter Barbara Bergström elegant klädd i en röd dräktjacka, en tjock halslänk i guld och svart knäkort skinnkjol. På bordet står en ljusrosa handväska från Anne Klein.
Hon äter flitigt av blåbären som är framställda på bordet. Själv är hon dock allt annat än ett blåbär i den svenska skolvärlden. Barbara Bergström är entreprenören och eldsjälen som har rört om i det svenska skolsystemet sedan hon grundade friskolekoncernen 1993, året efter att friskolereformen och det fria skolvalet infördes.
Blicken är fast, handslaget likaså. Att beskriva henne som en karismatisk person, någon som ”tar plats i rummet”, vore en underdrift. En del kallar det pondus. Hon tar plats och vet vad hon vill. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att hennes frustration över hur den svenska skolan fungerade kanaliserades genom att starta en egen skola, i stället för att fortsätta som NO-lärare på en kommunal skola i Stockholm
Med fokus på disciplin, ordning och reda, höga förväntningar och undervisning på engelska var intresset stort bland föräldrar, och att fylla den nya skolans platser var inga problem.
Skolåret 2018/2019 har koncernen IES vuxit till nära 26 000 elever, fördelade på 36 skolor över hela Sverige. Eleverna når väsentligt högre resultat på de nationella proven i matematik, svenska och engelska jämfört med andra skolor, såväl friskolor som kommunala.
– Allt börjar med ledarskapet på skolan, att hitta rätt rektor är det absolut viktigaste. Men också det svåraste. Du måste vara närvarande bland lärarna och eleverna hela tiden, alltid vara ute i verksamheten, säger Barbara Bergström.
Kanske är det inte så konstigt att det krävdes tre rektorer innan hon hittade sin efterträdare, nuvarande rektor Robert Clark, till rektorsrollen på IES Enskede, som hon lämnade år 2003.
– Jag har tappat räkningen på hur många jag har sparkat genom åren. Det finns alltid en kostnad på det personliga planet, emotionellt och finansiellt när man avskedar folk. Men det måste till sist ske om en rektor inte fungerar i sin roll. Eleverna måste alltid komma först.
Hon bedömer att omkring hälften av skolorna har kvinnliga rektorer, vilket är något hon har stöttat extra mycket genom åren. Råden till dem är många.
– När du går in i ett rum: Äg det! Och klä dig för det. Sätt på dig höga klackar så att de vet att du är där. Vik inte ner dig! Första intrycket är viktigt. Håll huvudet högt!
Hon refererar till ”The Founder’s Mentality”, grundarens mentalitet (också titeln på en bok av managementkonsulterna på amerikanska Bain & Company, Chris Zook och James Allen). Så fort du avviker från kärnan eller grunden i verksamheten finns det bara en väg kvar och det är neråt.
Barbara Bergström är född i Tyskland men tillbringade tonåren i USA. Hon talar utmärkt svenska efter femtio år i Sverige men landar ändå i engelskan när hon svarar på frågor. Hon har byggt upp IES med hårda nypor och mycket kärlek, med den för henne centrala mentaliteten som ska genomsyra verksamheten, ”Tough Love”. Det begreppet är för övrigt även namnet på boken om skolans 25-åriga historia som kom ut våras, skriven tillsammans med maken Hans Bergström, DN:s tidigare chefredaktör.
– Du måste vara tuff och sätta gränser, men inte utan att visa kärlek. Uppträder man med auktoritet, så är det viktigt att eleverna förstår att det sker av kärlek och omsorg. Eleverna har rätt att känna sig trygga i klassrummen och känna sig trygga när de lämnar klassrummen. Annars finns inte förutsättningarna för att eleverna ska kunna lära sig, säger hon.
Ordningsreglerna innehåller egentligen inga märkligheter, men uppfattas ändå ofta som stränga eller auktoritära av externa bedömare. Kom i tid, mobiltelefonförbud, hyfsad klädsel, inga huvudbonader, inget spring eller skojslagsmål i korridorerna, nolltolerans mot mobbning, klotter och skadegörelse. Lärare och annan personal tilltalas som i USA – med titel och efternamn. Alla elever står radvis uppställda utanför klassrummet och hälsar på läraren innan lektionen börjar. Skolan är helt enkelt en arbetsplats för elever och lärare, där alla visar respekt för varandra, annars blir det konsekvenser i form av varningar, kvarsittning och föräldrasamtal.
Moderskolan i Enskede ser ut att bekräfta dessa regler. Det är rent, prydligt och utan synligt klotter, inklusive på toaletterna. Det finns bara en entrédörr, bemannad med reception, och på morgonen hälsar rektorn eller skolpersonalen ”Good morning” till alla elever, föräldrar och besökare. Inklusive Barbara Bergström. De flesta på skolan verkar veta vem hon är. Oavsett om det är vaktmästarna, lärarna eller eleverna så hälsas och kramas det i korridorerna när hon besöker koncernens moderskola.
Men något vidare erkännande från lokala eller nationella politiker har det inte blivit genom åren. Skolverket och Skolinspektionen har aktivt motarbetat skolan på olika sätt, enligt Bergström, och IES har ofta använts som slagträ i den politiska debatten, inte minst de senaste årens debatt om vinster i välfärden. Hon tycker att allt det som har gjort Engelska skolan så framgångsrik har bekämpats av skolmyndigheter, som större auktoritet för rektorn och tidiga betyg.
Vad säger du till dem som tycker att IES bär drag av elitskola?
– Det är frivilligt att gå här och vi är väldigt tydliga med vad vi förväntar oss av eleverna. Skolan är öppen för alla, sätt barnen i kö.
Är kösystemet rättvist?
– Det är så det ser ut och jag tror inte på lotterisystem alls. Ska din framtid avgöras av ett lotteri? Nej.
En annan återkommande kritik av IES och friskolor generellt är att dessa plockar russinen ur elevkakan, dränerar den kommunala skolan på resursstarka elever och därmed ökar segregationen. Barbara Bergström håller inte med om den bilden och pekar på att IES driver 17 av de 20 största grundskolorna i Sverige och att en stor del av skolorna är lokaliserade till vad en del kallar mindre privilegierade områden. IES har en betydande övervikt av elever med invandrarbakgrund, 38 procent jämfört med 24 procent för kommunala skolor. På elva av skolorna är elever med utländsk bakgrund i majoritet.
Barbara Bergström har nära till skratt och är närvarande i samtalet. Men när segregation, vinster i välfärden och betygsinflation kommer på tal blir tonen bestämd och blicken fastare bakom de rödfärgade glasögonbågarna. Genom åren har hon ibland frågat sig själv vad hon egentligen sysslar med när motvinden hela tiden blåser från myndigheter, politiker och alla friskolekritiker.
– Jag stjäl skattebetalarnas pengar och bidrar till segregation. Listan kan göras lång över allt som jag anklagas för. Det är inte roligt men jag måste ändå fortsätta kampen för en bättre skola.
Bergström medger att det inte har varit friktionsfritt att ha sålt stora delar av livsverket 2012 till det amerikanska private equity-bolaget TA Associates, liksom börsnoteringen 2016.
Hon fick närmare 700 miljoner kronor för sina aktier i IES och betalade drygt 200 miljoner i skatt. Det placerade henne högst upp på listan över privata skattebetalare i Sverige under 2012. Kvarvarande innehav, 19 procent av kapital och röster, är i dag värt 500 miljoner kronor.
Barbara Bergströms barn var inte intresserade av att ta över verksamheten, därför behövdes en ägare som bevarade självständigheten och särarten för IES. TA Associates har grundats i nära samarbete med Harvard-stiftelsen och har en anglosaxisk bakgrund som passade. Bergström knorrar lite över den ökade administrationen i organisationen som en börsnotering innebär. Som sig bör för en utpräglad entreprenör, med andra ord.
I våras blossade en ny betygsdebatt upp efter en publicerad studie av betygssättningen i grundskolan, där de tre stora friskoleföretagen Academedia, IES och Kunskapsskolan pekades ut för att ha betygsinflation i högre utsträckning än i kommunala skolor. Den korta versionen enligt IES är att Skolverkets statistik, baserad på individuell data från SCB, visar att IES eller andra friskolor generellt inte har större avvikelser mellan resultatet på nationella prov och slutbetyg än kommunalt drivna skolor. Det gäller kärnämnena matematik, svenska och engelska där alla elever genomför nationella prov. För flera av de estetiska ämnena, som saknar nationella prov, finns dock en avvikelse till friskolornas nackdel som kräver vidare forskning. IES ligger till exempel lite högt i ämnet musik och frågan granskas nu av IES vidare även på styrelsenivån.
Hon tycker ändå att hon stadigt får bekräftelser att IES gör rätt och att delar av svensk skola sakta men säkert verkar följa efter. Oavsett om det handlar om tidiga betyg, ordentlig kost, mobilförbud eller disciplin i klassrummen. När Barbara Bergström summerar sina 25 år som entreprenör är det vad skolorna betytt för tusentals elever som ger henne en känsla av mening.
– Jag är 72 år ung och vid en viss tidpunkt börjar man titta tillbaka och utvärdera vad man har gjort. Den största belöningen är alla liv som vi genom IES har förändrat till det bättre. Om jag så bara har räddat ett liv under 25 år, så är det mer än de flesta människor kan säga. Men när jag tittar tillbaka i dag kan jag konstatera att jag har räddat många liv.
I november deltog Barbara Bergström som huvudtalare på Affärsvärldens Årets ledare i Gyllene salen. Hon avslutade med att sjunga några rader ur This Ain’t My First Rodeo, precis som på IES 25-årsjubileum i augusti.
Kanske var det genrepet. Barbara Bergström ska nämligen delta på Nobelmiddagen i december. Något som kan ses som bevis på de framgångar hon haft. Hon har under 25 år framgångsrikt ridit rodeo i det svenska skolsystemet, som i vissa avseenden kan liknas vid vilda västern. Och hon sitter fortfarande kvar i sadeln.
Populär friskola
Namn: Internationella Engelska skolan.
Börsvärde: 2,6 miljarder kronor.
Ägare: TA Associates 32 procent, Barbara Bergström 19 procent.
Vd: Anette Brodin Rampe.
Omsättning: 2,3 miljarder kronor 2018p (Källa: Factset).
Rörelseresultat: 155 miljoner kronor 2018p (Källa: Factset).
Antal anställda: 2 500.
Antal elever: 26 000 (läsåret 2018/19).
Antal registreringar i skolköerna: 190 000.
Barbara Bergström
Ålder: 72 år.
Uppväxt: Född i Tyskland, där hon gick i katolsk skola, tonåren i Buffalo i staten New York. Kom till Sverige 1968 som NO-lärare.
Familj: Make Hans Bergström (docent och tidigare chefredaktör och ansvarig utgivare Dagens Nyheter), två vuxna barn från tidigare äktenskap.
Bor: Hus i södra Florida, timmerhus i staten New York och radhus i Täby, utanför Stockholm.
Aktuell: Grundare, ägare och avgående styrelseledamot i Internationella Engelska skolan (IES).
Fritid: Läser mycket böcker och vetenskapstidskrifter. Vara ute i naturen. Botanik.
På nattduksbordet: Leonardo da Vinci av Walter Isaacson och Stehpen Hawkings Korta svar på stora frågor.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.