Dags att leverera

Ryktet om min död är starkt överdrivet.” Casper von Koskull inleder det interna mötet med de anställda på det svenska huvudkontoret på Smålandsgatan i centrala Stockholm med att citera Mark Twain. Videon kommer inte i gång, en mikrofon raspar ett tag. Men mötet är välbesökt, stämningen god, citatet drar ner skratt och von Koskull ser ut att trivas. Dödsspekulationerna från mediernas näringslivssidor känns långt borta.

Helsingforsfödde Casper von Koskull har nu suttit drygt tre år på högsta posten i Nordens största bank. Vägen dit har gått via en lång och klassisk finansbranschkarriär. Han är utbildad på Handelshögskolan i Helsingfors och Harvard Business School, har haft anställningar i New York, London och Frankfurt för bland andra Citibank och Goldman Sachs. Till Nordea kom han 2010, då som chef för storföretagsenheten Wholesale Banking. Trots sitt adliga efternamn (ätten härstammar från Livland, Baltikum) var uppväxten ganska ordinär. Pappan var pappersingenjör, vilket betydde uppväxt i måttligt glamorösa finländska bruksorter som Högfors och Tervakoski.

Casper von Koskull beskrivs av medarbetare på Nordea som resultatinriktad och prestigelös. Han gillar att göra affärer och är betydligt lättare att jobba med än sin företrädare Christian Clausen. Det finns väldigt lite av bankdirektör över honom, säger en källa som jobbat nära ledningen under både Clausen och von Koskull.

Gedigen finanserfarenhet, folklig förankring, rätt attityd och businessinriktad. Förutsättningarna låter som perfekta, ändå är inte medieuppgifter om missnöjda stor­ägare och dödsspekulationerna kring von Koskulls framtida vara som vd tagna ur luften. Och för att förstå vad det handlar om kan man använda ytterligare ett citat som tillskrivs Mark Twain: ”Saknaden av pengar är roten till all ondska.” Casper von Koskull har hittills inte levererat i termer av vinst och aktieägarvärde. Avkastning och värdering i förhållande till eget kapital är lägst bland storbankerna, och kostnader genom intäkter högst. Det yttersta måttet på hans prestation, aktiens totalavkastning, visar i euro minus knappt 3 procent sedan han tillträdde 2 november 2015.

– Jag upplever det självklart inte som tillfredsställande. Samtidigt har banken genomgått en enorm transformering de senaste tre åren, jag har ännu inte kunnat visa vad det leder till. Min målsättning är att öka intäkterna, sänka kostnaderna och få kapitaleffektivitet. Det ska inte bara reflekteras i siffrorna utan även i aktiepris och avkastning till aktieägarna, säger Casper von Koskull när Affärsvärlden träffar honom efter bankens interna möte i Stockholm.

Transformering betyder i det här fallet en rad saker, förklarar von Koskull: tunga investeringar, på tre år drygt 700 miljoner euro, i riskhantering och regelefterlevnad. Förenkling av system och struktur för att bli en nordisk bank i stället för fyra, ökade finansiella buffertar, investeringar på över 200 miljoner euro i digitala lösningar, bland annat i ny mobilbank och rådgivningsmöten online. Rådgivning via Skype är väldigt uppskattat; nio av tio som har prövat det vill göra det igen.

Nordea har också dragit ned risken, främst genom att avveckla verksamheten i Baltikum och merparten av engagemangen i Ryssland, hela privatlåneportföljen har avyttrats.

– Vi har ägnat åt oss de-risking och minskat på bankens verksamhet och samtidigt ökat det egna kapitalet, det påverkar förstås avkastningen. Men just nu är det inte så dumt att vara en av de högst kapitaliserade bankerna i världen, eller hur?

Nej, det är onekligen svårt att argumentera emot. Samtidigt har transformeringen haft ett högt pris. Intäkterna har minskat fyra år i rad och Nordea har tappat marknadsandelar, med undantag för storföretagskunderna. Det är inte bara resultat av medveten minskad risk. Fullt upptagna av att transformera banken har Nordea inte haft tillräckligt med tid för kunderna. Det är som utomstående svårbegripligt att man inte i varje moment först fokuserar på kunden och att ironisera över introverta storbanker som när Dagens Nyheter nyligen satte rubriken ”Nordeas nya fokus – ta hand om kunderna”. Casper von Koskull säger att omvärlden underskattar hur omvälvande förändringen av Nordea är och hur tidskrävande anpassningen till nya krav på riskhantering och regelefterlevnad har varit.

– Det är lätt att tro att det är någon annan som ska genomföra sakerna när man gör så här stora investeringar. Men det är ofta samma personer som har kundrelationen och ska se att till exempel Mifid 2 implementeras, och då blir det mindre tid för kundrelationen. Om du skulle få skriva 40 procent av tiden i stället 80 blir det mindre skrivet.

Nu ska dock Nordea vara på väg ut på andra sidan. Med bland annat mer tid för kunder och bättre digitala lösningar ska banken få ökat business momentum och Casper von Koskull säger att intäkterna ska öka igen 2019.

– Det är min målsättning, säger Casper von Koskull.

Det är nog ingen vågad gissning att det också måste börja hända saker vad gäller intäkter, vinst och värdering de kommande två åren för att inte von Koskulls dagar på vd-posten ska vara räknade. Den nya, blivande, styrelseordföranden Torbjörn Magnusson har samtidigt i sina uttalanden uttryckt ett starkt förtroende för von Koskull, tydligare än han skulle behöva av ren konvenans.

Magnusson prisar särskilt von Koskulls kundarbete, där han är superstark. Rätt man för den fas som Nordea nu ger sig in i, med andra ord. En välvillig tolkning av Casper von Koskulls insats är att han börjat med de jobbiga sakerna och nu får skörda och ägna sig åt det han tycker roligt, att han har följt Mark Twains uppmaning: ”Om det är ditt jobb att äta en groda, är det bäst att göra det direkt på morgonen. Och om det är ditt jobb att äta två grodor, är det bäst att äta den största först.”

Med det är fler än Torbjörn Magnusson som ska blidkas. Cevian och aktivisten Christer Gardell har förvisso inte mer än drygt 2 procent röster och kapital i Nordea, men skapar genom att klaga högt och öppet i medierna ett större inflytande än vad röstandelen säger. Om Christer Gardell säger von Koskull att han välkomnar en aktiv ägare och att det gläder honom att Gardell ser värde i Nordea, annars skulle han ju inte investera.

– Det ingår i aktieaktivisternas affärsmodell att agera via medierna och det stör mig inte direkt, säger von Koskull. Men jag lever gärna utan det och att det i stället sker via styrelsearbetet.

Vill du ha in Christer Gardell i Nordeas styrelse?

– Ja, mycket gärna, då kommer man närmare och det blir mindre media. Jag ser gärna en aktiv Christer Gardell i styrelsen. I det stora hela har vi samma åsikt om bankens inriktning.

Inom det stora hela ryms vissa avvikelser. Casper von Koskull har redan levererat på kostnadssidan, Nordeas rörelsekostnader minskade i fjol med över 300 miljoner euro och till 2021 ska de ned med ytterligare drygt 200 miljoner euro. Men Gardell vill gå hårdare fram och kapa 200 miljoner euro mer, en skillnad som von Koskull tonar ned. Han säger att de är överens om att Nordea successivt ska sänka sina strukturella kostnader. Eftersom 60 procent av Nordeas kostnad är personal betyder det i praktiken att göra sig av med fler anställda – planer som banken lanserade tredje kvartalet 2017, vilket inte låter som hans favoritsysselsättning. Casper von Koskull har trots allt några grodor kvar att svälja.

Tomas Oneborg/SvD/TT

Casper von Koskull

Född: 1960.

Familj: Gift och två utflugna barn.

Bor: Sedan 2018 i centrala Helsingfors.

Fritid: Skidåkning (utför), golf, familj, vänner.

Karriär: Ekonomiutbildning vid Handelshögskolan i Helsingfors samt Harvard Business School. Citibank i Helsingfors, London, New York och Frankfurt. Från 1994 på UBS i London, 1998 på Goldman Sachs (chef nordiska investment banking-divisionen), från 2010 Nordea, chef för Wholesale Banking.

Casper von Koskull om …

… nye ordföranden Torbjörn Magnusson: ”Han har suttit i styrelsen i ett år och vi kommer även framåt fungera mycket bra tillsammans. Torbjörn är mer operativ än Björn Wahlroos, vilket passar banken bra i den här fasen.”

… behovet av konsolidering av bankmarknaden i Europa: ”Banksektorn i Centraleuropa är alldeles för fragmenterad. Något behöver ske, men det är inte på min agenda. Nordea fokuserar på Norden.”

… Riksbankens räntehöjningar: ”Det är svårt att se inhemska motiv för att höja räntan, men man måste också förhålla sig till omvärlden, vad som händer i euro-området. Framför allt är det inte bra att vi efter en så stark tillväxtperiod sitter med negativa räntor.”