Analys Polygiene
Polygiene: Luktfri tillväxt
Malmöbolaget Polygiene (5,50 kr) utvecklar och säljer lösningar inom så kallad odörbehandling. Företaget har utvecklat en ingrediens som reducerar dålig lukt i plagg som behandlas.
Tekniken är väl etablerad och Polygiene har 140 kunder, bland andra välkända bolag som Adidas och Patagonia. Intäkterna ligger kring 70 Mkr och bolaget har ett tjugotal anställda.
| Polygiene | |||
| Börskurs: | 5,50 | ||
| Antal aktier (miljoner): | 20,5 | ||
| Börsvärde: | 113 Mkr | ||
| Nettokassa: | 10 Mkr | ||
| VD | Ulrika Björk | ||
| Styrelseordförande | Jonas Wollin | ||
| SvD Börsplus huvudscenario | |||
| 2018E | 2019E | 2020E | |
| Omsättning | 70 | 84 | 99 |
| – Tillväxt | -8% | 20% | 18% |
| Rörelseresultat | -4 | 1 | 8 |
| – Rörelsemarginal | -6,0% | 1,0% | 8,0% |
| Resultat efter skatt | -3 | 1 | 6 |
| Vinst per aktie | -0,16 | 0,03 | 0,29 |
| Direktavkastning | 0,0% | 0,0% | 0,0% |
| Operativt kapital/omsättning | 34% | 34% | 34% |
| Nettoskuld/EBIT | 1,4 | -2,1 | -0,3 |
| P/E | -35,4 | 176,8 | 18,7 |
| EV/EBIT | -25,5 | 132,3 | 13,9 |
| EV/Sales | 1,5 | 1,3 | 1,1 |
Historik
2006 Polygiene grundas genom en avknoppning från specialkemiföretaget Perstorp.
2009 Konsumentstudier genomförs. Bolaget lär sig hur man går till marknad samt vilken typ av varumärken man ska arbeta med.
2012 Genombrott på den amerikanska Sport och Outdoor-marknaden genom samarbete med Patagonia.
2013 Genombrott på den globala sportmarknaden genom samarbete med Adidas.
2016 Noteras på Nasdaq First North.
2017 Nuvarande VD Ulrika Björk tillträder.
Tekniken bakom Polygienes lösning utvecklades inom kemikoncernen Perstorp på tidigt 2000-tal. Det rör sig om en silversaltlösning som tillsätts och som alltså verkar genom att hämma bakteriell tillväxt i plagget/produkten. Nedan finns en kort film som förklarar hur tekniken fungerar.
Bolagets fem segment
Polygienes försäljning sker idag inom fem olika segment:
Sport och Outdoor (sportkläder, skydd, friluftsliv, jakt och fiske med mera).
Lifestyle (skjortor, blusar, byxor, kostymer, underkläder, strumpor, skor med mera).
Home Design (handdukar, lakan, örngott, madrasser, kuddar med mera).
Footwear (skor).
Other (färg, golv, sanitet med mera).
Affärsmodell & strategi
Affärsmodellen är att sälja lösningen som ett så kallad Co-Brand likt exempelvis Core-Tex, Lycra eller, för att ta ett svenskt exempel, MIPS för hjälmar. Kunden får rätt att använda ingrediensen och betalar normalt en ersättning per plagg eller antal meter material som behandlas.
Införsäljningscyklerna är vanligtvis långa (upp till ett år) och försäljningen omfattar vanligtvis olika kollektioner. Kundlistan är minst sagt imponerade för ett litet bolag från Sverige med begränsade resurser. Här finns namn som Adidas, Patagonia, Reebok, Converse och Henri Lloyd.
Dagens försäljning ligger mest inom vad Polygiene kallar Sport och Outdoor-segmentet (80 procent av intäkterna) vilket torde vara plagg som underställ, yogakläder och träningskläder samt allehanda sportutrustning. En viktig del i bolagets strategi är att bredda det luktfria konceptet in i nya områden som vanliga kläder och sängkläder.
Luktfritt – miljövänligt eller miljöbov?
För konsumenterna är luktfriheten troligen en viktig egenskap hos den typ av plagg Polygiene sysslar med men under senare år har bolagen även lyft fram miljöaspekten alltmer. Polygiene påstår att plagg som är behandlade med deras teknik inte luktar lika mycket relativt vanliga plagg. Detta leder till ett färre antal tvättar och därigenom en positiv miljöpåverkan.
Men att behandla kläder med kemikalier är kontroversiellt. Det finns kritik mot bolaget just baserat på miljöargument. Den kan gå ut på att Polygienes silverlösning är skadlig och kommer ut i naturen via tvättvattnet. Organisationen Svenskt Vatten driver en regelrätt kampanj mot silver i sportkläder både i form av optionsbildning i media och regulatoriska initiativ (se här).
Polygiene gick nyligen ut med ett pressmeddelande riktat mot just den här kritiken, läs här. De hävdar att kampanjen från Svenskt Vatten beror mer på organisationens ekonomiska egenintresse än miljöomsorg.
En investerare har svårt att avgöra vem som har rätt i sak. Ett plus för Polygeine är dock de kunder bolaget har. Stora varumärkesbolag som Adidas skulle troligen inte använda silver om de inte var rätt säkra på att det var ofarligt. Särskilt Patagonia har oerhört hög svansföring inom miljöfrågan och kallar sig aktivistföretag. De lyfter explicit fram Polygiene som en bra sak.
Dålig tillväxttrend
För tillfället har Polygeine en årsomsättning på knappt 70 Mkr och ett rörelseresultat på minus 3 Mkr (rullande 12 månader till Q3 2018). Ser vi tillbaka genom åren så har bolaget tjänat pengar just innan noteringen, 2014-2015, och klarade då en rörelsemarginal kring 10 procent som bäst. Med bruttomarginaler kring 56-60 procent finns gott hopp om lönsamhet igen framöver, givet att intäktstillväxten fortsätter.
Sedan noteringen 2016 har intäkterna ökat runt 20 procent per år fram till i fjol. Då bromsade tillväxten in kraftigt och låg på 1–2 procent efter tre kvartal (justerat för ny redovisning).
Hur man ser på Polygiene-aktien handlar i mångt och mycket om vad man tror om tillväxtmöjligheterna framöver. Det hänger i sin tur på en rad andra faktorer, till exempel på hur stor den ”luktfria” nischen kan bli överlag och vilka förutsättningar Polygiene har att få en del av den kakan.
Ser vi på konkurrens så ter sig Polygienes nisch klart tuffare än exempelvis MIPS som också kan ses som ett ingrediensbolag fast inom hjälmar. Polygiene har inga patent som tycks skydda deras marknadsposition och det finns andra alternativ på marknaden. Vi kan nämna att större bolag som UA och Lululemon har egna teknologier för luktfrihet. Lululemon förefaller jobba med en silverbaserad lösning precis som Polygeine.
Ett bolag som heter Microban jobbar också med medel som reducerar bakteriell tillväxt i plagg med liknande modell som Polygiene och lyfter fram sitt samarbete med skotillverkaren Reebok. Samtidigt är det klara intrycket att Polygiene är den ledande tillverkaren i sitt fält med Co-brand-upplägg.
Hur stor den luktfria affären kan bli återstår att se. En tolkning är att den mest blir en nischföreteelse inom ett begränsat antal produktkategorier. Ett exempel kan vara sportredskap som hjälmar, skydd och liknande med stoppning. Dessa blir lätt svettiga men är svåra att tvätta. En bra kandidat för behandling med luktfritt. Ett annat exempel kan vara yoga-kläder.
Om detta nischspår stämmer med verkligheten finns risken att tillväxten mattas för Polygiene framöver. Kanske syntes just det under 2018? En datapunkt i den riktningen är att bolagets ambition att bredda sig från kärnaffären inom Sport & Outdoor inte går så bra. Intäkterna i det segmentet är faktiskt större idag (80 procent) än vid noteringen 2016 (60 procent).
Å andra sidan är det ett faktum att Polygiene fortsätter att vinna nya kunder och då även inom segment utanför Sport & Outdoor. Nyligen fick man till exempel en order från Japan där kunden avsåg behandla företagsuniformer. Det bör även nämnas att bolaget under 2018 gjorde ett rätt stort omtag inom försäljning och partnerstöd som i alla fall delvis kan förklara årets svaga intäktsutveckling.
Utsikter & värdering
Kan Polygiene komma tillbaka på tillväxtspåret de kommande åren? Det blir utgångspunkten för våra prognoser men kräver alltså en markant uppryckning visavi 2018. Men når man tillbaka till runt 20 procents tillväxt så bör en värdering på 2 gånger intäkterna vara klart inom räckhåll. Marginalpotentialen är bra i Polygiene givet bruttomarginalerna. I ett sådant finns det bra uppsida i aktien (huvudscenario). Ännu högre tillväxt ger högre potential (optimistiskt scenario).
Aktien är dock riskfylld om dessa tillväxtförväntningar kommer på skam. Även om burnraten inte är så värst hög så kan det bli nyemission om tillväxtsatsningarna inte bär frukt. Bolaget har i dagsläget en nettokassa omkring 10 Mkr.
Börsplus slutsats
Polygiene har tydliga förhoppningsbolagsinslag men har också kommit en bra bit på vägen för att bli något mer än ett förhoppningsbolag. Kundlistan är förstklassig. Affärsmodellen gynnsam. Om luktfritt blir en stor kategori så har bolaget skaffat ett utmärkt utgångläge för att få en bra del av kakan.
Givet att bolaget ovillkorligen måste få fart på tillväxten efter ett förlorat 2018 så är aktien riskabel. Händer inte detta finns rejäl nedsida. Chanserna till succé lockar dock också. Rådet blir köp men förstås endast för risktagare.
| Polygiene tio största ägare | Andel |
| Richard Tooby | 10,07% |
| Erik A i Malmö AB | 6,57% |
| Jonas Wollin (Styrelseordförande) | 4,26% |
| Lennart Holm (Styrelseledamot) | 4,15% |
| Aktia Asset Management | 4,12% |
| Mats Georgson (Marknadschef) | 3,45% |
| Avanza Pension | 3,39% |
| Danica Pension | 2,98% |
| Peter Sjösten (Kommunikationschef) | 2,94% |
| Jan-Erik Rosenberg | 2,91% |
| Källa: Holdings |
Bolagets tidigare ordförande Richard Tooby är Polygienes största ägare med 10 procent av kapitalet. På andra plats återfinns Erik Andersson som för övrigt är son till Rune Andersson (huvudägare i AcadeMedia, Duni, KappAhl via Mellby Gård).
Insiders äger drygt 17 procent av Polygiene. Det är en relativt hög siffra med ett flertal styrelseledamöter och ledningspersoner bland bolagets tio största ägare.
__________________________________________________________________
Mejla oss gärna på borsplus@svd.se om du har förslag eller frågor.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.