Analys IRLAB Therapeutics
Parkinson gör IRLAB värt att inte glömma bort
Arvid Carlsson är forskaren som år 2000 fick Nobelpriset för sitt arbete kring hjärnsubstansen dopamin och hur den påverkar hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Han startade Carlsson Research på 90-talet, tillsammans med sin forskargrupp vid Göteborgs universitet. Samma grupp, men utan den numera pensionerade professor Carlsson, har hållit ihop och fortsatt arbetet kring dopamin och Parkinson. Numera återfinns teamet i bolaget IRLAB Therapeutics. Liksom aktie-succén Saniona på First North har IRLAB köpts ut från danska Neurosearch. Nu ska även IRLAB in på First North.
Mer än 20 års avancerad forskning ligger alltså bakom IRLAB, även om själva bolaget bara grundades 2013. Dessutom har rejäla investeringar gjorts de senaste åren. Det unga forskningsbolaget har tagit in cirka 130 Mkr tidigare. Listningsemissionen ska säkra ytterligare 100 Mkr, efter emissionskostnader (vilka beräknas till 15 Mkr). Idag är sista dagen att teckna sig för listningsemissionen. Teckningskursen är 60 kronor, vilket motsvarar en pre-money värdering på 300 Mkr på bolaget. Teckningsåtagande för 90 Mkr finns.
Detta är en seriös satsning på att skapa nya läkemedel inom neurodegenerativa sjukdomar. Det handlar först om Parkinsons, men Alzheimers är näraliggande och ett ännu större olöst medicinskt problem. Marknaden för läkemedel mot Parkinsons är idag cirka 3 miljarder dollar, men det förklaras av viktiga preparat nu är generiska. Nyligen godkändes en ny produkt (Nuplazid) för att mildra biverkningarna vid Parkinson-behandling. Experterna säger att den kommer att sälja för en miljard dollar om några år. Det är tydligt att IRLAB siktar på en marknad med stor potential.
Teamet är mycket erfaret och arbetet bygger på en utvecklingsplattform (kallad ISP) som visat starka resultat tidigare. Teva köpte enligt bolaget ut ett annat Huntington-projekt från Neurosearch tidigare, med höga ambitioner. Utvecklingsplattformen är enligt bolaget värdefull på två sätt. Den används för att ta fram nya läkemedelskandidater för egen utveckling. Men den kan också användas för utvärdering och utveckling av externa projekt, och skapa snabbare intäkter utan risk den vägen.
IRLAB har två läkemedelskandidater som nu har kommit igenom Fas I-studier. Båda handlar om Parkinsons sjukdom och biverkningarna av dagens standardbehandling (som bygger på Carlssons forskning). IRL752 har visat lovande tecken på att mildra de demensproblem (PD-D) som 50 procent av Parkinson-patienter drabbas av. ILR790 har i djurmodeller kunnat begränsa så kallade ofrivilliga överrörelser (dyskinesi, PD-LID). Detta är en vanlig och allvarlig biverkning av standardbehandlingen av Parkinsons. Effekt på de vanliga psykos-problemen (PD-P) har också visats i det pre-kliniska arbetet.
Båda projekten går in i Fas II under 2017. IRLAB hade kostnader på cirka 40 Mkr under 2016 och nu skalas verksamheten upp ytterligare. Det nya kapitalet (100 Mkr) ska främst finansiera de två parallella Fas IIa-studier. Det kommer dock inte räcka hela vägen igenom Fas II, eftersom arbetet sker i två steg. Planen nu är att i Q3 2018 inleds Fas IIb studier. I samband med det kommer ytterligare finansiering att behövas.
Börsnotering IRLAB Therapeutics | ||
Teckningskurs | 60 kr / aktie | |
Lista: | First North Premier | |
Rådgivare | Stockholm Corporate Finance | |
Sista anmälan (*) | fredag 10 februari | |
Erbjudande | 116 Mkr | |
Aktier efter IPO | 6,93 miljoner | |
Börsvärde | 416 Mkr | |
(*) Sista anmälan via annan än rådgivare är oftast en dag tidigare. |
Börsplus syn på IRLAB
Investeringar i entreprenörsdrivna utvecklingsföretag med minimala intäkter och högtflygande planer kräver andra metoder än vanliga börsaktier. I faktarutan i slutet av artikeln beskrivs metoden som Börsplus använt för denna analys.
1. Nyckelpersonernas incitament?
Till skillnad från många förhoppningsbolag på börsens smålistor är IRLAB inte ett virtuellt bolag. Organisationen omfattar 16 personer, praktiskt taget alla forskare. Nicholas Waters är vd och äger knappt 3 procent före emissionen. Forskningschefen, Clas Sonesson, äger lite mer. Styrelsen, som leds av Anders Vedin och är full av erfarenhet, har inget större ägande. Det saknas också tyngre ägare av med life science profil. Störst är en stiftelse med svenskt ursprung på Cypern. Vår slutsats blir att det finns goda incitament för ledningen att lyckas. Men det finns också en långsiktighet med drag av storbolag, på gott och ont. Detta är inte ett team som ställer om verksamheten vid ett bakslag, utan snarare hellre investerar vidare. Kanske ytterligare 20 år.
2. Nyckelpersonernas erfarenhet och historik?
Det är tydligt att ledningen, organisationen och styrelsen har en imponerande erfarenhet. Det finns också, främst i styrelsen, en historik av lukrativa licensaffärer.
3. Hur trovärdig är produkten och strategin?
Det är alltid bra att ha ett Nobelpris att berätta om när man vill skapa trovärdighet kring ett nytt litet bolag med produkter i högsta risk-klassen. Och det har IRLAB, utan att behöva göra några krystade kopplingar. De två läkemedelskandidaterna är trovärdiga, ISP-plattformen likaså. Risknivån på projekten är fortfarande mycket hög, men det finns goda skäl att tro att det pre-kliniska arbetet är välgjort, att den kliniska strategin är klok och att IP-strategin gör det mesta möjliga av data.
Strategin är klassisk. Projekten ska tas genom Fas II finansierade av bolaget självt. Först därefter ska man hitta partners. Om Fas II blir bra borde det vara realistiskt att säkra attraktiva licensavtal. IRL752 ska prövas ut även med Alzheimer-patienter. Om det skulle visa effekt blir potentialen enorm. Alzheimer är inte bara en fruktansvärd sjukdom utan också en gigantisk marknadspotential. ILRAD kan visa ett rimligt starkt argument för att de är väl positionerade mot denna marknad. Det återstår dock att visa data.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
För att IRLAB-aktien ska ta fart måste åtminstone ett av de två projekten i klinisk fas (IRL752 och IRL790) lyckas. Enligt bolaget är deras riskprofiler inte korrelerade. Båda handlar om Parkinsons, men bygger på olika mekanismer. Det betyder att det ena kan visa sig ineffektivt (eller ha alltför skadliga biverkningar) medan det andra lyckas bra. Vi noterar att Fas II-arbetet kommer att göras i två steg. Fas IIa-studierna kommer att vara klara till sommaren 2018, eller strax därefter. Det sammanfaller sannolikt med att kassan börjar bli tom. Det betyder att data kommer att presenteras inom drygt 18 månader. Under resan dit kommer det finnas mindre ”triggers” i form av studie-start och avslutning.
Vi fäster ingen större vikt vid möjligheten till intäkter från ISP-plattformen. Vi sätter idag inte heller något större värde vid de projekt som ännu bara är i pre-klinisk fas.
5. Väsentliga frågor
Vi tycker att bolagets planer ser tämligen tydliga ut, med relativt få otydligheter under de närmast två åren. Men vi funderar kring det framtida kapitalbehovet. Ska nästa finansiering möjliggöra både Fas IIb för IRL752 och IRL790 och Fas I-studier för nya projekt? Vilka investeringar kommer att göras i tidiga projekt, i linje med den större visionen kring neurodegenerativa sjukdomar? Det finns en risk att IRLAB hamnar i ett obehagligt mellanläge, med ambitioner och kostnadsmassa som smålistornas investerare inte kan eller vill ställa upp med.
Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario.
Det som i dag driver värdet i IRLAB är arbetet med att driva forskningsprojekten IRL752 och IRL790 in i och genom Fas IIa. Om allt går vägen är det om ett par år dags att gå in i Fas IIb.
IRLAB Therapeutics | Idag | Tänkbart om två år |
Värdedrivare (i) | Driva projekt genom Fas IIa | Driva projekt genom Fas IIb |
Uppnådd nivå Värdedrivare | Projekten IRL752 och IRL790 i startgroparna. | Åtminstone ett projekt har bra resultat från Fas IIa |
Värdering, kr / styck (ii) | ca 200 Mkr per projekt | Exempelvis 1000 Mkr |
Resultatnivå, cirka | negativ | negativ |
Börsvärde, Mkr (iii) | 400 Mkr | Grovt gissat 1000 Mkr |
Optimistisk vinstchans (iv) | Cirka 150 % |
Tabellförklaring
(i) Värdedrivaren är det enligt Börsplus enskilt viktigaste måttet för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.
(ii) Värderingen avser börsvärde i förhållande till den mest relevanta värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering i relation till uppnådd nivå på värdedrivaren. Därefter bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering per enhet av värdedrivaren i en tänkbar framtid.
(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering per enhet.
(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
Optimistiskt scenario
Tabellen ovan visar ett exempel på hur IRLAB skulle kunna leverera på förhoppningarna som finns inbyggda i teckningskursen givet vårt optimistiska scenario att åtminstone ett av projekten kommer ur Fas IIa med goda resultat. Att hoppas på att båda projekten ska bli framgångsrika tror vi är att hoppas på för mycket, även i ett optimistiskt scenario. Men vetskapen om möjligheten är så klart en extra krydda som borde vara värt något. Att bedöma hur börsen kommer värdera ett projekt som kommit genom Fas IIa men har mycket risk och hinder kvar i Fas IIb och sedan in i Fas III och så vidare är oerhört svårt. Vi hugger till med 1 miljard kronor som räkneexempel men det kan vara hälften eller dubbelt upp också.
Pessimistiskt scenario
Med bolag som IRLAB behövs inte mycket fantasi för att se ett dystert scenario. Om data från de studier som snart inleds inte visar lovande resultat blir det inte roligt att sitta med IRLAB-aktien. Det finns ett grundvärde i ISP-plattformen och i de tidiga projekten, men fallhöjden blir hög. Å andra sidan är den seriösa laguppställningen och förekomsten av två projekt och därmed dubbla vinstchanser förmildrande omständigheter som borde bromsa nedsidan något.
Börsplus slutsats
Tänker vi 18–24 månader framåt ser vi det som fullt tänkbart att IRLAB klarar att nå vårt positiva scenario.
Den svenska börsen är inte bortskämd med ambitiösa forskningsbolag och detta gör att vi ser det här som en intressant aktie att följa och kanske även äga för riskvilliga och intresserade. Vår bedömning är dock att det krävs tålamod. IRLAB verkar inte vara ett bolag som laddat upp med yviga pressmeddelande för att elda på spekulanterna på kort sikt. Beroende på börshumör och annat ser vi alltså stor sannolikhet att man någon gång längre fram kan köpa aktien för noteringskursen eller lägre. Den som inte vill vänta ska dock teckna aktien nu idag, även om vi avstår.
Så ser Börsplus på utvecklingsbolag
Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
5. Väsentliga frågor
Vilka centrala pusselbitar saknas? Detta ska vara frågor där man har goda skäl att tro att svaret kan göra skillnad på vilken slutsats man landar i. Det handlar alltså inte om att lägga ett 1000-bitars pussel utan om att identifiera vilka bitar som är nycklar till att komma fram till rätt slutsats om vad helhetsbilden visar.
Ofta kan man inte få fram svaren här och nu men det har ett egenvärde att försöka identifiera vilka som är de viktiga frågorna att hålla koll på framöver.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.