Nokia: Klassens strykpojke

Veckans delårsrapport från Nokia (4,8 euro eller 49 kr) togs mot med en gäspning på börsen, aktien steg 0,3 procent. Det får väl klassas som en positiv reaktion dessa dagar. Innehållet var som vanligt en påse med både sött och surt.

• Resultatet. Exklusive rätt enorma engångskostnader tjänade Nokia 447 miljoner euro (668) i kvartalet. På rullande 12 månader ligger resultatet på drygt 2 miljarder (9,2 procent marginal). Detta var enligt förhandstipsen.
• Prognosen. Nokia har guidat för en väldigt stark avslutning på 2018. Nätverksdivisionen ska till exempel nå 6-9 procents rörelsemarginal efter att levererat under 3 procent hittills i år. Ledningen upprepar ändå prognosen fast pratar nu om viss risk att projekt glider in i 2019. Ingen stor sak.
• Nytt sparpaket. Den stora nyheten var att Nokia planerar mer omstrukturering vilket kostar 900 miljoner euro och ska sänka kostnaderna med 700 miljoner euro 2020. Det rör sig både om ren rationalisering och om att skapa en dedicerad enhet som vänder sig till företagskunder (icke-telekomkunder), Enterprise.

Det senare kan man tolka både positivt och negativt. Eftersom Nokia inte höjer sitt långsiktiga mål/prognos för marginalen (12-16 procent 2020) kan man konstatera att det blir mer kostsamt att nå detta mål än befarat – det krävs ju 900 nya miljoner i engångskostnader. Å andra sidan indikerar åtgärderna att strategin för att bredda intäktsbasen till kunder utanför telekomsektorn fungerar.

Inget är ändå något som direkt ändrar bilden av Nokia. Engångskostnaderna är stora men Nokia är en stor koncern. Senaste året har man tagit 2,2 miljarder i omstrukturering.

Börsplus har Nokia i vår portfölj och ett köpråd på aktien. Skälen är en blandning av låga förväntningar som tar sig uttryck i en måttfull värdering och att Nokia verkar ta marknadsandelar under investeringscykeln i 5G som nu startat i telekombranschen. Dessutom får bolaget lite oväntad draghjälp av att de kinesiska aktörerna har problem att sälja i länder som USA och Australien av säkerhetsskäl.

Det är dock klart att rent kursmässigt skulle man ha satsat på Ericsson det senaste året. Tabellen nedan ger några nyckeltal för fyra större utrustningsbolag och som framgår sticker Nokia ut rent kursmässigt som den svaga i kvartetten.

Nokia värderas också lägst sett till EV/Ebit – trots att tillväxt och särskilt utdelningen ser relativt bra ut jämfört med de andra. Man bör ändå nämna bolagets akilleshäl i form av det fria kassaflödet. Det blir troligen negativt för Nokia i år – på grund av bolagets omfattande omstrukturering och rörelsekapitalbehov inför leveransfasen av stora 5G-affärer.

Möjligen är det kassaflödet som spökar en smula i den låga värderingen men å andra sidan presterar inte heller Ericsson så bra på den punkten. Frågan är om skillnaden mellan aktierna inte handlar rätt mycket om att Ericsson har en Christer Gardell på ägarsidan medan Nokia saknar en aktiv storägare av samma snitt? Men en sådan kanske kommer.

Vi behåller i stort vår gamla skiss på Nokia efter Q3-rapporten. Den centrala saken är att koncernen lyfter rörelsemarginalen till 12 procent på sikt. Konsensusprognosen är för övrigt 13 procent.

En multipel på EV/Ebit 10 ger godkänd avkastning. Multipeln är lite högre än hur Nokias väntade vinster värderas idag men innebär fortfarande en rabatt mot sektorn och är rimlig att tro på om man når sina mål skapligt.