Native Annons
Är en dyr aktie verkligen dyr?
Många stirrar sig blinda på bokfört eget kapital när de avgör om priset på en aktie är högt eller lågt. Men att inte ta hänsyn till den underliggande affärsmodellen kan leda till felvärderingar.
– Affärsmodellen är huvudorsaken till att prisnivåerna på aktier i förhållande till de bokförda värdena skiljer sig åt i olika bolag, säger Oddbjørn Dybvad.
Många gånger beror höga eller låga P/B-nivåer (pris per bokförd aktie) på storleken på bolagens framtida investeringsbehov.
Akademiska studier har visat att aktier som har lågt pris i förhållande till bokfört värde ofta har givit bättre avkastning än dyra aktier. Det anses bero på att dessa också innebär en högre risk.
– Det finns dock goda skäl till att ODIN ofta har valt att satsa på så kallade ”dyra” aktier, fortsätter Oddbjörn Dybvad.
Värdeinvesteringar
Uppfattningen om vad som är en värdeinvestering skiljer sig åt markant. En del investerare förespråkar fokus på likvideringsvärde och investerar i bolag med lågt prissatta aktier i förhållande till fysiska – och enkelt realiserbara – tillgångar. Alltså bolag där värdet på sysselsatt kapital överstiger bolagets marknadsvärde och en aktie som är billig i förhållande till bokfört eget kapital.
Andra värdeinvesterare föredrar starka varumärken och immateriella tillgångar som har stark förmåga att generera hög avkastning på kapitalet, goda tillväxtutsikter samt har betydande konkurrenshinder. Dessa aktier är dyrare jämfört med eget kapital.
Det har visat sig att båda strategierna kan leda till god avkastning.
Kapitallätta affärsmodeller
Kapitallätta affärsmodeller kräver mindre kapital för att växa. De har inte behov av stora investeringar i materiella tillgångar i form av fabriker, maskiner eller stora lager. Tillgångarna är snarare immateriella, såsom distributionsnätverk, varumärken, betydande marknadsandelar, kundrelationer etc.
Kapitalet kan användas till annat än tunga investeringar, som exempelvis utdelningar. Det låga investeringsbehovet och det låga värdet i fysiska tillgångar gör att den här typen av bolag genererar högre avkastning på eget kapital.
– Därför är det relevant att aktien är dyrare, enligt Oddbjørn Dybvad.
Kapitaltunga affärsmodeller
Kapitaltunga bolag har ofta en lägre avkastning på kapitalet och därför är aktien billig i förhållande till bokförda värden. Verksamheterna kräver betydande investeringar i fysiska tillgångar för att växa. I den här genren finns fastighets-, shipping- och flygbolag samt traditionella branscher som stål- och aluminiumindustrin.
Risken med kapitaltunga bolag är att de är trögrörliga när konjunkturen svänger. I goda tider ökar investeringarna och när marknaden sedan vänder nedåt finns en fara av överkapacitet, vilket i sin tur då resulterar i svag avkastning på eget kapital.
– Paradoxalt nog lånar banker ofta hellre ut pengar till bolag med ”hård” egendom i form av fabriker och maskiner än till dem som har ”mjuka” varumärken. Om bolaget skulle gå i konkurs kan banken åtminstone konkret ta på egendomen. Andrahandsvärdet på sådana tillgångar minskar dock ofta avsevärt och ibland saknar de till och med helt värde, säger Oddbjørn Dybvad.
ODINs exempel
I ODIN Globals portfölj ingår många kapitallätta bolag, vilka av naturliga skäl handlas högt. Dessa har stor kapitalavkastning och relativt små framtida investeringsbehov.
– De här bolagens affärsmodeller är stabila och konkurrenspositionerna starka. Vi anser att de är väl rustade för framtiden, och investerar därför gärna i den typen av verksamheter, avslutar han.
Värdeskapande visar vägen
Innan en investerare kan avgöra om en aktie är ”dyr” eller ”billig” i förhållande till bokfört värde är det viktigt att utvärdera bolagens affärsmodell och konkurrensposition. Man ska vara försiktig med att dra slutsatser enbart baserat på priset. Mervärden finns både i bolag med få handfasta tillgångar och i kapitaltunga bolag. I båda fallen är det värdeskapandet inför framtiden, kapitallätt eller ej, som är avgörande för aktiekursutvecklingen.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.