Mest röda siffror i Urb-its leverans

Budbolaget Urb-it ska noteras på First North. Affären är baserad på ”delningsekonomin” och inom segmentet för hämtmat har modellen visat sig framgångsrik med flera mångmiljardbolag i sektorn. Urb-its app som fokuserar på sällanköpsvaror har dock inte lyft och flera höga chefer har hoppat av. Tillsammans med enorma kostnader är det upplagt för en skakig resa som vi tror man gör bäst i att undvika.
Mest röda siffror i Urb-its leverans - 379b729a-c73b-43d7-a23a-b916116f1e73fitcroph450q80upscaletruew800s8d564d8e30e04f68ec56eac2d5c92e54cf1061ab

Budbolaget Urb-it driver en handelsplattform som kopplar ihop anslutna detaljhandelsföretag med köpsugna innerstadskonsumenter som snabbt vill få sina varor upphämtade och levererade till sig.

Den konsument som använder Urb-it-appen kan söka bland olika produkter inom exempelvis inredning, elektronik, kläder eller annat som tillhandahålls av de externa detaljhandelsföretag som anslutit sig till Urb-it. Hos vissa anslutna handlare kan man även beställa via handlarens webbsida och få leverans via Urb-it.

När en kund lägger en order skickas en förfrågan ut till ett antal privatpersoner som agerar bud (kallade ”urbers”) och den som svarar först får ta leveransen. En ”urber” plockar alltså upp beställningen vid butik och levererar direkt till beställaren.

Buden kan exempelvis vara studenter som vill tjäna lite extra pengar, och som kanske ändå rör sig i området eller är på väg i rätt riktning. För leveranstjänsten får konsumenten betala 99 kr av vilka 80 kr betalas ut till leveransbudet. Mellanskillnaden blir en intäkt för Urb-it. Utöver det tar Urb-it ut provision på de sålda varorna från de anslutna butikerna för att bolaget dirigerar trafik och affärer till handlarna.

I dag finns Urb-it i Stockholm samt i mindre i skala i Paris och London. Men expansionsplanen är utförlig och inkluderar 33 städer år 2022 i bolagets huvudscenario.

Urb-it grundades våren 2014 och lanserade shoppingtjänsten i Stockholm vid årsskiftet 2014/2015. Som grundare bakom Urb-it står Citymails grundare Bror-Anders Månsson och Mats Forsberg, tidigare vd på Citymail och sedermera vd för Urb-it.

Som investerare i Urb-it finns framför allt Lage Jonason, tidigare bankir och affärsmän och tidig investerare i kommunikationsbolaget Invisio. Andra stora investerare som hakat på är Gerald Engström (bl.a. medgrundare Systemair) och Erik Mitteregger (bl.a. medgrundare Brummer & Partners).

I dagsläget bränner Urb-it rejält med pengar och för att finansiera kalaset plockar bolaget in nya pengar och siktar på notering på First North. Totalt tar man in 110 Mkr och hela beloppet är antingen tecknat, garanterat eller kommer kvittas mot fordringar. Swedbank Robur Ny Teknik är den största deltagaren med ett teckningsåtagande på 25 Mkr.

Sedan den senaste finansieringsrundan har värderingen dessutom mer än halverats, och befintliga ägare säljer inga aktier. Det verkar alltså vara hängslen och livrem på för att säkerställa att noteringen går bra.

URB-IT Juni 2017
VD: Fredrik Warstedt
Styrelseordförande: Lage Jonason
Antal anställda: 49
Nyckelpersoners ägande (Lage Jonason): Cirka 48 % före emission och 40 % efter emission
Antal aktier ink. utspädn: 20,0 miljoner efter emission
Nettokassa: 54 Mkr efter emission
Resultatnivå, årstakt: Cirka -88 Mkr (baserat på första kvartalet * 4)
Källa: SvD Börsplus /Bolaget Räknat på max antal aktier.
URB-ITS NOTERING Nyemission
Teckningskurs: 15 kr / aktie
Erbjudande: 110 Mkr (exkl. övertilldelningsoption)
Börsvärde: Ca 300 Mkr
Lista: First North
Rådgivare: Mangold
Sista anmälan (*) 28 juni
(*) Ofta en dag tidigare via annan än rådgivare.

Börsplus syn på Urb-it

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

En viktig sak att känna till kring nyckelpersonerna i Urb-it är att bolaget haft en del problem bland annat med flera tunga chefsavhopp, vilket DI Digital rapporterat om. Inför noteringen har därför tidigare vd Mats Forsberg fått sparken och ersatts av Fredrik Warstedt. Även resterande ledning och styrelse består till stor del av nya (och relativt unga) personer.

Kvar som centralfigur finns affärs- och finansmannen Lage Jonason som är styrelseordförande och största ägare med knappt hälften av aktierna. Utöver det är det, som man kanske kan vänta sig i en ung och nytillsatt styrelse och ledning, tunnsått med ägande bland nyckelpersonerna. Visserligen är det bra med en tydlig huvudägare, men överlag blir det inget plus i kanten här.

2. Track record nyckelpersoner

Med ny styrelse, ny ledning och ny vd finns det inte mycket att klamra sig fast vid som investerare. Nye vd:n Fredrik Warstedt är 28 år gammal, tog examen från Handelshögskolan 2012 och har sedan dess jobbat med investment banking på Nordea och en kortare tid med affärsutveckling inom Bonnier. Exkluderat Lage Jonason ser det ungefär likadant ut i resten av styrelsen och ledningen som karaktäriseras av unga personer där andra tunga uppdrag lyser med sin frånvaro.

Kanske är det ett sådant ungt och hungrigt gäng som behövs i den här ”nya ekonomins” bolag, men vi hade gärna sett personer med mer erfarenhet i allmänhet och erfarenhet från Urb-it i synnerhet.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Urb-it har också haft problem med att få tillväxten att lyfta. Visserligen är den hög i procentuella tal men omsättningen under första kvartalet i år var bara 113 000 kr, trots att bolaget varit igång i 2-3 års tid. Räknar man baklänges med antagandet att Urb-it har intäkter på i genomsnitt 100 kr per beställning summerar det till 1 130 beställningar under kvartalet, eller kanske 4 000-5 000 på årsbasis. Det är klart oroväckande när det gäller att försvara en värdering på 188 Mkr (innan emissionspengarna kommer in).

Det har dessutom rapporterats om att det bara är en bråkdel av antalet ”urbers” (alltså de totalt cirka 850 personer som arbetar som leveransbud) som faktiskt är aktiva med flera leveranser per dag eller vecka. Det behöver visserligen inte vara något problem i sig, utan kan helt enkelt vara en effekt av bolagets större problem med för få beställningar.

Urb-it bränner också ohyggliga mängder pengar. Under första kvartalet föregående år var förlusten 14 Mkr, men detta har under samma period i år ökat till hela 22 Mkr. Utan de nya pengar som nu tas in räknar bolaget med att befintligt rörelsekapital räcker i ungefär en månad.

När bolaget nu plockar in 110 Mkr (exkl. övertilldelningsoption) kommer en del av pengarna gå till att kvitta och återbetala utestående lån och konvertibler. Kvarvarande pengar räcker inte ens för att hålla bolaget vid liv under kommande 12 månader utan istället har Lage Jonason beviljat en kreditutfästelse som ska säkra Urb-its överlevnad. Läsningen av allt detta är att flera stora lass pengar lär behövas längs vägen om Urb-it ska nå hela vägen.

Samtidigt är affärsmodellen som sådan inte helt dömd att misslyckas. Bolag med liknande strategi florerar exempelvis inom hämtmatsektorn (bland annat Takeaway.com, Just Eat, Grubhub, Uber Eats och börsaktuella Delivery Hero). En viktig skillnad är dock att dessa bolag levererar färdig mat vilket är något de flesta konsumererar dagligen i någon form, samtidigt som snabb leverans är kritiskt för hämtmat. Urb-it handlar å andra sidan om sällanköpsvaror där båda dessa komponenter saknas.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

  • Med nuvarande strategi måste bolaget gå från att vara en liten nisch-app förknippad med ett annorlunda leveranssätt till att bli en fullfjädrad e-handelsplattform med hundratals miljoner kronor i omsättning i kundledet.
  • Allt fler handlare måste ansluta sig och troligen även integrera möjligheten att få Urb-it-leverans via deras egen webbsida.
  • Det måste visa sig att konceptet med leveransmetod som främsta konkurrensfördel fungerar, även för sällanköpsvaror, och att efterfrågan är till tillräckligt stor i innerstadsområdena för den här typen av leveranstjänster.
  • Bolaget måste tids nog få stopp på utflödet av pengar ur bolaget om inte utspädningen längs vägen ska bli alltför kraftig.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Viktigt är att öka antalet anslutna handlare, men slutmålet är att öka antalet beställningar vilket vi ser som värdedrivaren i det här fallet.

URB-IT Idag Tänkbart 2022
Värdedrivare (i) Ansluta fler handlare, öka konsumentkännedom, tillväxt i antalet beställningar. Omsättning (drivet av antalet beställningar)
Uppnådd nivå Värdedrivare 115 anslutna handlare, knappt 5 000 beställningar på årsbasis (antaget 100 kr genomsnittlig intäkt/beställning) 75 Mkr (500 000 beställningar per år med intäkter på 150 kr/st)
Värderingsmodell (ii) Ej meningsfullt EV / Sales = 8
Resultatnivå, årstakt Cirka -88 Mkr 0-15 Mkr?
Börsvärde, Mkr (iii) 299 Mkr 600
Optimistisk vinstchans (iv) 80%

Tabellförklaring

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.

(ii) Värderingsmodell avser börsvärde i förhållande till värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering jämfört med den uppnådda nivån av värdedrivaren. I en tänkbar framtid bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering givet att värdedrivaren utvecklats till en högre uppnådd nivå.

(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet optimistiska antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering av bolaget i en sådan framtid.

(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Optimistiskt scenario

I ett optimistiskt scenario tänker vi oss att bolaget om några år rört sig från dagens knappt 5 000 beställningar till hela 500 000 beställningar per år med totala intäkter för Urb-it på 150 kr per beställning. Det skulle i så fall innebära att Urb-it omsätter 75 Mkr med en marginal på allt mellan 0 och 20 procent.

Antalet beställningar låter enormt högt. Men man kan också fundera på vad de här siffrorna skulle kunna innebära i termer av total försäljning via Urb-its plattform (inklusive både varor och leverans). Om man hugger till med ett genomsnittligt ordervärde på säg 750 kr skulle det med 500 000 ordrar betyda att kunderna handlar varor för 375 Mkr om året via Urb-it. Det är förstås mycket och skulle enligt oss vara en framgång, men det är inga fantasisummor. Det finns duktiga e-handelsbolag som nått högre omsättning än så på ett par års tid.

Med en hypad värdering på 8 gånger försäljningen (grovt snitt av vad ett par övriga hämtbolag handlas till) innebär det ändå bara en vinstpotential på magra 80 procent. Då har vi också tänkt att Urb-it bränner kanske 150 Mkr längs vägen innan man når break-even.

För referens kan man tillägga att Urb-its egna mål är att i ”Worst case” omsätta 800 Mkr år 2022 med en Ebitda-marginal överstigande 20 procent. Det vore en utveckling som vi skulle vara väldigt nöjda med givet nuvarande förutsättningar. Det finns alltså scenarier som är betydligt mer positiva än det vi räknar med, men i dagsläget känns det lite magstarkt att dra ut trendlinjen så långt när bolaget knappt har rört sig ur startgropen än.

Pessimistiskt scenario

Vårt pessimistiska scenario ser betydligt sämre ut än bolagets egna ”Worst case”.

Med tanke på hur mycket pengar bolaget bränner är det svårt att se någon riktig botten för hur blodigt det här kan bli om inte tillväxten tar ordentlig fart. Går aktien dessutom dåligt kan det bli svårt och dyrt att resa den mängd pengar som Urb-it faktiskt behöver för att ha en rimlig chans att nå dit man strävar. Även om genombrottet faktiskt kommer är det fullt möjligt att det kan komma att kosta betydligt mer än det smakar för de aktieägare som ger sig in i det här läget.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Det är uppenbart att Urb-it haft svårigheter att få konceptet att lyfta. Massavhopp i bolagets ledning styrker bilden av att det är ett pressat Urb-it som nu går till börsen.

Kanske är det fel på hela idén. Kanske behövs en annan strategi. Kanske är det bara så att man är för tidigt ute med en produkt som konsumenterna inte förstår än och ett bolag som inte är redo för börsen.

Samtidigt finns det enorm potential i konceptet. Bland de tidigare nämnda hämtmatsbolagen med liknande affärsupplägg är samtliga mångmiljardbolag med hyfsad lönsamhet. Men det som skiljer dessa från Urb-it är att de har en rejäl omsättning och en tillväxttrend som gör att man kan tro på det.

Trots att värderingen mer än halverats inför börsnoteringen är prislappen saftig i förhållande till vart bolaget faktiskt befinner i sig i dagsläget. Risken för magplask är betydande. Den riktigt visionära investeraren som ser framför sig att Urb-it tids nog kan gå samma succéartade väg som de bästa budbolagen kanske ser ett fantastiskt köpläge. Vi tror dock tyvärr att oddsen för framgång är dåliga och att resan framåt kan bli kostsam.

Noteringen är helt garanterad så det kanske inte blir någon omedelbar kollaps. Men på lite sikt tror vi man ska hålla sig undan och ser Urb-it som en säljkandidat.

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från SciBase