Mångmiljardärerna från 2000-talet

Entreprenörer med en böjelse för spelbolag, tech-nördar med idéer som förändrat en bransch och investerare som gått all-in på fastigheter. Här är de nya superrika.

Wallenberg, Lundberg, Persson och Stenbeck. Inför det nya decenniet rankade Affärsvärlden de mest inflytelserika finansfamiljerna med flera decennier – ibland sekel – på nacken. Men förmögenheter skapas, förloras och skingras. Av de femton familjer som styrde Sveriges näringsliv på 1960-talet har bara fyra lyckats hänga sig kvar i toppen.

Namn som Wehtje, Jacobsson och Kempe har förpassats till näringslivshistorien och ersatts av nya maktspelare. Vilka de är tittar vi närmare på i det här numret av Affärsvärlden.

Här porträtteras Erik Selin och Rutger Arnhult – fastighetsinvesterarna som blev mångmiljardärer under 2010-talet och som bara under det senaste året fördubblat sina förmögenheter. I dag värderas Selins och Arnhults börsportföljer till 38 respektive 23 miljarder kronor.

Superrika har också några svenska tech-nördar med idéer som förändrat en bransch blivit. Spotifygrundaren Daniel Ek och it-entreprenören Niklas Zennström är två av dessa.

Till kategorin entreprenörer som påverkar spelreglerna för en bransch, måste också räknas Klarnas grundare Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson. I samband med senaste finansieringsrundan värderades betallösningsföretaget Klarna till 5,5 miljarder dollar – motsvarande 53 miljarder kronor – vilket gör grundartrion till mångmiljardärer.

Victor Jacobssons och Sebastian Siemiatkowskis förmögenheter uppskattas i dag till 4,8 respektive 4,3 miljarder kronor. Niklas Adalberth landar på mindre än hälften – 2 miljarder. Men mycket talar för att de kommer att klättra på diverse förmögenhetslistor de närmaste åren. I december rapporterade nämligen Bloomberg News att Klarna förbereder sig för en börsnotering i USA inom ett eller två år.

Klarnas ambition är att omvandla banksektorn – det förklarade vd Sebastian Siemiatkowski för Financial Times i samband med att företaget beviljades banklicens 2017: ”Vi vill vara med och omforma banksektorn. Nya regleringar erbjuder de rätta förutsättningarna för förstörelsen av industrin men det behövs ett Ryanair som träder fram. Vi vill vara den spelaren.”

Flera entreprenörer i spelbolagsbranschen har också dragit vinstlotter under det senaste decenniet. En av dem är ”superentreprenören från Karlstad”, Lars Wingefors, som bara var tretton år när han startade L W Comics – ett företag som sålde begagnade serietidningar och som omsatte cirka 300 000 kronor om året som mest. Några år senare startade han sitt andra företag – Nordic Games. Affärsidén var att köpa och sälja begagnade tv-spel. Första året omsatte företaget omkring 5 miljoner kronor, skriver nyhetssajten Entreprenör.

Många år senare – i november 2016 – tog han spelbolaget THQ Nordic till börsen. Aktiekursen har sedan dess – och i huvudsak – pekat uppåt. Bolaget, som numera heter Embracer Group, har i dag ett börsvärde på 26 miljarder kronor. Lars Wingefors andel – närmare 35 procent av kapitalet – värderas till närmare 9 miljarder kronor.

En annan spelbolagsmiljardär är Umeå­sonen Fredrik Wester som äger en tredjedel av börsnoterade Paradox Interactive. År 2003 anställdes han på företaget, som då hade ekonomiska problem. Året därefter lånade Wester upp kapital och köpte in sig som störste ägare. Nu är hans aktiepost i bolaget värd cirka 5 miljarder kronor.

Markus ”Notch” Persson, spelutvecklaren bakom miljardsuccén Minecraft, har också blivit ekonomiskt oberoende – milt uttryckt. Han blev miljardär ungefär 15 gånger om när hans företag Mojang såldes till Microsoft 2014. Men ”Notch” skulle sannolikt reagera om man förpassade honom till kategorin entreprenörer i spelbolagsbranschen (se separat artikel).

”Jag är inte en entreprenör, jag är inte en vd. Jag är en nördig programmerare som gillar att vädra mina åsikter på Twitter”, skrev han i ett avskedsbrev som publicerades på hans blogg i samband med försäljningen.

Inte heller Karl-Johan Persson, arvtagare och blivande ordförande i klädkedjan H&M, platsar i någon av ovanstående kategorier. Han tillhör egentligen de gamla finansfamiljerna. Men eftersom han parallellt med sina roller i modejätten håller på att göra sig ett namn som tech-investerare, gör vi även en djupdykning i hans portfölj längre fram i tidningen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Spotlight Stock Market